Syftar till att öka de finansiella rapporternas användbarhet
Till de mer märkbara föreslagna förändringarna i ett nytt utkast från IASB gällande IAS 1 – Utformning av finansiella rapporter – hör: att ”balance sheet” genomgående bytts ut mot ”statement of financial position”. ”Statement of financial position” ska dessutom redovisas per slutet av de tre senaste räkenskapsåren och en resultaträkning föreslås som inkluderar transaktioner som idag går direkt mot eget kapital. Hans Hällefors redogör för dessa ändringar av IAS 1.
IASB (International Accounting Standards Board) och FASB (Financial Accounting Standards Board) driver sedan hösten 2003 ett gemensamt projekt om utformningen av de finansiella rapporterna. Projektet har nyligen givits namnet financial statement presentation (istället för tidigare performance reporting). Till syftena hör att öka användbarheten av rapporternas information vid analys av performance och finansiell ställning och att öka jämförbarheten mellan regelverken.
En indikation på att presentationen av de finansiella rapporterna behöver göras mer användbar är att man ser en trend till ökad proforma-rapportering och minskad användning av existerande delsummor inom rapporterna (t.ex. fokuseras ofta presentationer på justerade resultatrader som EBITDA – earnings before interest, taxes, depreciation and amortization). Ett behov av att tänka igenom effekter av en ökad blandning av historiska anskaffningsvärden och verkliga värden utgör ytterligare ett motiv till projektet.
Projektet är uppdelat i tre faser. Fas A har fokus på att minska skillnader mellan IFRS (International Financial Reporting Standards) och US GAAP avseende krav på inkluderade rapporter och jämförelseinformation. Denna fas har för IASB utmynnat i ett utkast till ändrad IAS 1. Fas B, som redan påbörjats, behandlar bl.a. skapandet av kategorier inom respektive rapport. Fas c kommer att behandla delårsrapportering.
IASB:s utkast till ändrad IAS 1 publicerades den 16 mars 2006 och har remisstid till den 17 juli 2006. Den aktuella versionen av utkastet röstades igenom med minimalt tillåtna 9–5; fyra ledamöter var emot att utkastet tillåter att den nya resultaträkningen får delas upp på två rapporter medan en ledamot var emot namnändringen av resultat- och balansräkningen. Något datum för ikraftträdande anges inte i utkastet, men på IASB:s möte i oktober 2005 föreslogs ikraftträdande fr.o.m. räkenskapsår som börjar den 1 januari 2007 eller senare (med uppmuntran om tidigare tillämpning).
Fas A -föreslagna förändringar i rapporterna
Under lång tid inarbetade namn som income statement och balance sheet är i utkastet genomgående ersatta av nya och längre namn. De rapporter som krävs och som ska ges samma vikt i presentationen börjar (om man bortser från noterna) samtliga med statement of:
Statement of financial position (förr ”balance sheet”)
Statement of recognised income and expense (alternativt ”Statement of profit or loss” + ”Statement of recognised income and expense”)
Statement of changes in equity
Statement of cash flows (förr ”cash flow statement”)
Det anges dock uttryckligen i standarden att dessa namn inte är tvingande. Det blir därför intressant att se hur praxis utvecklas i det här avseendet. Kommer företag att använda olika namn för samma rapporter? Kommer företag att föredra de nya eller de gamla namnen?
Statement of changes in equity
En utgångspunkt vid arbetet med vilka rapporter som ska krävas och det övergripande innehållet i dessa, har varit att tydligt särskilja transaktioner med ägarna från andra transaktioner som leder till förändringar i företagets tillgångar och skulder. Denna renodling har inneburit att bara en uppställningsvariant tillåts för statement of changes in equity. Den varianten ska visa förändringen i eget kapital från resultaträkningens sista rad och från transaktioner med ägarna. Den ska inte längre innehålla de poster som idag redovisas direkt mot eget kapital och som inte utgör ägartransaktioner.
Dessa poster utgör other recognised Income and expense (”övriga redovisade intäkter och kostnader”) och består av poster som enligt andra standarder inte ska ingå i ”årets resultat”. I utkastet till ändrad IAS 1 nämns följande fem poster:
omvärderingar i omvärderingsmetoden (IAS 16 & IAS 38)
omräkningsdifferenser (IAS 21)
vinster/förluster vid värdering av finansiella tillgångar som kan säljas (IAS 39)
effektiv del av vinster/förluster på kassaflödessäkringsinstrument(IAS 39)
aktuariella vinster/förluster i förmånsbestämda pensionsplaner (IAS 19.93A)
Dessa poster ska istället ingå i en resultaträkningsdel som följer efter ”årets resultat” (se beskrivning nedan). Rapporten över förändringar i eget kapital kommer därför inte att ha det traditionella ”årets resultat” som komponent, utan ska istället baseras på totala redovisade intäkter och kostnader som inkluderar alla ”Övriga redovisade intäkter och kostnader”.
