Sverige har varit medlem i EU i tolv år, men har inte lyckats knyta ihop den svenska inrikespolitiken med europafrågorna. Stödet för EU bland det svenska folket är lågt och det kan bero på att engagemanget även bland de folkvalda i riksdagen är lågt. Europafrågorna har blivit en allt viktigare del av vår vardag och Sverige behöver en stark och vital röst i Europa. Och nu råder nya tankegångar i Sveriges riksdag.
Vid årsskiftet infördes nya regler för riksdagens EU-arbete. Riksdagen ökar öppenheten och offentligheten genom att införa en institutionaliserad ordning för att behandla strategiska EU-dokument som exempelvis grön- och vitböcker. Riksdagsutskotten får göra utlåtanden och riksdagens kammare kommer att aktiveras för att på ett tidigt stadium ge utrymme för debatt och förhållningssätt som både fördjupar och breddar europadiskussionen i Sverige. Riksdagen ökar på så sätt insynen och inflytandet genom att utskotten får en förstärkt roll i arbetet med att överlägga med regeringen inför besluten i EU:s ministerråd. Det ger förutsättningar för att riksdagsledamöterna ska få ökad kunskap och därmed större intresse för EU-frågorna, så att dessa kan bli en integrerad del i det löpande riksdagsarbetet. Detta kommer att ge ökade möjligheter för fackutskotten att i överläggningar med regeringen också nå ett inflytande.
De nya reglerna har föregåtts av ett mycket långt och omfattande berednings- och förankringsarbete och innebär en ändring i riksdagsordningen. Det är ”nästan en grundlag”, vilket innebär att det krävs två beslut i riksdagen med ett riksdagsval emellan. Det första beslutet togs under förra mandatperioden och i december togs sedan det andra och avgörande beslutet om en ny arbetsordning för riksdagens EU-arbete. Sex av riksdagens sju partier stod bakom förslaget. Socialdemokraterna röstade emot då de anser att innehållet i den nya arbetsordningen är alltför oklart.
I regeringsformen och riksdagsordningen står det hur riksdagen ska arbeta med EU-frågor. Sveriges medlemskap i EU innebär att riksdagen inte är ensam om att fatta beslut om lagar som ska gälla i Sverige. Vid EU:s ministerråd är det regeringen som företräder Sverige, vilket innebär att riksdagens inflytande i EU går genom regeringen. Regeringen samråder dock med EU-nämnden, som består av representanter från alla riksdagspartier, om vilken linje Sverige ska driva i EU och regeringen förväntas följa EU-nämndens ställningstagande.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com