Ett samtal: Revisionsplikten måste bort

Lista med åtgärder

Företagarna har sammanställt en lista med åtgärder som syftar till att förbättra företagsklimatet i Sverige – en lista där flera åtgärder redan har bockats av i och med alliansregeringens satsningar på företagande, exempelvis slopad förmögenhetsskatt, lärlingsutbildning och fler möjligheter till tidsbegränsade anställningar. Bland de åtgärder som återstår finns exempelvis en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna och att göra det enklare och mindre riskfyllt att gå från anställning till att starta eget företag.

– I dag är det ett väldigt stort steg att ta. Det skulle behövas någon form av överlappning under en period då det sociala trygghetssystemet hänger med den som går från anställning till att starta eget företag.

Svårt att vara föräldraledig

Som exempel nämner hon att det ofta är svårt för en företagare att vara föräldraledig. För kvinnorna innebär det att de ”jobbar med barnet på höften” och för männens del innebär det att de i princip inte tar ut någon föräldraledighet, enligt Anna-Stina Nordmark-Nilsson.

– Som företagare är det svårt att åtnjuta de sociala rättigheter som man är med och betalar för, säger hon och tillägger att detta är en mycket viktig fråga.

När det gäller frågan om sänkt arbetsgivaravgift har regeringen delvis gått på Företagarnas linje i och med förslaget att vid årsskiftet sänka socialavgifterna från 32 till 10 procent för frisörer, kaféer och andra tjänsteföretag.

– Vi har fått en sänkning av arbetsgivaravgifterna för vissa branscher, men vi jobbar för en generell sänkning.

På frågan om hon kan nämna en lämplig nivå för sänkningen så ber hon att få återkomma.

– Under hösten kommer vi att presen tera beräkningar på hur stor sänkning som Sverige skulle klara.

En annan viktig fråga är eurosamarbetet. I den frågan får regeringen underkänt av Företagarnas nya vd.

– Regeringen är för tyst. Först frågar man vad svenska folket tycker i en folkomröstning och sedan är det färdigdiskuterat. Det håller inte. Världen förändras och jag anser att regeringen har en diskussionsplikt gentemot medborgarna.

Regeringen har som mål att minska de små företagens administrativa kostnader med 25 procent till år 2012. En del i detta arbete är att slopa revisionsplikten i små aktiebolag.

Anna-Stina Nordmark-Nilsson är bestämd i sin uppfattning i denna fråga: revisionen ska vara efterfrågestyrd i de små bolagen.

– Om intressenter i ett bolag, exempelvis kreditgivare, ställer krav på bestyrkning av räkenskaperna så ska det finnas revision. Men det ska inte vara en plikt, den ska vara efterfrågestyrd.

Förordar den danska modellen

Vilka gränsvärden bör då Sverige tillämpa för när ett bolag inte längre ska omfattas av kravet på revision?

– Jag tror att den danska modellen är en bra början, säger hon. I nästa andetag tillägger hon att det är viktigt att komma ihåg att de flesta regelverk, exempelvis revisionsplikten, ursprungligen är konstruerade för stora bolag.

Anna-Stina Nordmark-Nilsson återkommer vid flera tillfällen till sin revisorsbakgrund och den betydelse den har haft i hennes yrkesliv.

– Det är tack vare den som jag har för utsättningar att driva verksamheter på ett bra sätt. När jag kommer till ett nytt före tag så kan jag oerhört snabbt göra mig en bild av företaget i och med min bakgrund som revisor.

Revlsionsbranschen bra plantskola

Enligt Anna-Stina Nordmark-Nilsson finns det inget bättre sätt för en nyutexaminerad civilekonom att skaffa sig kunskaper om näringsliv och företag än att arbeta som revisorsassistent.

– Det är slitsamt, ibland underbetalt, men det finns inget bättre sätt att skaffa sig kunskaper.

Ett tecken på att det är en värdefull erfarenhet är att många revisorsassistenter handplockas till välbetalda jobb utanför revisionsbranschen. På frågan om huruvida detta är ett problem för byråerna, som bland annat har satsat pengar på utbildning för assistenterna, svarar hon:

– Byråerna måste bjuda till. De måste se till att man vill komma tillbaka. Jag tror på korsbefruktning, det skulle vara värde fullt för branschen. Alla skulle tjäna på det, säger hon och menar att borde vara lättare att gå in och ut ur branschen.

I dag gör reglerna för auktorisation att det är svårt att ta ett jobb utanför branschen och sedan komma tillbaka och arbeta som auktoriserad eller godkänd revisor igen.

Startade ÖPwC i Piteå

Anna-Stina Nordmark-Nilsson har själv varvat jobb inom revisionsbranschen med jobb ute i ”det vanliga” näringslivet. Mellan 1978 och 1980 arbetade hon som revisorsassistent på Öhrlings PricewaterhouseCoopers kontor i Luleå. Därefter ägnade hon sig åt arbetsuppgifter utanför revisionsbranschen, ett år som företagskonsult på Utvecklingsfonden i Norrbottens län och därefter två år som administrativ chef på Pite Partner (dotterbolag till Ericsson). När så hennes tidigare chef på ÖPWC i Luleå ringde och ville att hon skulle börja arbeta på byrån igen blev Anna-Stina Nordmark-Nilsson mycket intresserad. Enda kruxet var att hon då bodde i Piteå och inte kunde tänka sig att pendla eftersom hon hade små barn. ”Du får väl starta upp en brevlåda för oss i Piteå” sa hennes chef. Och så blev det. Anna-Stina startade upp ett ÖPWC-kontor i Piteå.

– Jag började med en brevlåda, säger hon och skrattar.

Efter ca sju år som kontorschef på byrån i Piteå var det åter dags att ge sig ut i det ”vanliga” näringslivet. Den här gången var det ett vd-jobb på Piteå-Tidningen som lockade.

Hösten 1999 ringde dåvarande vd:n på ÖPWC och ville att Anna-Stina Nordmark-Nilsson skulle komma tillbaka till branschen, den här gången som marknadsområdeschef, och hon tackade ja. Men innan hon hann installera sig på sitt nya jobb blev hon kontaktad av Landstinget i Norrbotten, som vid den tiden brottades med stora ekonomiska underskott, och erbjöds en tjänst som landstingsdirektör. Tanken var att hon skulle styra upp ekonomin. Efter att ha diskuterat frågan med ÖPWC bestämde hon sig för att nappa på Landstingets erbjudande.

Anna-Stina Nordmark-Nilsson stannade inom landstinget i ca sju år. Sedan kom erbjudandet från Företagarna – ett erbjudande hon inte behövde lång betänketid för att tacka ja till.