Börsbolags-vd efterfrågar mer tid att diskutera företaget med revisorn
Thomas Erséus är vd för det börsnoterade fastighetsbolaget Kungsleden. Han vill att revisorn ska vara ett bollplank för allehanda diskussioner om företaget och menar att revisorn måste ha integritet och även kunna säga nej. Revisorn måste framför allt ge raka besked, dvs. förorda eller avråda – inte bara ge alternativ. Är revisorn inte beredd att ta dessa diskussioner med företagen så blir det svårt för honom eller henne att fylla den roll som företagen förväntar sig, tror Thomas Erséus.
Thomas Erséus säger att hans bild av revisorn förändrats under årens lopp. Från det första mötet i början av 1990-talet då han var vd för ett konsultbolag, fram till idag när han basar över Kungsleden, ett noterat fastighetsbolag med 26 miljarder kronor i balansomslutning.
– Tidigare var revisorn en person som granskade siffror och detaljer. Idag har revisorn ett mer övergripande ansvar – i sina kontakter med mig, styrelsen och revisionsutskottet granskar han att vi har kontroll. Revisorn är mer en rådgivare.
Det här är både bra och mindre bra, anser Thomas Erséus. Han menar att många krafter ”verkar i en viss riktning” och att det finns risk är att pendeln slår över.
– Det är bra för bolagen med oberoende granskning av internkontrollen. Men revisorn tvingas bort från bolagens kärnverksamhet.
Thomas Erséus är kritisk till att vd ska ”lämna en försäkran av innebörd att, såvitt de känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.” Allt enligt Koden för svensk bolagsstyrning.
Han menar att ju mer komplex en organisation är desto viktigare är det att ledningen kan lita till revisorns oberoende granskning. En kontroll som de själva inte har möjlighet att göra.
– Revisorns granskning är ett stöd för mig. Jag tycker inte att det är fel att den blir mer övergripande men den får inte tappa i kvalitet.
Vad förväntar du dig av en revisor?
– Det är viktigt att revisorn stöttar bolagen med en grundläggande kontroll. Revisorn ska hjälpa mig att se till att vi har fullgod kvalitet på redovisning och rätt värderingar på fastigheter.
Thomas Erséus menar vidare att revisorn bör vara proaktiv och tala om vilka konsekvenserna blir om man gör på det ena eller andra sättet.
– Revisorn ska se utanför ramarna och fungera som ett bollplank för mig. Det ska vara en person som jag kan lita på och kunna komma med naiva förslag till – och få seriösa svar.
Thomas Erséus tycker det är viktigt att revisorn ”känner ett brett spektrum i organisationen”, dvs. har god personalkännedom vad gäller exempelvis hur man ser på risker.
Får han önska något så är det att revisorn skulle ge fler råd. Inte bara presentera alternativ utan klart och tydligt förorda – eller avråda – olika förslag.
– Är revisorn inte beredd att ta dessa diskussioner med företagen så blir det svårt för honom eller henne att fylla den roll som företagen förväntar sig, tror Thomas Erséus och fortsätter:
– Revisorn får inte vara rädd utan måste ha integritet och säga till om vi i företagen gör något fel. Det är så förtroende byggs upp. Jag vill ha raka besked och även obekväma råd, inte någon som säger att jag kan göra som jag vill.
International Financial Reporting Standards (IFRS) är enligt Thomas Erséus inte odelat positivt. Han säger att IFRS ”har ställt till det speciellt för tjänstesektorn” där han tidigare var verksam. Det gäller i första hand goodwill. Inte heller värdering till marknadsvärde för fastigheter i hans nuvarande jobb, får något högt betyg.
– Jag är något av en traditionalist som menar att man ska skynda långsamt på redovisningens område. Vi vet ju inte hur IFRS och värdering till verkligt värde fungerar i en nedgång. Här är revisorns roll avgörande för att trovärdiggöra värden när marknaden vänder neråt.
Thomas Erséus tycker det är bra att pragmatism styr i Sverige, mer än granskning enligt ”kokbok”. Det senare såg han en hel del av under fem år i London – sittande i koncernledningen för ett företag i konsultbranschen.
– I anglosaxiska länder kan man kontrollera system för systemens skull. Man bygger flotta modeller inom exempelvis risk management, men det är ofta bara frågan om att skydda sig själva istället för bolagen.
Han säger att visst är det så att Koden, IFRS och Finansinspektionen ställer allt högre krav på både företagen och revisorerna samtidigt som ”revisorerna själva vill komma bort från siffrorna till mer rådgivning”. Han tror att det senare beror på att rådgivning är lönsammare för revisionsbyråerna samt kanske mer personligt givande för de enskilda revisorerna. Men säger han, dessa olika intressen går inte alltid i takt.
Råder det någon diskrepans mellan vad du förväntar dig av revisorn och vad revisorn levererar?
– Det är en balansgång och ett dilemma för revisorn att sälja in sig och få ett bra arvode för att sedan kritiskt granska. Men man får vad man betalar för. Revisorsarvoden i Sverige är låga – i ett internationellt perspektiv. I England betalar man nog två till fyra gånger mer.
Thomas Erséus tror att det pris företagen får betala för den lägre svenska kostnaden för revision är att revisorn har mindre tid för diskussioner med företagarna. Med andra ord den rådgivning han efterfrågar.
Elisabeth Precht