Statement of recognised Income and expense
IASB:s och FASB:s gemensamma tanke var sedan att alla förmögenhetsförändringar som inte är ägarrelaterade – dvs. alla intäkter och kostnader – skulle samlas i en resultaträkning. Denna resultaträkning omfattar därmed fler poster än den gamla gjorde och har i IASB:s utkast givits namnet statement of recognised Income and expense. Det gamla namnet income statement är genomgående ersatt i utkastets text.
Även om det inte utgör ett motiv i sig kan noteras att detta skulle medföra att sista raden i resultaträkningen skulle uppfylla kongruensprincipen. Kongruensprincipen används bl.a. ofta i grundläggande redovisningsundervisning för att illustrera sambandet mellan resultat- och balansräkning samt förändringen av eget kapital:
Eget kapitalUB = Eget kapitalIB ± Vinst/Förlust ± Ägartransaktioner
Exemplen ovan på ”övriga redovisade intäkter och kostnader” – other recognised income and expense (IASB), other comprehensive income (FASB) eller ibland dirty surplus items – skulle enligt denna tanke inkluderas i denna nya resultaträkning. Då detta stötte på starkt motstånd, särskilt bland företagsrepresentanter, valde IASB till slut att inte kräva en resultaträkning, utan tillåta ett val mellan att antingen ha en resultaträkning eller en uppdelning på två rapporter. Denna svängning – som tycks ha uppkommit av politiska skäl – stämde inte överens med vad IASB och FASB talat om och snart valde FASB att inte publicera något utkast avseende fas A, utan att vänta till efter fas B.
Informationsinnehållet är exakt detsamma vare sig man väljer en resultaträkning eller en uppdelning på två resultatrapporter. I första fallet ska rapportens första del se ut som idag och ange en delsumma för ”årets resultat”. Därefter ska de poster som klassificeras som ”övriga redovisade intäkter och kostnader” följa. Rapporten avslutas med en summa för ”totala redovisade intäkter och kostnader” (se figur 1, nästa sida).
I det andra fallet ska den första resultatrapporten motsvara dagens resultaträkning. Den avslutas med ”årets resultat” och har i ett exempel i utkastet rubricerats statement of profit or loss. Den andra resultatrapporten ska följa omedelbart efter den första och börja med årets resultat, därefter specificera ”övriga redovisade intäkter och kostnader” och avslutas med totala redovisade intäkter och kostnader. Det andra fallet skulle alltså ha samma innehåll som det första, men vara tydligt uppdelat i två delar (se figur 1, nästa sida).
Ett huvudargument mot en resultaträkning tycks vara att många rapportanvändare fokuserar på dess sista rad och att vissa parter menar att de ”övriga redovisade intäkter och kostnader” som idag inte tas via resultaträkningen inte utgör relevant resultatinformation för användarna, utan snarare är förvirrande. IASB påpekar å sin sida att urvalet av vilka poster som ska klassificeras som ”övriga redovisade intäkter och kostnader” inte baseras på några grundläggande kriterier, utan är tämligen godtyckligt fastställt.
Fas B i projektet ska behandla just kategoriseringar inom rapporterna och flera olika möjligheter kommer att övervägas. Så nya klassificeringar av såväl ”övriga redovisade intäkter och kostnader” som av de intäkter och kostnader som ingår i ”årets resultat” är att vänta.
En tillhörande frågeställning är huruvida ”övriga redovisade intäkter och kostnader” vid något givet tillfälle ska återföras till de poster som påverkar årets resultat. Inga ändringar har föreslagits i fas A avseende återföringar. Frågor kring behovet av återföring kommer att behandlas i fas B. Det engelska namn för återföring som används i utkastet är reclassification adjustment; vilket således skiljer sig från det ofta använda amerikanska recycling.
Tre saker kan noteras om de uppgifter som idag följer efter resultaträkningens ”årets resultat”. (i) Oavsett om en eller tvådelad resultaträkning väljs, ska uppdelning på moderbolagets ägare respektive minoriteten göras både för årets resultat och för totala redovisade intäkter och kostnader. (ii) De resultat per aktie som ska redovisas i anslutning till resultaträkningen ska oförändrat utgå från årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare. (iii) Upplysning om periodens utdelning, som idag får lämnas i anslutning till resultaträkningen, kommer att vara hänvisad till eget kapital-rapporten eller noterna; ägartransaktioner ska inte synas i anslutning till resultaträkningen.
