Kunskap och dokumentation är bästa hjälp till självhjälp
Det har blivit allt vanligare att revisorn med framgång stäms för vad han eller hon skrivit i sin revisionsberättelse. Detta beror bland annat på att banker och andra anlitar jurister med allt bättre kunskap om vad en revision innebär. ”Vi har sett en ökning av antalet stämningsansökningar i revisionsärenden. Detsamma gäller beloppen” säger Ulf Nankler. Han och Erik Emilsson är ledamöter i den skadenämnd som går igenom alla skadeståndskrav. De siar om att skadebeloppen i skatteärenden kommer att stiga.
Ulf Nankler och Erik Emilsson ingår tillsammans med FAR SRS chefsjurist Urban Engerstedt i den skadenämnd där man i samverkan med organisationens försäkringsbolag (och dess jurister) och försäkringsförmedlare går igenom alla skadeståndskrav. Båda är auktoriserade revisorer och verksamma i branschen sedan 1976 respektive 1988.
Ulf Nankler är verksam hos BDO i Göteborg, bl.a. som ordförande i BDO kvalitetsnämnd samt har flerårig erfarenhet som kvalitetskontrollant. Erik Emilsson äger revisionsbyrån Revideco med 17 anställda. Båda är djupt engagerade i arbetet i skadenämnden.
Rådgivande skadenämnd
– Vår roll är rådgivande. Vi vrider och vänder på fakta för att försöka se hur revisorn tänkt för att komma fram till hur ett fall bäst ska drivas, förklarar Erik Emilsson.
– Vi rekapitulerar hur revisionen genomförts. I nio fall av tio bedömer vi att den som stämmer har ett förenklat sätt att se på revisorns roll, säger Ulf Nankler.
De båda är överens om att revisorer allt för ofta reagerar fel när de blir stämda. De blir ”mycket illa berörda” istället för att se det hela som en affärsmässig situation.
Rädsla för stämning
– Det finns en rädsla på småbyråerna att vända sig direkt till försäkringsbolaget när man blivit stämd. Revisorn tror ofta att han eller hon behöver ha någon på sin sida, och så kontaktar man först en god vän som är advokat, förklarar Erik Emilsson och skakar på huvudet.
Ulf Nankler fortsätter:
– Det blir nästan alltid dyrare och ett sämre utfall när revisorn gör något själv, istället för att direkt kontakta försäkringsbolaget som har specialutbildade jurister. När revisorerna för sin egen talan uppstår ofta kommunikationsmissar.
Under samtalets gång kommer båda vid flera tillfällen tillbaka till det faktum att försäkringsbolaget står på samma sida som revisorn. ”De vill helst inte betala ut några pengar” säger Erik Emilsson med glimten i ögat.
Vad gäller de vanligaste skadeståndskraven?
– Deklarationer och skatterådgivning, svarar Ulf Nankler.
Vanligt är oriktiga avdrag eller att underskottsavdrag felaktigt flyttats över till nästa år. När Skatteverket upptäcker detta så får företaget betala ett skattetillägg. Detta är dock ett område där revisorerna vanligtvis ”erkänner” misstaget och därmed blir det mer en ”expediering” av ärendet, enas Ulf Nankler och Erik Emilsson om. ”Det är ju så mycket siffror” ursäktar man sig. Det samma gäller inte då stämningsansökan handlar om rådgivning. Det kan exempelvis handla om avdragsgilla kostnader. En fråga kastas kanske ut till revisorn under ett möte där också banken är närvarande (som senare vittnar om vad revisorn svarat). Revisorn som vill ge bra service, svarar snabbt, kanske allt för snabbt ...
Allt för snabba svar?
– Måste man ge svar direkt så kan man exempelvis säga att ”spontant verkar det vara si eller så, men låt mig få titta mer i detalj och återkomma” förklarar Erik Emilsson och tillägger:
– Revisorn kan bara berätta om hur spelplanen ser ut och vad som händer om företagaren gör det ena eller det andra. Revisorn ska inte säga att man ska agera på det ena eller andra sättet.
När det gäller stämningar för fel i deklarationer så handlar det oftast om mindre skadebelopp. I fall av rådgivning kan det bli fråga om större belopp. Detsamma gäller stämningar som handlar om revision – den tredje typen av frågor där revisorer kan råka illa ut.
– Vi har sett en ökning av antalet stämningsansökningar i revisionsärenden. Det samma gäller beloppens storlek, säger Ulf Nankler och fortsätter att förklara:
– Idag rör det sig oftast om en till tio miljoner kronor.
Han och Erik Emilsson är överens om att detta är kniviga ärenden, där ofta tredje man svarar för stämningsansökan – vilket ofta är en bank. Det kan exempelvis röra sig om ett företag som gått i konkurs. Innan dess har banken lånat pengar till bolaget som revisorn skrivit en ren revisionsberättelse för.
– I skadenämnden försöker vi sätta oss in i hur revisorn resonerat sig fram till revisionsberättelsen.
