En felaktigt ifylld reseräkning, en nota från fel klubb eller ett par kilo svenska kräftor. Sådant kan fälla en minister. Det var en torsdagseftermiddag i november på Expressens centralredaktion i Stockholm. Jag var allmänreporter och sysslolös. Det regnade lätt ute, telefonen var död.
Jag ringde regeringskansliets förvaltningsavdelning och bad dem plocka fram biståndsminister Jan O Karlssons reseräkningar och representationsunderlag.
Några timmar senare lurade jag förra finansministern Kjell-Olof Feldt att sätta dit sin vän, biståndsministern. Fällan slog igen och avslöjandet kom att skaka den svenska regeringen i veckor.
Och allt på grund av två kilo kräftor och några nubbar.
På kostnadsräkningen till regeringskansliets förvaltningsavdelning radade Jan O Karlsson upp utgifterna han haft i samband med middagen i sin stora etagevåning på Södermalm i Stockholm. Det framgick att han köpt två kilo svenska kräftor i Söderhallarna. Han hade också köpt sex liter av det medelfylliga sydafrikanska rödvinet La Chasse, sex liter vitt franskt bordeauxvin och en liter sprit i form av nubbar från Reimersholm och Norsk Aquavit.
I reserv hade han dessutom tolv halvlitersburkar starköl.
På baksidan av kvittona hade Jan O Karlsson, som då tjänade 124 000 kronor i månaden, kladdat dit några namn. En av gästerna hette Björn von Sydow, vid tiden för avslöjandet talman i Sveriges riksdag. En annan hette Kjell-Olof Feldt, vid tiden för avslöjandet före detta finansminister och framför allt sedan många år nära vän med paret Karlsson.
Jag minns att jag knappt trodde mina ögon. Det var ju uppenbart att det rörde sig om en privat kräftskiva. Och allt detta hade alltså ministern låtit skattebetalarna stå för. För att förvilla eller möjligen försvåra bad jag personalen på förvaltningsavdelningen att kopiera upp ett tiotal andra meningslösa fakturor och notor ur Karlssons pärmar. Sedan rusade jag därifrån.
Väl tillbaka på redaktionen återstod att bevisa att det verkligen rörde sig om en privat kräftskiva.
”Arbetsmiddag”, hade Jan O Karlsson skrivit på kostnadsräkningen.
Kjell-Olof Feldt fick bli min nyttiga idiot. Jag ringde upp honom och förklarade att jag tittat närmare på Karlssons representationsnotor. Jag ville bara kolla en liten sak. Det rörde en kräftskiva som tydligen varit hemma hos paret Karlsson på Södermalm i Stockholm. Vad kunde Feldt säga om den? Det var en helt privat middag eller?
I nio fall av tio var det naturligtvis rätt att svara privat – därför inga kommentarer. Feldt trodde att det här var en sådan gång.
Men ack vad han bedrog sig. Och bästa vännen.
”Det där var en privat middag. Så den vill jag inte kommentera. ”
Ha!
Så, Kjell-Olof Feldt, vad säger du om jag säger att skattebetalarna fick stå för både sprit och kräftor?
”Jag hade ingen aning om vem som betalade. Det var en privat middag.”
Knappt hann Expressen distribueras till butiker och kiosker förrän Jan O Karlsson betalat tillbaka alltihop.
Även Björn Rosengren, då ordförande för fackförbundet TCO, betalade tillbaka efter sitt ödesdigra besök på en av Stockholms porrklubbar.
Men varför lät ministrarna egentligen skandalerna brisera?
Visst hade väl en revisor avrått från att ta upp både kräftor, nubbar och porrklubbsbesök?
Själv låter jag Anna Greta ta hand om allt.
Utan henne ingen Politikerblogg.
Utan henne inget Nyhetsbolag.
Niklas Svensson Reporter/författare Nyhetsbolaget AB Politikerbloggen.se