Avslutningsvis kan konstateras att det finns många val att göra vad det gäller statement of recognised income and expense. Förutom möjligheten att välja mellan att ha en eller en tvådelad resultaträkning återstår valmöjligheten mellan kostnadsslags- och funktionsindelning. Därtill kommer valmöjligheter för hur uppställning sker av ”övriga redovisade intäkter och kostnader” – dessa poster kan antingen anges före eller efter skatt; specificering av återföring per komponent kan göras direkt i rapporten eller i not; specificering av skatt per komponent kan göras direkt i rapporten eller i not. Detta ger totalt fem områden med två valmöjligheter per område. Det ger ett utfallsrum på 32 olika alternativ. Därutöver finns möjligheter att välja olika namn på rapporten/rapporterna.
Statement of financial position
Balansräkningens innehåll ändras inte i fas A av projektet. De två ändringar som görs i utkastet märks ändå väl. Den ena ändringen är att namnet balance sheet inte längre används. Genomgående används istället statement of financial position. Motivet till namnändringen är att det nya namnet beskriver rapportens funktion, innehåll och syfte. Det gör inte balance sheet, som endast återspeglar den dubbla bokföringens funktion. Eftersom det inte är obligatoriskt att använda det nya namnet kommer det att bli intressant att se vad företagen föredrar; det gamla och starka ”varumärket” eller det nya syftesbeskrivande namnet.
Den andra ändringen är att det kommer att krävas balansräkningar per de tre (istället för två) senaste räkenskapsårens utgång. Någon likartad ändring görs inte för de andra rapporterna, där det även fortsättningsvis kommer att räcka med siffror för två år. En konsekvens är att det t.ex. blir möjligt att med en årsredovisning analysera två års räntabilitet och kapitalomsättningshastighet baserat på genomsnittligt eller ingående kapital.
XYZ Group – Statement of recognised income and expense for the year ended 31 December 20x7
(illustrating the presentation of recognised Income and expenses in one statement and the classification of expenses wlthin profit by function)
(in thousands of currency units)
20x7 | 20x6 | |
|---|---|---|
Revenue | 390,000 | 355,000 |
Cost of sales | (245,000) | (230,000) |
Gross profit | 145,000 | 125,000 |
Other income | 20,667 | 11,300 |
Distribution costs | (9,000) | (8,700) |
Administrative expenses | (20,000) | (21,000) |
Other expenses | (2,100) | (1,200) |
Finance costs | (8,000) | (7,500) |
Share of profit of associates (a) | 35,100 | 30,100 |
Profit before tax | 161,667 | 128,000 |
Income tax expense | (40,417) | (32,000) |
Profit for the year from continuing operations | 121,250 | 96,000 |
Loss for the year from discontinued operations | − | (30,500) |
Profit for the year | 121,250 | 65,500 |
Other recognised income and expense: | ||
Exchange differences on translating foreign operations (b) | 5,334 | 10,667 |
Available-for-sale financial assets (b) | (24,000) | 26,667 |
Cash flow bedges (b) | (667) | (4,000) |
Gains on property revaluation | 933 | 3,367 |
Acuarial gains (losses) on defined benefit pension plans | (667) | 1,333 |
Share of other recognised income and expense of associates (c) | 400 | (700) |
Income tax relating to components of other recognised income and expense | 4,667 | (9,334) |
Other recognised income and expense for the year, net of tax | (14,000) | 28,000 |
Total recocnised income and expense for the year | 107,250 | 93,500 |
Profit attributable to: | ||
Equity holders of the parent | 97,000 | 52,400 |
Minority interest | 24,250 | 13,100 |
121,250 | 65,500 | |
Total recognised income and expense attributable to: | ||
Equity holders of the parent | 85,800 | 74,800 |
Minority interest | 21,450 | 18,700 |
107,250 | 93,500 | |
Earnings per share (in currency units): | ||
Basic and diluted | 0.46 | 0.30 |
XYZ Group – Statement of profit or loss for the year ended 31 December 20x7
(illustrating the presentation of recognised Income and expenses in two statements and the classification of expenses within profit by nature)
(in thousands of currency units)
20x7 | 20x6 | |
|---|---|---|
Revenue | 390,000 | 355,000 |
Other income | 20,667 | 11,300 |
Changes in inventories of finished goods and workinprogress | (115,100) | (107,900) |