Bra dokumentation är A och O, liksom att kunna de regler som gäller för revision, anser de två revisorerna. Och så givetvis att man följer reglerna.
Varför har det blivit fler revisionsärenden?
– Kreditgivarna och då framför allt bankerna har större kunskaper samtidigt som deras förmånsrätt försämrats, säger Ulf Nankler som tror att det kommer att bli än fler stämningar i framtiden.
Beloppen kommer att stiga
Han siar att skadebeloppen i skatteärendena kommer att stiga. Han pekar också på det faktum att Skatteverket allt flitigare använder riktade och fördjupade insatser samt att ärenden som anmäls till Revisorsnämnden (RN) är offentliga och kan användas för att ”späda på” i en rättsprocess.
– Det är anfall från två håll, kommenterar Ulf Nankler som tror att dessa kan komma att öka:
– Jag har också märkt en tendens att fler och fler stora leverantörer inser att det finns försäkringspengar att hämta hem vid exempelvis konkurser.
Kritik mot Skatteverket
Han är kritisk till att Skatteverket trots påstötningar inte har fungerande rutiner för de l 000-tals orena revisionsberättelser som man får in varje år. Och att det därmed inte ännu finns en konstruktiv dialog om dessa orena revisionsberättelser mellan Skatteverket och branschen, vilket hade kunnat bidra till bättre kunskaper om hur man skriver och tolkar en oren revisionsberättelse.
Både Ulf Nankler och Erik Emilsson menar att revisorer måste visa mer skepsis i sin revision. Med risk för att generalisera: De vill se fler orena revisionsberättelser. Eller i vart fall att revisorn påpekar att brister finns.
Under samtalet enas de om att det finns områden där revisorns bedömning är extra komplicerad. Detta gäller främst immateriella tillgångar, aktier i dotterbolag, varulager samt kontantförsäljning (kassaregister).
Gör en revisionsplan!
– Revisorer behöver mer utbildning och så hoppas vi att det snart finns en revisionsmetodik för små företag.
En sådan håller på att tas fram i FAR SRS 50/25/50-projekt. Ulf Nankler hänvisar till Norge där man har en metodik som har stämts av med RN:s norska motsvarighet, som i sin tur infört en enklare kontroll för de som använder denna metodik.
– Det är viktigt att revisorn skapar sig en egen uppfattning, säger Erik Emilsson.
– Anpassa revisionen till revisionsstandarden RS och dokumentera väl hur du kommit fram till det ena eller andra ställningstagandet, förklarar Ulf Nankler och tillägger:
– Gör alltid en ändamålsenlig revisionsplan och stäm av den löpande, annars får du förr eller senare problem!
Elisabeth Precht
Detta kan du bli stämd för
Revisorn måste vara skeptisk och samtidigt tydlig i sitt arbete – oberoende av om det gäller revision eller rådgivning, det är Ulf Nankler och Erik Emilsson (se föregående sida) överens om. De menar vidare att grundliga kunskaper om RS – och att man följt reglerna – samt bra dokumentation hjälper den som blir stämd. Exemplen nedan är ärenden som just nu behandlas av FAR SRS skadenämnd. I inget av fallen är rättsprocessen ännu avslutad.
Skatten ökade
Ett bolag kräver revisorn på skadestånd för ökad skatt som påförts ett dotterbolag till ett köpt bolag. Köparen anser att en skatteplaneringstransaktion för förvärv av andelar i kommanditbolag inte redovisats på rätt sätt i årsredovisningen. Revisorn anser dock att köparen (som är vd i både moder- och dotterbolaget) haft full insyn i och kännedom om taxeringsprocessen.
Avdrag godkändes inte
En revisor var närvarande vid ett inledande möte mellan köpare och säljare då ett bolag skulle avyttras – bolaget har senare gått i konkurs. Köparen anser att revisorn vid det mötet lämnat garantier ”att koncernbidrag med avdragsrätt för köparbolaget skulle kunna ges av bolaget”. Detta gick inte Skatteverket med på eftersom det vid koncernbidrag är antalet aktier som styr avdragsrätten, inte antalet röster. Skattetillägget/straffet blev flera miljoner kronor. Revisorn bestrider att råd lämnats och att något särskilt rådgivningsavtal träffats.
Kreditförlust
Ett företag sattes efter egen ansökan i konkurs. En bank som hade fordringar hos företaget hävdar att bolagets revisor inte uppfyllt kraven i aktiebolagslagen samt att revisorns oaktsamhet skadat banken genom felaktig varulagervärdering samt värdering av en tvistig fordran mot en tredje part. Revisorn å sin sida menar att han införskaffat tillfredsställande underlag för en bedömning av varulagrets existens och värde och påpekar att den aktuella fordran tagits upp som tvistig ”varför det var uppenbart att risk föreligger”. Revisorn menar att kreditförlusten beror på bristande noggrannhet vid kreditprövning.