När EU:s regeringschefer möttes i Bryssel i mars stod de inför en rejäl utmaning: att ta ställning till EU-kommissionens energi- och klimatpaket. Syftet var att både öka tryggheten i energiförsörjningen inom EU och lägga grunden för en långsiktig och ambitiös klimatpolitik.
Resultatet från toppmötet har av många kallats historiskt. De 27 medlemsländerna beslutade gemensamt att arbeta med flera olika miljömål till år 2020. 20 procent av den energi som EU-länderna sammanlagt konsumerar ska 2020 komma från förnyelsebara källor, det vill säga sol, vind, vatten och biokraft. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent, eller så mycket som 30 procent om fler länder ansluter sig till de europeiska målen. Biodrivmedel till fordon ska utgöra 10 procent av allt bränsle år 2020. I höst ska EU-kommissionen ta fram ett förslag på hur mycket varje land ska bidra med, vilket förmodligen kommer att leda till en hel del intensiva diskussioner.
Enligt flera tyska tidningar beskriver dock EU:s miljökommissionär Stavros Dimas besluten på EU:s toppmöte som otillräckliga och menar att de enskilda medborgarna nu måste ta sin del. Han anser att medborgarna måste bidra bland annat genom att byta ut sina glödlampor mot lågenergilampor samt genom att stänga av elektrisk utrustning i stället för att bara ställa dem i stand by-läge.
Men det räcker inte att EU fattar historiska klimatbeslut. Alla länder måste dra sitt strå till stacken. Medan EU planerar att minska utsläppen med cirka en miljard ton CO2 per år fram till 2020, är prognosen att Kinas och Indiens utsläpp ökar med mellan fyra och fem miljarder ton CO2 per år under samma tid. EU måste hjälpa dessa länder att satsa på en effektiv och klimatanpassad energi- och transportutveckling.
Europaparlamentarikern Lena Ek (c) ser stora möjligheter för svenska företag och svensk industri att göra miljöinvesteringar. ”Det finns både en europeisk och en gigantisk världsmarknad där svenska företag kan och bör inta en ledande roll”, sade Lena Ek i samband med EU-toppmötet.
Samtidigt som EU gör dessa framsteg visar en färsk opinionsundersökning, den så kallade Eurobarometern, att svenskarna är mindre bekymrade över global uppvärmning än medborgarna i många andra europeiska länder. Endast 30 procent av svenskarna är mycket oroliga över klimatförändringar och global uppvärmning. Det ska jämföras med snittet för EU där 50 procent uttrycker allvarlig oro. Oron växer ju längre söderut i Europa de tillfrågade befinner sig, i de flesta av Medelhavsländerna är två tredjedelar av de tillfrågade djupt oroade. Svenskarna är också minst intresserade i hela EU av att köpa energisnåla vitvaror, bara 22 procent anser att låg energiförbrukning är viktig vid val av ny spis, kyl eller frys. Detta kan jämföras med EU-snittet på 48 procent eller Italien där hela 66 procent anser att det är viktigt att välja energisnålt.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com