Tidigare riksrevisor Kjell Larsson avslöjar fusk med EU-bidrag
Kjell Larsson är tidigare svensk riksrevisor som i dag är en av de högsta cheferna på European Anti-Fraud Office (OLAF) i Bryssel – EU:s motsvarighet till en sorts Ekobrottsmyndighet med uppgift att också förebygga brott och andra felaktigheter samt att se till att EU-pengar som gått fel återkrävs. Under förra året lyckades EU-kommissionen med OLAF:s hjälp få tillbaka cirka 480 miljoner euro till EU-kassan.
Varje år får vi in cirka 800 indikationer på fusk och bedrägeri och av dessa blir det 200 utredningar, berättar Kjell Larsson och förklarar att det oftast är bekymrade enskilda som hör av sig. Man gör det antingen direkt eller per brev eller via OLAF:s gratistelefon. Snart kommer man även att kunna göra anmälningar via hemsidan.
– Vi får förvånansvärt få anmälningar från revisorer. Men kvalitén på informationen från dem är klart högre, förklarar Kjell Larsson som själv varit revisor och som sitter i IAASB:s styrelse.
Han säger att det självfallet inte är revisorns uppgift att upptäcka bedrägerier men att han och hans medarbetare ser fall där ”det är svårt att förstå att revisorn inte sett problem eller fått en magkänsla att något inte stämmer”.
Kjell Larsson menar att revisorer bör lägga större vikt vid ”professionell skepsis ” och inte låta några stenar förbli ovända. Men, säger han, det är inte innehållet i de internationella standarderna det är fel på utan ett ”tidsproblem”, dvs. att revisorer inte tycker sig ha tid att gå vidare och klarlägga eventuella problem man stöter på eller att man anser att tystnadsplikten gör att man inte kan föra vidare till OLAF vad man sett.
Resultat av skandal
OLAF är inte en polisorganisation utan har till uppgift att skydda EU:s ekonomiska intressen. Arbetet går ut på att ”förhindra, upptäcka och beivra bedrägerier och andra oegentligheter” inom tull och ekonomiska EU-bidrag. Det kan också handla om skatteflykt, korruption eller ” annan olaglig verksamhet som skadar gemenskapens ekonomiska intressen”.
OLAF inrättades 1999 som ett svar på de finansiella skandaler som uppdagats inom EU året dessförinnan. Organisationen gör oberoende utredningar i EU-kommissionens namn. Kjell Larsson är chef för det direktorat som handskas med ”operational & policy support”. Här arbetar cirka 130 personer (av 430 inom hela OLAF). Det är främst analytiker med bakgrund som poliser, åklagare, tullare, ekonomer, IT-experter och revisorer.
Avancerade analyser
– Våra experter analyserar indikationer. Med hjälp av mycket avancerad software sätter de in uppgifter i ett sammanhang. Det går också in i EU-institutionernas datorer. En mycket stor del av vår verksamhet är att hjälpa nationella institutioner när EU:s intressen berörs. Det kan handla om allt från att bringa reda i stora datamängder till att samordna operationer som berör många länder.
Kjell Larsson visar stora pappersark där rutor bundits samman, kors och tvärs. Det är scheman över kontaktnät i olika ärenden där OLAF utreder bedrägeri. Det handlar om hundratals kontakter i många länder.
Kjell Larsson berättar att på hans avdelning har man stor teknisk kapacitet. I detta sammanhang kommer han tillbaka till revisorernas arbete. Han påpekar att revisorer måste bli bättre på att använda olika tekniska hjälpmedel, inte minst mjukvara som gör att man kan hantera stora mängder dokument. I dag, anser han, överlåts allt för ofta dessa frågor till experter.
En viktig uppgift för Kjell Larsson är att bygga nätverk inom EU men också i andra länder, ”så att vi vet vem vi ska vända oss till när något behöver utredas”. OLAF har bland annat arbetat nära FN i arbetet med att utreda bedrägeri och korruption i FN-systemet.
Men viktigast av allt är förstås att få tillbaka pengar som felaktigt betalats ut. Förra året lyckades man få tillbaka 480 miljoner euro!
Kjell Larsson säger att det är viktigt att handla snabbt när bedrägerier upptäckts. Ju längre tid som går desto större är risken att kassakistan tömts. Han hoppas därför att medlemsstaterna ska bli bättre på att reagera snabbt när oegentligheter upptäcks.
Det handlar ofta om EU-bidrag och tullverksamhet. Några exempel:
Under 2008 fick OLAF information om att projekt hade dubbelfinansierats. 500 000 euro för mycket hade betalats ut av EU-medel. Pengar som nu ska betalas tillbaka. Ett annat fall gällde import av textilier. Felaktigt uppgav importören att produkterna kom från ett land som har tullfrihet till EU. OLAF undersökte och uppdagade att fler länder och företag var involverade i denna typ av bedrägeri. Man räknar med att upptäckten sparat EU flera miljoner euro.
Cigarettsmuggling intar en särskild plats på listan över skumma affärer. OLAF:s undersökningar har bland annat lett till att man kunnat beslagta miljoner och åter miljoner cigaretter som skulle säljas på den svarta marknaden. Det handlar om både små och stora tobaksbolag som gjort betydande vinster på en illegal handel – sannolikt med kopplingar till narkotika och vapenhandel.
– Mitt liv är en evig resa i att mista naivitet, säger han och skakar på huvudet.
Han tror inte att kulturella skillnader är det stora problemet. Det är i stället den organiserade ekonomiska brottsligheten som överskrider alla tänkbara gränser.
Att förebygga ekonomisk brottslighet ingår också i OLAF:s arbete.
– Det är viktigt att dra slutsatser av vårt arbete för att bland annat få en mer effektiv lagstiftning.
OLAF identifierar varningsflaggor för att man lättare ska kunna upptäcka oegentligheter i olika affärstransaktioner.
– Man kan exempelvis jämföra slutsumman på kontraktet med det anbud som gavs. Är underleverantörerna kända eller okända? Om något tar mycket längre tid än vad som från början var sagt är detta en varningsflagga.
Hur är det med mutor inom EU?
– I institutionellt sett svaga länder är det problem med mutor, förklarar Kjell Larsson.
Han tillägger att mutor dock förekommer i alla länder – även Sverige.
OLAF bidrog till att utlösa diskussionen i kommissionen om problem i Bulgarien.
– Vi uppmärksammade den Bulgariska regeringen på att det verkade finnas funda mentala problem med hur man hanterade EU-pengar. Problemen antogs delvis vara kopplade till korruption på olika nivåer och, i värsta fall, till organiserad brottslighet. Det positiva med detta larm är att den bulgariska regeringen redan tagit krafttag för att åtgärda situationen.