Färre avlägger revisorsprov

Kvalitetskontroll

En av RN:s tillsynsuppgifter består i att kvalitetssäkra den löpande kvalitetskontroll som FAR SRS utför av sina ledamöter. Antalet sådana kontroller och antalet revisorer som antingen underkänts eller vägrat underkasta sig kvalitetskontrollen ser man i tabell 2; nedan.

RN har under året kvalitetssäkrat 18 av FAR SRS genomförda kontroller, av dessa var fyra systemkontroller av revisionsbyråer, däribland en av de största. Som RN har rapporterat till FAR SRS har dessa kontroller utförts på ett i allt väsentligt bra sätt. RN och organisationen har med ledning av vad RN funnit i sin kvalitetssäkring gemensamt identifierat några områden inom vilka avtalet behöver förtydligas och metodiken behöver utvecklas. Arbetet med detta har inletts.

I förra årets artikel redogjorde jag närmare för hur RN handlägger de ärenden som öppnas genom att FAR SRS anmäler att en revisor inte har godkänts i kvalitetskontrollen. Under året har sex disciplinärenden öppnats med anledning av sådana anmälningar.

RN genomför också löpande kvalitetskontroll över de revisorer som inte är anslutna till FAR SRS. Den kontrollen går till på samma sätt som om den vore genomförd av organisationen. RN anlitar samma kvalitetskontrollanter, de följer samma metod och tar samma arvode som vid organisationens kontroll. För den kontrollerade revisorn blir alltså både kontrollens inriktning, omfattning och kostnad densamma som om kontrollen skulle ha skett genom FAR SRS. Under året har arbetet med att kvalitetskontrollera dessa revisorer kommit igång på allvar. Det rör sig inte om fler än ett hundratal, så RN inledde 25 sådana kontroller under år 2006. Av de berörda revisorerna har två beviljats inträde i FAR SRS och sex har avsagt sig eller inte förnyat sitt godkännande eller sin auktorisation under resans gång. Av dem som genomfört kvalitetskontrollen har elva slutligen godkänts, fem har underkänts och en kontroll är ännu inte klar. Av dem som godkänts har sex inte haft några anmärkningar från kontrollanten medan fem har godkänts trots konstaterade mindre brister.

Disciplinärenden

Disciplinärendena är en viktig del av tillsynsverksamheten. Ett disciplinärende öppnas som regel om en anmälan kommer in eller om RN själva finner att omständigheterna i t.ex. ett SUT-ärende eller ett kvalitetskontrollärende är sådana att utredningen visar att en disciplinär åtgärd skulle behöva meddelas. Om man först ser till statistiken så ligger antalet avgjorda disciplinärenden över antalet öppnade, se tabell 3; ovan. Just år 2006 skulle det motsatta förhållandet vara uppseendeväckande eftersom antalet öppnade ärenden är förhållandevis litet.

Antal ärenden i balans vid årets utgång visar hur många ärenden som ligger öppna och inte är avgjorda vid årsskiftet. I tabell 4 redovisas hur många tillsynsärenden som var balanserade den 31 december senaste tre åren.

Tabell 2, kvalitetskontrollen 2004–2006.

Tabell 3, antal öppnade och avgjorda diciplinärenden 2004–2006.

Tabell 4, antal tillsynsärenden i balans vid utgången av år 2004–2006.

Det är naturligt att ärendebalansen minskar när skillnaden mellan öppnade och avgjorda ärenden är stor som fallet var år 2006. Målsättningen är att antalet balanserade ärenden inte ska visa en uppåtsträvande kurva, sett över tiden. Under 2000-talet har totalsiffrorna före år 2004 varierat mellan drygt 140 och knappt 170. Även om balanserna skulle öka något nästa år är trenden ändå neråtgående. Det är bra eftersom det innebär att det finns utrymme att korta handläggningstiderna.

Som framgått nyss hade RN en markant nedgång av antalet öppnade disciplinärenden under 2006. Tabell 5 (på nästa sida) visar hur detta antal tett sig under de senaste tre åren och även varifrån de öppnade ärendena har kommit.

I tabellen kan man se att anmälningarna från Skatteverket och klienter har minskat stadigt under de tre senaste åren. När det gäller klienterna kan det vara konjunkturberoende, i goda tider minskar benägenheten att ”klaga”. Skatteverkets anmälningar har gått ner, och det går inte att spåra någon särskild orsak till detta. År 2003 anmälde skattemyndigheterna lika många ärenden som år 2006. Samma mönster kan skönjas när det gäller de egeninitierade ärendena; år 2003 initierade RN på egen hand lika många ärenden som år 2006. Totalt öppnades lika många ärenden år 2003 som år 2006. Man kan inte göra annat än konstatera att antalet ärenden varierar över åren. Något som dock inte varierar särskilt mycket över åren är antalet disciplinära åtgärder; se tabell 6 på sidan 35.

Det totala antalet beslutade disciplinära åtgärder ligger på ungefär samma nivå, kanske med en något ökande trend de två sista åren (år 2002 och 2003 var antalet omkring 50). Vad man kan se tydligt är att varning med straffavgift i praktiken håller på att utmönstras ur systemet. Som jag nämnde redan förra året är detta en fullt medveten åtgärd från RN:s sida som har till syfte att göra det disciplinära förfarandet och åtgärdsvalet mindre straffrättslikt. Vi ser också att antalet upphävanden har gått ned. Tyvärr är det knappast något bestående utan beror förmodligen främst på tillfälligheter.

