Rådet för finansiell rapportering börjar arbeta även utomlands
Rådet för finansiell rapportering har tagit över ansvaret för utvecklingen av god redovisningssed för noterade bolag efter Redovisningsrådet och dess Akutgrupp. Två nya rekommendationer har skickats ut på remiss. Ordförande Anders Ullberg förklarar att det behövs självreglering också på detta område. ”För att den ska vara effektiv krävs en god dialog mellan experter och praktiker. Vi måste också arbeta proaktivt för att svenska förhållanden ska beaktas när normer nu alltmer sätts internationellt.”
Noterade företag ska upprätta sin koncernredovisning i enligt med de internationella redovisningstandarder som antagits av EU. Rådet för finansiell rapportering ska verka genom rekommendationer, remissvar och information för att:
anpassa och utveckla god redovisningssed samt regelbunden finansiell rapportering för bolag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad,
internationellt tillvarata svenska intressen gällande redovisningsfrågor samt rapportering i noterade bolag och
hålla bolag och övriga intressegrupper informerade och ge dem möjlighet att påverka ändringar och tolkningar gällande finansiell rapportering.
– Avsikten har varit att skapa en grupp erfarna personer från såväl näringsliv som revisionsbyråer. Vi vill göra Sveriges röst hörd i EU och i IASB (International Accounting Standards Board), men då gäller det också att vässa argumenten och därför har vi en expertpanel till hjälp, säger Anders Ullberg.
Expertpanelen bereder de frågor som tas upp i Rådet och bevakar löpande utvecklingen av god redovisningssed för de noterade företagen. Ordförande i Expertpanelen är Carl-Eric Bohlin. Panelen har totalt åtta ledamöter med en bred erfarenhet och täcker bl.a. in IASB:s projektplan i ett antal arbetsgrupper. Verksamheten assisteras av en teknisk sekreterare.
Rådet tog vid sitt bildande över ansvaret för underhåll och uppdatering av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden RR 30–32, URA 5–7 och URA 42–47. Flertalet av dessa har i Rådets regi efter omarbetning getts ut med nya beteckningar.
Rådets egna rekommendationer och uttalanden om koncerner omfattar bara upplysningskrav som enligt svensk lagstiftning gäller utöver de som återfinns i IFRS och IFRIC samt förhållanden som bedöms vara särsvenska.
Redovisning enligt IFRS
– I princip anser Rådet att även redovisningen för juridiska personer ska ske enligt IFRS, men ser vissa hinder för att detta ska gälla fullt ut. Det beror både på att årsredovisningslagarna förhindrar att IFRS tillämpas fullt ut i redovisningen för juridiska personer och att skattelagstiftningen är knuten till redovisningen. Rådet har infört lättnader i upplysningskraven för juridiska personer för att undvika upprepningar av de upplysningar som lämnas i koncernredovisningen, förklarar Carl-Eric Bohlin.
Dessa utgångspunkter ligger till grund för utformningen av de två rekommendationer, som gick ut på remiss i november, som rör kompletterande redovisningsregler för koncerner (RFR 1) och redovisning för juridiska personer (RFR 2). Rådet har även givit ut ett antal uttalanden (UFR 1–8).
Internationellt samarbete
De standarder och uttalanden som antas av EU gås igenom av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group), en organisation som bildades 2001 av det europeiska näringslivet för att assistera EU-kommissionen inför beslut om en standard eller ett uttalande. Förutom EFRAG rådfrågas även medlemsstaterna genom Accounting Regulatory Committee (ARC) och en av EU inrättad granskningsgrupp, the Standards Advice Review Group (SARG).
EFRAG har en teknisk expertgrupp (TEG) som beslutar i tekniska frågor och som assisteras av ett sekretariat som leds av en teknisk direktör. EFRAG har också ett antal arbetsgrupper som ger tekniska råd i specifika frågor.
Rådet håller nära kontakt med EFRAG genom både personliga kontakter och kommentarer till EFRAG:s remissvar på IASB-utkast.
– Var tredje månad träffar jag och repreentanter för övriga normgivare i Europa EFRAG. Vid dessa möten deltar också andra intressenter som företrädare för EU-kommissionen och IASB. Eu-kommissionen har också regelbundna rundabordsmöten där vi deltar. Där diskuteras bl.a. frågor som det bedöms att IASB eller IFRIC bör ta upp för utredning, säger Carl-Eric Bohlin.
Sveriges röst hörd
Rådet samarbetar även med ett antal europeiska normgivare i Proactive Accounting Activities in Europe (PAAinE). Där diskuteras och fattas beslut om gemensamma utredningar i viktiga redovisningsfrågor. Rådet har också löpande kontakt med IASB och IFRIC genom att avlämna remissvar på utkast.
– Vi tar initiativ för att påverka utvecklingen av IASB:s rekommendationer redan innan ett utkast avlämnas genom kontakter med styrelsemedlemmar och projektansvariga. Rådet deltar också i IASB-möten för hela världens normgivare och deltar i IASB:s rådgivningsgrupper. Det är så vi vill göra Sveriges röst hörd, säger Anders Ullberg.
Rådet har åtta ledamöter – fyra från näringslivet och fyra från revisionsbranschen: Anders Ullberg, ordförande, Hans Biörk, Skanska, Hans Ola Meyer, Atlas Copco, Arne Liljedahl, Nordea, George Pettersson, KPMG, Dennis Svensson, PricewaterhouseCoopers, Lars träff, Ernst & Young samt Carl-Eric Bohlin, Rådets verkställande ledamot. Huvudman är Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.
www.radetforfinansiellrapportering.se.