Etikregler anpassas till utvidgad bransch

Internationell påverkan på svensk yrkesetik

Under denna rubrik har det funnits en form av brygga mellan svensk yrkesetik och EG-rekommendationen om revisorers oberoende inom EU. Avsnittet skrevs när rekommendationen var ny och det fanns behov av förtydliganden och förklaringar. Rekommendationen har nu på olika sätt införlivats i svensk praxis och det kommer dessutom per den 1 juli 2008 nya regler genom vilka EG-direktivet om lagstadgad revision1 införlivas i svensk rätt. Mot bakgrund av detta anser kommittén att det inte längre är motiverat att ha kvar ”bryggan” i Samlingsvolymen.

I ”bryggan” har avsnittet ”Omval av revisor i företag av allmänt intresse” ingått. Av systematiska skäl är det svårt att ha kvar detta stycke om hela avsnittet i övrigt stryks. Uttalandet om omval av revisor gäller dock fortfarande enligt beslut av FAR SRS styrelse i avvaktan på att lagregler rörande revisorsrotation träder i kraft i Sverige. Det har inte ansetts lämpligt att vi nu kort tid innan reglerna om revisorsrotation förväntas träda i kraft kommer med ett nytt vägledande uttalande i frågan.

På grund av synpunkter från olika remissinstanser vet vi heller inte i nuläget exakt hur de kommande rotationsreglerna slutligen kommer att utformas. Enligt god revisorssed gäller därför under vårens stämmor alltjämt att det inte är förenligt med god revisorssed att i ett företag av allmänt intresse acceptera val som revisor för mer än två eller flera sammanhängande mandatperioder om dessa tillsammans uppgår till mer än åtta år. Om ett registrerat revisionsbolag är valt till revisor ska det som nu har sagts tillämpas på den huvudansvariga revisorn.

Regel 4 – Arvodesdebitering

I regel 4 stycke två anges att en medlem inte får komma överens om ett arvode som är baserat på det ekonomiska utfallet för kunden eller som har karaktär av provision, om arvodet gäller ett bestyrkandeuppdrag. Motsatsvis borde gälla att resultatbaserad ersättning kan erhållas från en revisionskund om det rör ett uppdrag för denne som helt saknar koppling till bestyrkandeuppdraget, givet att det inte på annat sätt kan bedömas skada revisorns opartiskhet eller självständighet.

Revisorsnämnden reagerade dock för ett antal år sedan över en sådan tolkning och till regel 4 fogades en varningstext i en fotnot. Varningstexten baseras på ett uttalande från 1998, vilket idag kan uppfattas som något föråldrat. Det har noga övervägts om tiden nu är mogen att ta bort varningstexten. Kommittén har emellertid, bl.a. med anledning av att ett ärende rörande denna typ av fråga för närvarande behandlas i länsrätten, kommit fram till att man bör avvakta med detta. Förhoppningsvis kan den kommande domen ge ytterligare vägledning kring hur provisionsbaserat arvode ska bedömas.

God yrkessed vid befattning med en kunds skatter och avgifter samt Biträdes ansvar vid upprättande av självdeklaration

I rekommendationen God yrkessed vid befattning med en kunds skatter och avgifter har gjorts ändringar så att det tydligt framgår att uttalandet omfattar befattning med ”sociala” avgifter. Den nya rubriken blir därefter God yrkessed vid befattning med en kunds skatter och sociala avgifter. I Uttalandet ”Biträdes ansvar vid upprättande av självdeklaration ” har ”själv” i självdeklaration strukits och ”avseende skatter och avgifter” lagts till. Den nya rubriken blir Biträdes ansvar vid upprättande av deklaration avseende skatter och avgifter. På detta sätt utvidgas uttalandenas tillämpningsområde i förhållande till vad som gällt hittills. I övrigt har endast följdändringar gjorts i de båda uttalandena.

Revisorn som personuppgiftsombud

Uttalandet har flyttats ur Samlingsvolymen och kommer istället att finnas på FAR SRS hemsida. Kommitténs uppfattning är att uttalandet inte är särskilt efterfrågat och att det inte bör tynga Samlingsvolymen som av praktiska skäl helst inte bör bli alltför omfattande. Att vara personuppgiftsombud kräver dessutom kunskaper som enbart specialintresserade revisorer torde besitta.