Andelen disciplinärenden som avskrivs har under de senaste åren hållit sig konstant runt 6$ procent. Siffran är i år något lägre, cirka 58 procent. Har RN blivit strängare? Jag tror inte det. Underlaget är för litet för att dra någon sådan slutsats. Antalet överklagade beslut ligger på samma nivå som förra året.

Systematisk och uppsökande tillsyn, SUT

RN har öppnat 38 SUT-ärenden och avslutat 45 stycken under år 2006. SUT-verksamheten har varit lyckad, både när det gäller kvantiteten och kvaliteten. Antalet revisorer som inte är med i FAR SRS är, som nämnts ovan, inte fler än ett hundratal och är fr.o.m. 2006 föremål för RN:s egen kvalitetskontroll. Det tidigare helt dominerande SUT-projektet som tog sikte på dessa revisorer har därför gått in i något av en avvecklingsfas.

Under året har vi fortsatt att följa upp de revisorer som tidigare har fått allvarligare disciplinpåföljder och vi har också startat ett nytt projekt som gäller revisorer med ett stort antal uppdrag. Det sistnämnda projektet ger anledning till oro. Det syns inte i årsredovisningen för 2006, men arbetet i början av 2007 tyder på en mycket hög andel ärenden där upptäckta revisionsbrister leder till att SUT-ärendet måste överföras till ett disciplinärende.

I förra årets artikel redogjorde jag kort för RN:s SUT-projekt som tar sikte på stora revisionsbyråer. Detta har fortsatt under 2006 och kommer att vara ett viktigt inslag i RN:s tillsyn också i framtiden. RN inriktar sig på byråernas organisation för att säkerställa kvaliteten i revisionen av sådana företag som är noterade på en marknadsplats. Genom undersökningen har RN skaffat sig ökad kunskap om hur RS (revisionsstandard i Sverige) har genomförts i byråernas revisionsmetodik, hur byråerna löpande genomför sin övergripande kvalitetskontroll och kontrollerar revisionskvaliteten i uppdragen. Vidare har RN skaffat sig en bild av hur prövningen sker vid antagande och förnyelse av revisionsuppdrag med tillämpning av RS 220, samt hur byråernas rutiner för att säkerställa revisorns oberoende enligt revisorslagen fungerar praktiskt. Projektet omfattade inledningsvis de fyra största revisionsbyråerna vilka granskades under 2005 och början av 2006. Under 2006 har RN dels följt upp undersökningen beträffande några av de fyra största och dels inlett motsvarande undersökning av de tre byråer som storleksmässigt ligger närmast under dessa. I skrivande stund har ärendena avslutats beträffande två av de sistnämnda.

RN har genomfört undersökningarna i två led. Först har byråns övergripande system för genomförande av revisionsmetodiken, kvalitetskontroll, risk management och oberoende granskats och utvärderats. Sedan har tre revisionsuppdrag avseende noterade bolag studerats hos varje byrå. Byrån har valt ut ett av dessa för att praktiskt demonstrera revisionsmetodiken och RN har valt ut de två andra.

RN har konsekvent valt att granska svårreviderade uppdrag. Det har rört sig om bolag som domineras av en begränsad ägarkrets, eller utvecklingsbolag med initialt låg intjäning och högt kapitalbehov eller bolag nyligen noterade på mindre marknadsplatser, eller en kombination av dessa faktorer. Skälet till detta ganska ”elaka” urval är att det ger en god bild av hur väl revisionsbyrån lyckas med sina ambitioner, att följa RS även under svåra och säregna förhållanden, att granska följsamheten med god redovisningssed och särskilt IFRS när den standarden ska tillämpas, att granska hur andra specifika regler för noterade företag följs och att upprätthålla en god intern kvalitetskontroll av sina revisionsinsatser i de mer komplicerade uppdragen. RN:s undersökning av revisionen i enskilda uppdrag har varit översiktlig. Både RN och de berörda byråerna har ändå kunnat konstatera att de uppdragskategorier som RN har valt att granska innehåller en rätt så hög revisionsrisk. Några av de sålunda granskade revisionsuppdragen har blivit föremål för särskild uppföljning från RN:s sida. RN kommer att i framtiden fortsätta att granska den typen av revisionsuppdrag hos alla berörda revisionsbyråer.

Projektet fortsätter under år 2007 med de revisionsbyråer vilka har uppdrag i noterade bolag och inte har granskats, samt med uppföljningar av dem som redan har granskats.

En fråga som kommer att följas upp hos alla granskade byråer är deras dokumentation av oberoendeanalysen när rådgivning lämnats till en revisionsklient utanför revisionsuppdraget. De nu beskrivna granskningarna har hittills inte föranlett RN att öppna något disciplinärende.

Tabell 5, öppnade disciplinärenden 2004–2006.

Handläggningstider m.m.

I årsredovisningen kan man se att RN under 2006 har handlagt och avslutat en större andel äldre disciplinärenden med lång handläggningstid än året dessförinnan. Vi har kunnat rensa i botten och det har fortsatt även i början av detta år. Ett antal riktigt gamla ärenden har nu kommit i position att kunna avgöras. Regleringsbrevet, dvs. regeringens instruktion om hur vi ska bedriva verksamheten under året, skärper kraven på genomströmningshastighet fr.o.m. år 2007. Det är utmärkt, målen får inte vara för lätta att uppfylla. Om ett år vet vi om vi har lyckats leva upp även till de skärpta kraven.