Under 2008 kommer en utredning att presenteras med ett förslag om en gemensam konsoliderad skattebas inom EU. För att förslaget ska bli verklighet krävs att det biträds av samtliga EU-länder. Från svensk sida har finansminister Anders Borg under 2007 förklarat att det hos svenska företag inte finns en önskan att införa en gemensam skattebas. Han hänvisar till att det skulle medföra ytterligare byråkrati för svenska företag samt att dessa skulle gå miste om gynnsamma svenska avskrivningsmöjligheter.
Förslaget innebär i korthet att ett resultat fastställs på EU-nivå enligt ett gemensamt regelsystem. Härefter allokeras nettoresultatet ut till de länder där verksamhet bedrivits enligt en viss allokeringsmodell.
En undersökning gjord av KPMG, där cirka 400 europeiska storföretag deltagit – varav 10 svenska – visar tydligt att de europeiska storföretagen ser mycket positivt på en gemensam skattebas om den också samtidigt är konsoliderad. De svenska företagen i denna undersökning var bland de mest positiva. Eftersom antalet svenska företag som deltog var litet är det osäkert om svenska företag gillar en konsoliderad gemensam skattebas eller om det trots allt är som Anders Borg hävdade, att man från näringslivets sida inte ser ett värde i detta.
KPMG i Sverige genomförde därför en ytterligare undersökning där responsen från de tillfrågade var hög och snabb. Detta kan tolkas som att svenska näringslivet upplever frågan som högintressant.
Tendensen var tydlig, svenska företag uppskattar idén om en gemensam konsoliderad skattebas. Fler än 80 procent av de svarande stöder ungefär samma tankar som i den europeiska undersökningen. Det som framför allt lyfts fram är möjligheten till förenklad compliance och/eller minskade kostnader för compliance. Eftersom skattebasen blir gemensam så undviks exempelvis behovet av skatteplanering för att jämna ut vinster och förluster inom EU, något som i dag kräver mycket aktivitet. Sannolikt minskar också behovet av internprisdokumentation inom EU. Företagen slipper dessutom hålla rätt på alla EU-länders olika skattesystem – som ofta förändras i snabb takt. Härigenom minskar riskerna för att begå misstag som medför tvister med skattemyndigheterna.
Generellt upplever näringslivet således att förenklingarna överväger andra risker som förslaget skulle kunna medföra. Väldigt få är av uppfattningen att skattetrycket totalt kommer att minska vilket dock inte upplevs besvärande. Enligt min uppfattning medför förslaget också att det blir enklare för mindre svenska företag att ta sig ut på den gemensamma marknaden då man inte behöver göra betungande administrativa investeringar för att hantera regelsystem i olika länder.
Intressant är också att fler än 75 procent av de svarande i den svenska undersökningen såg ett värde i om även skattesatsen skulle vara gemensam, något som företrädare för utredningen tydligt uttalat inte kommer att föreslås i det kommande EU-förslaget. I förlängningen på ett system med gemensam skattebas så kommer skattesatserna sannolikt att närma sig varandra. Det ska också sägas att den gemensamma skattebasen ska vara frivillig, men väljer man att tillämpa metoden så ska den tillämpas för hela verksamheten.
Om en gemensam konsoliderad skattebas inom EU blir verklighet eller inte vet ingen i dagsläget. Uppenbarligen vill näringslivet till övervägande del ha ett förenklat system medan vissa länders företrädare är mer tveksamma, sannolikt framför allt för att det skapar en osäkerhet om hur den nationella skattebasen påverkas. Nationalstaterna måste ju finansiera sina åtaganden när det gäller både välfärd och annat, så tveksamheten är lättförståelig. En negativ effekt kan eventuellt också vara att vissa länder lockas titta på möjligheten att införa andra skatter.
En intressant fråga är hur/om verksamheten kan komma att påverkas för skatterådgivarna.
Skatteplanering kommer med all säkerhet att ske även när man eventuellt enats om en konsoliderad skattebas. Karaktären på skatteplaneringen inom EU beror givetvis till största delen på hur allokeringsnyckeln kommer att se ut.
Även gentemot marknader utanför EU kommer fortsatt skatteplanering att ske. Den stora förändringen skulle sannolikt bli förenklad compliance inom EU. Systemet kommer sannolikt att underlätta för stora koncerner att införa långsiktiga strategier för hanteringen och utvecklingen av skatterna. Detta blir en tydlig skillnad mot dagens läge där många koncerner lägger mer tid på kortsiktig planering och skatteoptimering.
Eftersom näringslivets intressenter allt mer efterfrågar kommunikation kring företagens skattepolicy skapar förslaget om gemensam konsoliderad skattebas inom EU bra möjligheter för att sätta långsiktiga och kommunicerbara strategier på plats. För skatterådgivarna kommer marknaden med all säkerhet att finnas kvar, men den kommer sannolikt mer än idag att centraliseras på europanivå, något som givetvis påverkar branschen.
Peter Linder är skattejurist och leder KPMG:s skatteavdelning. Han är medlem i FAR SRS skattesektion. Medlemmar i skattesektionen skriver under denna vinjett i varje nummer av Balans.