Work performed by the entity and capitalised | 16,000 | 15,000 |
Raw material and consumables used | (96,000) | (92,000) |
Employee benefits expense | (45,000) | (43,000) |
Depreciation and amortisation expense | (19,000) | (17,000) |
Impairment of property, plant and equipment | (4,000) | − |
Other expenses | (6,000) | (5,500) |
Finance costs | (15,000) | (18,000) |
Share of profit of associates (d) | 35,100 | 30,100 |
Profit before tax | 161,667 | 128,100 |
Income tax expense | (40,417) | (32,000) |
Profit for the year from continuing operations | 121,250 | 96,000 |
Loss for the year from discountinued operations | − | (30,500) |
Profit for the year | 121,250 | 65,500 |
Profit attributable to: | ||
Equity holders of the parent | 97,000 | 52,400 |
Minority interest | 24,250 | 13,100 |
121,250 | 65,500 | |
Earnings per share (in currency units): | ||
Basic and diluted | 0.46 | 0.30 |
XYZ Group – Statement of recognised income and expense for the year ended 31 December 20x7
(illustrating the presentation of recognised income and expenses in two statements)
(in thousands of currency units)
20x7 | 20x6 | |
|---|---|---|
Profit for the year | 121,250 | 65,500 |
Other recognised income and expense: | ||
Exchange differences on translating foreign operations | 5,334 | 10,667 |
Available-for-sale financial assets | (24,000) | 26,667 |
Cash flow hedges | (667) | (4,000) |
Gains on property revaluation | 933 | 3,367 |
Acuarial gains (losses) on defined benefit pension plans | (667) | 1,333 |
Share of other recognised income and expense of associates | 400 | (700) |
Income tax relating to components of other recognised income and expense | 4,667 | (9,334) |
Other recognised income and expense for the year, net of tax | (14,000) | 28,000 |
Total recocnised income and expense for the year | 107,250 | 93,500 |
Total recognised income and expense attributable to: | ||
Equity holders of the parent | 85,800 | 74,800 |
Minority interest | 21,450 | 18,700 |
107,250 | 93,500 |
Figur 1. Exempel med en ”resultaträkning” till vänster och tvådelad ”resultaträkning” till höger.
Statement of cash flows
Förutom den knappt märkbara ändringen av den engelska rapporttiteln (förr cash flow statement) blir det i fas A inga ändringar i kassaflödesanalysen. Det förekommer funderingar kring den existerande möjligheten att välja mellan direkt och indirekt metod. Frågan vilken av de två metoderna som ger mest användbar information kommer att analyseras i fas B.
IASB och FASB – olikheter
FASB står fast vid att framöver kräva en resultaträkning. Det återstår att se hur IASB gör med den möjlighet till uppdelning på två resultatrapporter som finns i utkastet till ändrad IAS 1. Eftersom organisationerna siktar på att ge ut en gemensam standard pekar mycket på att IASB också kommer att ta bort valmöjligheten och liksom FASB kräva en resultaträkning. Dessutom hade fyra av IASB:s ledamöter en så stark önskan att gå den vägen redan i det aktuella utkastet att man röstade emot dess nuvarande utformning.
Det finns också några benämningsskillnader. Namnet på resultaträkningen utgör kanske den främsta skillnaden; FASB använder statement of earnings and comprehensive Income medan IASB har statement of recognised Income and expense. FASB använder other comprehensive Income där IASB använder other recognised income and expense. Profit or loss är också ett IASB-begrepp, där FASB:s motsvarighet är net income. Flexibiliteten i utkastet gör dock att de som önskar använda de amerikanska namnen kan göra det. Övriga rapporter har identiska titlar.
Fas B – mer fundamentala frågeställningar
Frågor som kommer att behandlas i fas B har redan berörts på möten under 2005 och riktlinjer för det fortsatta arbetet beslutades på IASB:s möte den 28 mars 2006 och FASB:s möte den 5 april 2006. I IASB:s utkast till ändringar av IAS 1 anges fyra frågeställningar som kommer att ingå i fas B:
konsekventa principer för aggregering av information i respektive rapport,
summor och delsummor som ska framgå av respektive rapport,
om poster i ”övriga redovisade intäkter och kostnader” ska åter föras till årets resultat och i sådana fall vilka och när,
om direkt eller indirekt kassaflödesanalys ger mer användbar information.