De nya reglerna om s.k. byråjäv i 9 kap. 17 § aktiebolagslagen och motsvarande bestämmelser i andra associationsrättsliga författningar

I detta uttalande, som behandlar förbudet att inom revisionsföretaget upprätta årsredovisningen åt revisionskunder som är s.k. 50–25–50-företag, har endast ett par smärre ändringar gjorts. På förekommen anledning vill jag emellertid förtydliga att uttalandet rör aktiebolagslagens m.fl. lagars bestämmelse om byråjäv. Dessa regler innebär att jäv föreligger så snart någon av revisorns kollegor på revisionsbyrån biträder revisionskunden med någon del av bokföringen, vare sig det gäller grundbokföringen, bokslutet, årsredovisningen eller, i förekommande fall, koncernredovisningen.

Den uppmärksamma läsaren noterar att bestämmelsen enbart hindrar den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder revisionskunden med bokföringen att vara revisor. Vissa har tolkat detta som att det utan vidare prövning är i sin ordning att vara revisor om biträdet istället lämnas från ett annat företag i revisionsgruppen. Detta är en felaktig bedömning då revisorslagen (analysmodellen) alltid slår till när biträde lämnats av någon inom revisionsgruppen. En bedömning måste göras av självgranskningshotet.

Den mest sannolika utgångspunkten vid en sådan bedömning är att RN skulle behandla denna fråga på samma sätt som man hittills behandlat grundbokföringsjävet, nämligen att biträde från annat företag i revisionsgruppen skulle innebära ett oacceptabelt starkt självgranskningshot.

Allmänna villkor för lagstadgad revision samt allmänna villkor för fristående rådgivning

Ändring har gjorts så till vida att kunden ska betala faktura från byrån senast tio dagar från faktureringsdatum istället för vad som angavs tidigare ”senast tio eller tjugo dagar från fakturadatum ...” Det står den byrå fritt som vill ha en generösare betalningsfrist att avvakta att kräva kunden vid utebliven betalning alternativt att redan i uppdragsbrevet skriva in en längre frist.

I anvisningarna till allmänna villkor för lagstadgad revision har lagts till information om att vid omval av revisor kan den som utser denne bestämma att uppdraget ska gälla för tre år. Detta är en följd av den ändring som gjordes i aktiebolagslagen härom året och en anpassning till den i vissa företag kommande obligatoriska 7-åriga revisorsrotationen.

Slutligen vill jag uppmana så många som möjligt att använda FAR SRS allmänna villkor för lagstadgad revision samt de allmänna villkoren för fristående rådgivning. Avsikten är att de ska tillämpas i varje uppdrag som en FAR SRS-medlem åtar sig. På så sätt blir de allmänna villkoren typiskt sett en del av den goda yrkesseden. Att använda villkoren är en bra åtgärd för att undvika framtida konflikter, oklarheter och diskussioner med kunderna.

Revisorers tillämpning av penningtvättslagen

När jag i fjol presenterade uppdateringen av 2007 års Samlingsvolym nämnde jag att vi kunde vänta en del ändringar i lagen om penningtvätt då EU:s tredje penningtvättsdirektiv skulle införas i svensk rätt. Det har också under året presenterats en utredning i vilken det bl.a. föreslagits en utvidgning av lagens tillämpningsområde, borttagande av revisorernas ”24-timmarsundantag” samt något ändrade krav vad gäller id-kontroll.

Enligt utredningen skulle de nya reglerna ha trätt i kraft i december 2007. Så har emellertid inte skett utan arbetet har fördröjts. Någon proposition har ännu inte utarbetats. På regeringens hemsida kan man läsa att beredning av förslaget pågår i finansdepartementet. Några ändringar har därför ännu inte gjorts i dokumentet Revisorers tillämpning av penningtvättslagen.

Carina Bergman Marcus, Ernst & Young, ordförande i FAR SRS etikkommitté