Bokföringsnämnden arbetar med regelsamling för K2
Förenklingar är på modet. Framför allt inom politiken. Bokföringsnämnden (BFN) beslutade för sin del redan 2003 att förenkla för företagare genom att skapa samlade regelverk för redovisning i företag av olika storlek och former. För de allra minsta (så kallade K1) har det redan kommit en regelbok där allt finns med som behövs för att upprätta förenklat årsbokslut. För mindre privata aktiebolag (K2) håller man just nu på att arbeta fram en regelsamling, säger BFN:s kanslichef Gunvor Pautsch. K2-reglerna träder sannolikt i kraft 1 juli 2008 eller 1 januari 2009.
Under hösten kommer BFN:s styrelse steg för steg att besluta om innehållet i redovisningsreglerna för K2-företag. Remisstiden gick ut i mitten av maj och man håller nu som bäst på att justera och ändra i texterna.
Vad är det remissinstanserna kritiserar?
– Framför allt framgår det att vi inte lyckats föra ut budskapet hur vi vill förenkla. Den största förenklingen är ju att vi samlar alla regler i ett enda regelverk.
Hittills har man tillåtits ”plocka regler lite här och där”, vilket inneburit att man ”kunnat göra nästan som man vill” förklarar Gunvor Pautsch. Hon säger att många aktörer kanske inte haft kunskap om var man hittar olika regler. Men detta ska nu avhjälpas med BFN:s nya regelsamlingar.
Det blir dessutom möjligt att välja förenklad form av årsbokslut för de minsta årsbokslutsföretagen – och de kan redovisa enligt Kl. Därtill kommer årsredovisnings-företag under en viss storlek att kunna göra sin årsredovisning enligt K2. (Se skiss nedan)
Olika valmöjligheter
– Det finns olika ”paket” inom K2. Beroende på om årsbokslut eller årsredovisning ska upprättas är kraven på bl.a. tilläggsupplysningar olika. Och eget kapital redovisas på olika sätt. Basen är dock densamma: Samma värderingsregler och vad som exempelvis ska in i balansräkningen.
Gunvor Pautsch förklarar att råden för K1- och K2-företag är regelbaserade medan de för K3 är principbaserade.
– För K3 gäller samma som idag. I dessa större företag är man redan van vid att arbeta utifrån principbaserade regler.
– För att förenkla i K2 har vi föreslagit så få valmöjligheter som möjligt. Samtidigt har vi eftersträvat minimalt med tilläggsupplysningar.
Gunvor Pautsch säger att den enskilde företagaren ska veta exakt vad som gäller och inte behöva värdera olika alternativ, eller komma i kläm mellan exempelvis sin redovisningskonsult och sin revisor – som föreslår olika vägar att redovisa:
– I sådana fall är det i slutändan kunden som får betala.
Kritiska remissinstanser
– Remissinstanserna är väldigt kompetenta men ser inte alltid från småföretagares synpunkt, tror Gunvor Pautsch.
Ett antal remissinstanser har kritiserat att valmöjligheter tas bort.
Man har exempelvis reagerat på att årsredovisningslagen ger möjligheter för aktivering av utgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar samtidigt som BFN har sagt nej till detta.
– Att värdera immateriella tillgångar är bland det svåraste man kan göra, säger Gunvor Pautsch.
Hon hänvisar till en utredning som professor Per Thorell gjorde förra året på BFN:s uppdrag. Enligt denne är det inga problem med att nämnden i ett allmänt råd inskränker tillämpningen av regler i årsredovisningslagen. ”K2 är ingen föreskrift och de inskränkningar och villkor som uppställs är inte i strid med ÅRL och ligger inom BFN:s normgivande mandat” förklarade Per Thorell i Balans nr 8–9 2006.
– Förenkling bygger på balans. Förenklar man genom schablonisering så kos tar det något i andra ändan, säger Gunvor Pautsch som svar på kritiken att valmöjligheter tagits bort.
Paradigmskifte
Gunvor Pautsch menar att BFN:s arbete med regelsamlingar för K1-, K2- och K3-företag innebär ett paradigmskifte.
– Tidigare arbetade vi med en vertikal modell [utgick från ämnesområden] nu bygger vi istället horisontellt [utgångspunkten är företagens form och storlek] och skapar regelverk som omfattar allt.
Gunvor Pautsch talar om ”svarta hål”, dvs. frågor som inte besvarades i den tidigare modellen. Ett sådant hål var exempelvis avsättning av pensioner. I de nya regelsamlingarna täcker man in i princip allt, vilket innebär att reglerna för K2 blir mer heltäckande än tidigare.
Vissa remissinstanser har kritiserat införandetidpunkten. Detta gäller bl.a. FAR SRS som i sitt remissvar påminner om ”att det för närvarande pågår ett antal utredningar (samROB och förenklings arbeten avseende årsredovisningslagen samt implementering av förändringar enligt 4:e och 7:e bolagsdirektivet) som sannolikt kommer att medföra ett behov av omarbetningar av K2.”
– Vi påbörjade detta arbete 2003 och tror att alla är betjänt av att vi får fram förenklingspaketen. Väntar vi på pågående utredningar så skulle förenklingarna sannolikt få vänta till 2011–2012.
Dessutom, tillägger hon, är det alltid någon utredning på gång: ”Ska vi skjuta på reformer i väntan på alla utredningar så blir vi aldrig färdiga!” utbrister Gunvor Pautsch.
För att tillmötesgå remissinstansernas kritik så har BFN dock beslutat att de gamla reglerna ska behållas parallellt med att de nya antas. Företagen kommer därmed att kunna välja vilket regelverk man följer fram till dess att utredningarna resulterat i förslag och antagits av riksdagen – då avskaffas BFN:s gamla råd.
Kritik från FAR SRS
FAR SRS kritiserade i sitt remissvar att det i K2 föreslås dels att avsättningar inte ska redovisas för betalningar som görs efter mer än tio år, dels att avsättningen inte ska få redovisas till nuvärde. På båda dessa punkter har BFN gjort eftergifter.
– Tyvärr, säger Gunvor Pautsch som för enkelhets skull vill minimera antalet val möjligheter.
Hon säger att några remissinstanser föreslog att alla övergångregler samlas i ett kapitel. Så har nu skett, vilket BFN tycker är en utmärkt idé. Lika entustiastisk är hon inte över den kritik som innebär att man ska kunna ändra på rubriker och poster som BFN föreslagit – på denna punkt får BFN medhåll av Bolagsverket och Statistiska Centralbyrån. Trots detta arbetar BFN nu med att tillåta viss anpassning. Däremot kommer man (som föreslås i vissa remissvar) inte att tillåta funktionsindelad resultaträkning – utan bara resultatindelad som BFN föreslagit.
– Den här möjligheten har man enligt K3. Dessutom är det bara ett mindre antal av dagens företag som räknas till K2 som valt funktionsindelad resultaträkning.
Jag värnar inte om en liten krets utan vill förbättra för det stora flertalet, säger Gunvor Pautsch och förklarar att många remissvar ger förslag på konkreta förbättringar som tas tillvara och att BFN successivt arbetar in förändringar i K2-texterna. Nämndens styrelse antar sedan de slutgiltiga skrivningarna. Hon säger att många synpunkter från remissinstanserna beror på missförstånd och att BFN därför beslutat att på sin hemsida <www.bfn.se> försöka förklara, bl.a. med en skiss som återfinns på sidan 26. Nämnden har dessutom möten med bl.a. Skatteverket och FAR SRS.
Elisabeth Precht