”Revisionen har stor betydelse för kvaliteten på årsredovisningarna”
Förra året inkom drygt 318 000 årsredovisningar till Bolagsverket. I 13 procent av fallen hade bolagets revisor lämnat anmärkningar i revisionsberättelsen. Bengt Skough, SME/SMP-ansvarig på FAR SRS och Dan Brännström, generalsekreterare FAR SRS, kommenterar här utfallet av revisorns rapportering avseende 2006. Avsikten är att årligen kommentera hur rapporteringen förändras.
Förtroendet för ett företag är avgörande för möjligheterna till finansiering, affärer och tillväxt. Genom revisionsberättelsen bidrar en revisor till det angelägna skapandet av just förtroende. En revisionsberättelse som avviker från standardutformningen kan därför vara mycket besvärande för ett företag.
Under 2006 inkom 318 462 årsredovisningar till Bolagsverket. I 41 495 (13%) fall hade bolagets revisor lämnat anmärkningar i revisionsberättelsen.
Upplysningscentralen (UC) och Skatteverket registrerar anmärkningar i revisionsberättelserna för sina respektive behov; UC för sin kreditrating och Skatteverket som ett led i sin bedömning av riskområden inför kommande skatterevisioner.
UC, som registrerar samtliga revisionsberättelser med anmärkningar och Skatteverket, vars registrering avser främst storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö kommer i stort sett fram till samma resultat. Detta trots att uc endast registrerar den anmärkning som enligt deras synsätt utgör den allvarligaste. De tre mest förekommande anmärkningarna är i nämnd ordning:
att bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften,
att bolaget inte redovisat skatter och avgifter på ett korrekt sätt,
att årsredovisningen inte upprättats inom föreskriven tid.
Dessa brister är ”opåverkbara”, det vill säga de kan inte rättas till i efterhand då de i huvudsak har sin grund i uppkommande underskott, respektive bristfälliga rutiner.
Av detta kan man dra slutsatsen att revisionen har mycket stor betydelse för kvaliteten på svenska bolags årsredovisningar. Det är nämligen sällan som det i revisionsberättelserna förekommer anmärkningar avseende fel i bolagens resultat- och balansräkningar. Erfarenheten säger att den typen av fel, det vill säga värderings- och/eller periodiseringsfel, ofta rättas till följd av påpekanden under revisionens gång.
Tittar man närmare på vad revisorerna anmärker på inom respektive intervall framkommer inte några västentliga skillnader. Revisionen leder ofta till att konstaterade fel rättas till. (7447 bolag är inaktiva eller felrapporterade, vilket gör att de inte går att kategorisera.)
Den pågående utredningen om revisorer och revision har bland annat till uppgift att föreslå vilka aktiebolag som ska undantas från revisionsplikt. De länder inom EU, där man avskaffat revisionsplikten i små företag, har valt att göra detta i olika etapper. Slutsatsen ovan om revisionens betydelse för redovisningens kvalitet visar på behovet att ge marknaden och myndigheter tid att ställa om och anpassa processerna för kvalitetssäkring av bolagens finansiella rapportering.
Nya gränsvärden bör sättas lågt
FAR SRS anser att gränsvärdena i Sverige bör sättas relativt lågt med hänsyn till vår specifika struktur med en mycket stor andel små företag. FAR SRS förordar därför följande gränsvärden: omsättning om två miljoner kronor, balansomslutning om en miljon kronor och tre anställda (2–1–3). Om ett företag under två år i följd överskrider mer än ett gränsvärde ska det ha revisor. FAR SRS förslag innebär att cirka 56 procent av de svenska aktiebolagen skulle undantas från revisionsplikt.
Enligt tillgänglig statistik är det i företag i denna grupp som merparten av de avvikande revisionsberättelserna finns. Av de årsredovisningar som inkom till Bolagsverket under 2006 återfanns hela 21 909 (53%) revisionsberättelser med en eller flera anmärkningar i bolag som inte överskrider fler än ett av de gränsvärden som FAR SRS förordar. Bland företag större än 50–25–50 är det endast 426 företag som får anmärkningar.
Enligt de undersökningar som genomförts i Sverige inför avskaffandet av revisionsplikten (till exempel T. Svanström 2006, se Balans nr 11/2007) är bolag med få anställda och låg omsättning mest benägna att välja bort revision. Det kan dock nämnas att vid en jämförelse mellan de nordiska länderna var de svenska bolagen de som var mest positiva till att välja frivillig revision (ca 75%).
Anledningen till att vi i vår analys inte beaktar ”Revisorn har ej tillstyrkt...” beror på att denna anmärkning är en konsekvens av de övriga anmärkningarna.
Revisionen fyller en viktig funktion
Det visar sig alltså att det är i de bolag som är mest benägna att välja bort revisionen som merparten av de avvikande revisionsberättelserna finns. Det finns, som vi ser det, en uppenbar risk att frånvaron av revision eller annan kvalificerad support ökar risken för att den finansiella rapporteringen blir behäftad med väsentliga fel och brister. Det är därför som omställningen från lagstadgad till efterfrågestyrd revision förutsätter låga gränsvärden.
I Storbritannien påbörjades avskaffandet av revisionsplikten 1994. I syfte att mäta effekterna genomförde The Professional Oversight Board for Accountancy (POB) i början av 2000-talet en undersökning av kvaliteten på de brittiska bolagens årsredovisningar. Undersökningen, som omfattade ett stickprov om 350 oreviderade årsredovisningar, visade på väsentliga kvalitetsbrister. Den ansedda publikationen Accountancy Magazine kommenterade utfallet med att värdet av årsredovisningarna i kredit- och affärsanalys-hänseende riskerade att undermineras.
Det är ingen tvekan om att revisionen kommer att fylla en mycket viktig funktion också i morgondagens näringsliv och samhälle - kanske än viktigare än tidigare. Det nya blir att revisionen i större utsträckning kommer att baseras på kundbehov, ibland förstärkta av intressenternas behov. Att revisionsplikten slopas gör att marknaden måste hitta kompletterande sätt att säkerställa kvalitet och transparens. För förtroendet måste finnas kvar.
Bengt Skough och Dan Brännström FAR SRS