Ett beslut som är kopplat till fas B som redan fattats är att i ”resultaträkningen” inkludera en financing-kategori och att den kategorin ska utvecklas innan andra kategorier, som t.ex. en operating-kategori. Vid ett tämligen förutsättningslöst möte med en gemensam grupp i juni 2005 noterades att en sådan operating-kategori torde bli mer användbar om den delades upp i ytterligare kategorier. Kategorier som dryftades var t.ex. operating vs non-operating och realiserat VS orealiserat. Relaterat till kategoriseringen av vad som ska ingå i årets resultat och övriga redovisade intäkter och kostnader – om den kategoriseringen alls ska finnas kvar – diskuterades också innebörden i net income/profit or loss.
Fas B är tänkt att utmynna i ett discussion paper som IASB och FASB siktar på att publicera under första kvartalet 2007. Formen av ett discussion paper innebär bl.a. att det inte innehåller färdiga IASB/ FASB-ståndpunkter på samma sätt som ett exposure draft, utan mer öppet presenterar olika frågeställningar.
Fas C – delårsrapportering
I enlighet med vad FASB beslutat sedan länge kommer man att arbeta vidare med delårsrapportering när fas B närmar sig slutet. IASB har sagt att IAS 34 är tillräckligt aktuell och att man inte har några planer på att följa med FASB in i fas C. På det senaste IASB-mötet, den 28 mars 2006, framkom missnöje med IAS 34 och styrelsen tycks vara överens om att trots allt samarbeta med FASB i del c (mötesanteckningarna är dock motsägelsefulla på den här punkten).
Avslutning
Eftersom IASB:s och FASB:s projekt om financial statement presentation syftar till att öka de finansiella rapporternas användbarhet, medför det för företag inte extra jobb med framtagande av nya uppgifter och värden. Projektet utgår från den redovisningsinformation som bestäms enligt andra standarder än IAS 1 och avses leda fram till att informationen presenteras på ett sätt som gör den så användbar som möjligt. Effekterna för det praktiska jobbet med att framställa de finansiella rapporterna kommer därför mest att bestå i att strukturera informationen något annorlunda än tidigare och att göra ett antal val avseende namn på och struktureringar av rapporterna.
Om IASB:s utkast till ändrad IAS 1 tas som ny standard i nuvarande form behöver företag fatta beslut om bl.a. följande frågor:
Vilka namn ska de finansiella rapporterna ges? Om ett försök till översättning till svenska görs så behöver ett val göras mellan t.ex. ”rapport över finansiell ställning” och ”balansräkning”. Beskriver det nya namnet bättre rapportens syfte eller leder ett namnbyte snarare till förvirring?
Ska de intäkter och kostnader som idag redovisas direkt mot eget kapital inkluderas i en resultaträkning, som har årets resultat som delsumma, eller ska dessa poster redovisas i en separat resultatrapport som följer direkt efter den ”gamla” resultaträkningen? Blir informationen mer svårbemästrad för läsare av företagets finansiella rapporter om ”övriga redovisade intäkter och kostnader” påverkar resultaträkningens sista rad?
Hur många detaljer ska presenteras direkt i statement of recognised income and expense avseende ”övriga redovisade intäkter och kostnader”? På denna punkt finns flera val att göra och det skulle leda för långt att gå in på dem här. Beslut behöver fattas om tre olika frågor med två valmöjligheter var.
Med tanke på att IASB arbetat med att minska olikheter i företags redovisning som berott på att standarder tillåtit olika valmöjligheter är det något överraskande att utkastet till ändrad IAS 1 ger så stort utrymme för företag att presentera de finansiella rapporterna på olika sätt. En möjlig förklaring är att IASB vill vara försiktiga med att skapa stark opinion mot förändrings arbetet och hoppas på att en invänjningsperiod ska göra det lättare att införa mer avgränsade krav i fas B.
Detta talar för att fas B kan komma att utmynna i ändringar av de krav som nu presenteras i utkastet till ändrad IAS 1. Det kan t.ex. mycket väl bli så att möjligheten att ha resultatpresentationen uppdelad på två rapporter elimineras. Det kommer överhuvudtaget att bli intressant att se hur fas B kommer att väga samman olika intressenters åsikter och hur det i slutänden påverkar rapporternas användbarhet vid analys av performance och finansiell ställning. Jag ser också fram emot att jämförande analyser av t.ex. europeiska och amerikanska företag underlättas av att de finansiella rapporterna förhoppningsvis får samma utformning i IASB:s och FASB:s system.
Hans Hällefors är konsult och verksam vid KPMG:s avdelning för kvalificerad redovisning.