Till revisor i ett aktiebolag får utses antingen en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag (9 kap. 12 och 19 §§ aktiebolagslagen). Av 17 § revisorslagen följer att ett revisionsbolag för varje uppdrag som det åtar sig och som utgör revisionsverksamhet ska utse en av de i bolaget yrkesverksamma revisorerna att vara huvudansvarig. Lagstiftarens uttryckliga avsikt är således att det kan finnas endast en huvudansvarig revisor förutsatt att det inte har valts fler revisorer än en. Den huvudansvarige ska vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen, om det behövs för att uppfylla föreskrifter i lag eller annan författning. Bolaget ska utan dröjsmål underrätta uppdragsgivaren om vem som är huvudansvarig. Den huvudansvarige ska underteckna revisionsberättelser och andra utlåtanden. Om en berättelse eller ett utlåtande undertecknas av flera revisorer, ska det anges vem som är huvudansvarig. Det är alltså fullt möjligt att andra revisorer än den valda revisorn (vid personval) eller den huvudansvariga revisorn (vid byråval) undertecknar revisionsberättelsen.
Vad gäller då med avseende på dessa övriga undertecknande revisorers ansvar? Andra närliggande frågor är i vilka fall andra än den valde/huvudansvarige revisorn kan hållas ansvariga för brister i revisionen, och om en vald/huvudansvarig revisor kan undgå ansvar med hänvisning att felet begåtts av en annan revisor. Svaren på dessa frågor är beroende på vilket slags ansvar som avses.
Skadeståndsansvar
För revisorns skadeståndsansvar är huvudregeln att endast den valda respektive den huvudansvariga revisorn kan göras ersättningsskyldig. Detta kommer till uttryck i aktiebolagslagen på följande sätt.
”En revisor som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Han eller hon ska även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans eller hennes medhjälpare.”
Om ett registrerat revisionsbolag är revisor, är det detta bolag och den för revisionen huvudansvarige som är ersättningsskyldiga.
Slutsatsen blir alltså att övriga revisorer som undertecknar revisionsberättelsen inte kan bli ersättningsskyldiga enligt aktiebolagslagen.
En annan fråga i detta sammanhang är om revisionsbolaget vid personval kan göras ersättningsskyldigt för den valda revisorns försummelser. Även om den reglering av revisors skadeståndsansvar som finns i aktiebolagslagen i och för sig inte utesluter en tillämpning av skadeståndslagens (skL) regler om principalansvar (jfr 3 kap. 1 § skL) är min uppfattning att sådant ansvar normalt inte finns. Ett uppdrag som revisor är av personlig art i den meningen att en revisor, som är anställd på ett revisionsbolag och åtar sig ett revisionsuppdrag, inte kan överlämna åt någon annan på bolaget att på eget ansvar utföra uppdraget, vartill kommer att revisionsbolaget inte heller har rätt att ingripa i revisionen. Högsta domstolen (HD) har dock i ett mål som rörde en advokatbyrås principalansvar för anställd advokats handlande som särskilt förordnad boutredningsman funnit att ett sådant ansvar kan föreligga (NJA 2000 sid. 639). Ett uppdrag som boutredningsman har liksom ett revisionsuppdrag, där en enskild revisor är vald, en personlig karaktär, varför HD:s avgörande sannolikt är av betydelse också för bedömningen av ett revisionsbolags ansvar för sina anställdas revisionsuppdrag.
Ytterligare en annan fråga vid personval är om den valda revisor som vid revisionen anlitar en medhjälpare kan gå fri från skadeståndsansvar (”exculpera sig”) med hänvisning till att han eller hon fullgjort sin tillsynsplikt i förhållande till medhjälparen. Ja, eftersom skadeståndsansvaret förutsätter uppsåt eller oaktsamhet (”culpa”) hos revisorn bör detta kunna vara möjligt om revisorn delegerat revisionsarbetet till en kompetent person som kunde förutsättas sköta granskningen enligt god revisionssed och revisorn saknat anledning att misstänka att medhjälparen inte utfört arbetet på ett riktigt sätt. Möjligen kan samma bedömning gälla också i förhållandet mellan revisionsbolaget och den huvudansvariga revisorn vid byråval.
Straffansvar och disciplinansvar
När det gäller straffansvar och disciplinansvar är ansvarssituationen annorlunda än vid skadestånd. Straffansvar, till exempel ansvar för osant intygande eller medhjälp till bokföringsbrott, kan sannolikt inträda för samtliga revisorer som undertecknar en revisionsberättelse med felaktiga uttalanden och inte bara för den valda resp. huvudansvariga revisorn. Motsvarande gäller troligen också med avseende på det disciplinära ansvaret under förutsättning att de övriga revisorerna står under Revisorsnämndens (RN) tillsyn. Om det har förekommit brister i en revision brukar dock RN i praktiken inleda disciplinförfarande mot den revisor som är vald resp. huvudansvarig.
Övrigt ansvar
Utöver det rent formella ansvaret – skadestånd, straff, disciplinansvar – finns det naturligtvis ett allmänt ”professionellt” ansvar, eller ett ”goodwillansvar” om man så vill, för alla yrkesrevisorer som deltar i revisionen av ett företag. De sanktioner som därvid kan förekomma mot en försumlig revisor är av mer informellt slag men kan i praktiken bli nog så kännbara som t.ex. förlust av uppdrag.
*) Vald revisor respektive huvudansvarig revisor.