Kollegiets rapport visar också att man har en effektiv modell för utveckling
För andra året i rad har Bolagsstyrningskollegiet lämnat en årsrapport, som kom i slutet av juni. Sammanfattningsvis är intrycket att Svensk kod för bolagsstyrning nu fungerar väl. Samtidigt är likformigheten i kodtillämpningen fortfarande mycket stor och över en tredjedel av de bolag som har att tillämpa koden har följt dess samtliga regler. Av rapporten framgår även att Kollegiet funnit en effektiv modell för att anpassa och utveckla koden i takt med förändrade förhållanden. Särskild uppmärksamhet har i rapporten ägnats åt bl.a. valberedningarnas roll, utländska institutionella ägare samt åt de inledande stegen mot en nordisk kod.
Rapporten visar att samtliga bolag som tillämpar koden i år har avgett en bolagsstyrningsrapport, varvid alla utom två explicit angett att de tillämpar koden. Av dessa har 33 bolag, motsvarande 36 procent av alla som ingått i undersökningen, valt att följa samtliga regler i koden. Detta är en ökning från 24 procent föregående år. Övriga 5 8 bolag har valt egna lösningar på en eller flera av kodens regler. Tillsammans har dessa bolag gjort 106 avvikelser från 16 av kodens regler, det vill säga i genomsnitt 1,8 avvikelser per bolag. Föregående år var motsvarande siffror 167 avvikelser av 66 bolag från 31 regler, i genomsnitt 2,5 per bolag. Den regel som flest avviker från är regel 2.1.2 avseende valberedningens sammansättning, och därefter reglerna om revisionsutskott (3.8.2) respektive ersättningsutskott (4.2.1). Kollegiet tar detta till intäkt för att koden är tillräckligt flexibel för att fungera för olika typer av ägare. Liksom tidigare år tyder dock de jämförelsevis få avvikelserna på att koden som befarats blivit förhållandevis likriktande och att de enskilda företagen inte i den utsträckning som ursprungligen förutsatts har anpassat koden till företagets behov och situation. Kollegiet påpekar vidare att kvalitén på vissa förklaringar kunde varit bättre.
Under verksamhetsåret 2006 har Kollegiet utfärdat tre anvisningar, se Balans nr 2/2007 för en mer utförlig presentation av dessa. Enligt Kollegiet har merparten av de oklarheter och missförstånd som förekom under det första årets tillämpning bortfallit efter utfärdandet av anvisningarna. Kollegiet har även tagit fram en s.k. referenskod, som finns tillgänglig på Kollegiets Internetsidor, <http://www.bolagsstyrningskollegiet.se/files/docs/Referenskod.pdf>, vari varje regel som berörs av en anvisning markeras och följas av en text som hänvisar till den aktuella anvisningen och förklarar dess huvudsakliga innebörd.
Kollegiet har även fortsatt sina ansträngningar att förbättra informationen till den internationella marknaden, för att undvika missförstånd som bl.a. kan leda till en låg värdering av svenska bolag i corporate governance-sammanhang. Bl.a. har Kollegiet beretts tillfälle att från svenskt perspektiv kommentera den nya metodik för corporate governance rating som utvecklats av lnstitutional Shareholder Services (ISS) och dess samarbetspartner FTSE, där man i större utsträckning än tidigare försökt beakta specifika förhållanden på de olika marknader som berörs.
Kollegiet har under året hållit en fortlöpande dialog med marknaden, bl.a. i form av olika undersökningar, samt möten med bolagen och aktörer på kapitalmarknaden. En separat utförd genomlysning av hur valberedningarna utses och sammansätts som genomförts under året visar att det finns behov av fortsatt debatt om valberedningarnas funktion. Styrelserna företräds oftast av ordföranden och ägarna av uttalade företrädare för större ägare. Det har också i debatten ifrågasatts om alla ledamöter i valberedningarna har den erfarenhet av styrelsearbete som uppgiften kräver. Kollegiet framhåller – på goda grunder – att valberedningen ska se till bolagets bästa i alla ägares intresse, och att ledamöterna därför bör ha erfarenhet av styrelsearbete och ägare som nominerar ledamöter till valberedningar bör söka allmänt dugliga kandidater.
Förhållandet att bolagsstyrningskoderna i de olika nordiska länderna är alltför olika för att kunna tillämpas över de nordiska gränserna skapar betydande olägenheter för många bolag, inte minst mot bakgrund av den pågående integrationen av nordisk börsverksamhet. Mot denna bakgrund har Kollegiet tillsammans med sin nybildade finska motsvarighet Värdepappersmarknadsföreningen tagit initiativ till en pan-nordisk diskussion om möjligheterna att uppnå en ökad harmonisering av nordiska koder för bolagsstyrning. Ett första möte för detta syfte med representanter för samtliga fem nordiska länder hölls i juni 2007. Framtiden får dock utvisa i vilken mån dessa ansträngningar kommer att leda till en gemensam nordisk kod eller bara till partiella harmoniseringar.
Advokat, jur. dr Carl Svernlöv är verksam vid Baker & McKenzie Advokatbyrå och är författare till en bok om bolagskoden.