Den finansiella marknaden driver på om hållbar utveckling

För andra året i rad prisbelönades en bank vid EM i hållbarhetsredovisning. Ett tecken i tiden, menar Lars-Olle Larsson – ordförande i FEE Sustainability Assurance Group – och berättar att de största kapitalförvaltarna i världen nu inför principer om hållbar affärsutveckling i sina förvaltningspolicies och Finansanalytikernas förening har antagit nya riktlinjer.

Priset för bästa Hållbarhetsredovisning gick i år till den holländska banken Rabobank Group. BT Group PLC fick ett hedersomnämnande i samma kategori (stora företag). Det tyska företaget Memo AG belönades i kategorin små- och medelstora företag, berättar Lars-Olle Larsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, just hemkommen från den årliga prisceremonin i tävlingen ESRA – European Sustainability Reporting Awards – som i år arrangerades av Europeiska Kommissionen.

Han menar att den av FAR nominerade SAS-redovisningen som är bifogad i årsredovisningen, är svår att jämföra med de mera omfattande separata hållbarhetsredovisningarna som vann ESRA-tävlingen.

Förra året vann en annan bank?

– Den finansiella marknaden driver på såväl best practice inom extrafinansiell redovisning som kraven om transparens och hållbar utveckling. Rabobanks hållbarhetsredovisning om 100 sidor är imponerande. Den är in accordance med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning från 2002 och är trots omfånget faktiskt lättläst, säger Lars-Olle Larsson.

Hur utvecklas hållbarhetsredovisningen som du ser det?

– Nästan alla globala företag har någon form av hållbarhetsredovisning eller CSR (Corporate Social Responsibility) redovisning.

– SKF är ett exempel på företag som valt att publicera den separata hållbarhetsredo visningen i den tryckta årsredovisningen och danska Novo Nordisk är ett företag som valt att integrera den separata hållbar hetsredovisningen i den finansiella årsredovisningen. Bägge är externt bestyrkta, berättar Lars-Olle och tillägger:

– Vi kommer bl.a. med anledning av EU:s Moderniseringsdirektiv, som nu in förs i medlemsländernas redovisningslag stiftning, att se mer hållbarhetsinformation i förvaltningsberättelsen som ju är föremål för den lagbundna revisionen.

Kraven kommer att öka

Lars-Olle Larsson menar att den finansiella marknadens krav på hållbarhetsinformation från företagen kommer att öka. Den tredje generationens riktlinjer, G3, från GRI <www.grig3.org>, som lanseras i oktober i år, är mera orienterade mot den finansiella marknaden än 2002 års GRI-riktlinjer.

Och från IFAC/IAASB kom under februari ett consultation papper kallat Assurance Aspects of G3 – The Global Reporting Initiative’s 2006 Draft Sustainability Reporting Guidelines, i vilket G3 diskuteras utifrån revisionssynpunkt.

– Det är intressant att Principles for Responsible Investment (PRI) som FN:s generalsekreterare Kofi Annan tillkännagav under april refererar till GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

Principer för ansvarsfulla investeringar?

– Ja, FN:s miljöprogram (UNEP) och Global Compact påbörjade arbetet redan 2004 med att ta fram gemensamma principer tillsammans med världens tjugo största kapitalförvaltare. Nu är dessa slutförhandlad och attesterade av många av världens största institutionella investerare.

”Katten på råttan ...”

Lars-Olle Larsson förklarar att PRI enkelt uttryckt fungerar som katten på råttan och råttan på repet:

– Fonder och banker har alla ett långsiktigt perspektiv på sina innehav och vill där för verka för att integrera environment, social & governance-frågorna i sina analys- och beslutsprocesser. Detta genererar frågor till noterade bolag som måste möta krav på rätt information också på detta område. Om detta var katten och råttan så återstår repet som i så fall blir leverantörerna.

– Vad jag försöker säga är att ingen kom mer undan. Alla kommer att få redovisa sin företagsetik (Code of Conduct), hur denna är införd och vilka prestanda man har på miljö- respektive på det sociala området, och koppling till affärerna och värdeutvecklingen. Och revisionsbyråbranschen kom mer att möta kraven på oberoende granskning av denna information bland annat genom utveckling av våra standarder.

FAR var först i världen med den svenska standarden för granskning av separat hållbarhetsredovisning 2004. Standarden bygger på ISA 100. 2005 ikraftträdde IAASB:s internationella standard ISAE 3000 som generell gransknings standard avseende icke-finansiell information. Idag har revisorsorganisationerna i Frankrike, Tyskland och Holland utgivit nationella standarder (eller utkast till sådana) som bygger vidare på ISAE 3000 men som är särskilt framtagna för att användas vid granskning av hållbarhetsredovisning.

– Under våren kommer FEE att publicera discussion paper Key Issues In Sustaina bility Assurance – An Overview som reder ut begreppen och som jag hoppas blir ett konstruktivt bidrag till att IAASB initierar ett projekt för att ta fram tillägg till ISAE 3000 eller en separat standard för granskning av hållbarhetsredovisning, förklarar Lars-Olle Larsson.

Dags att uppdatera FAR:s rekommendation

FAR:s revisionskommitté har tillsammans med FAR:s referensgrupp för hållbar utveckling tagit initiativ till uppdatering av FAR:s befintliga rekommendation.

– IFAC, IAASB och PAIB (Professional Accountants in Business) har verkligen bör jat röra på sig, säger Lars-Olle Larsson.

Genom etableringen av expertpanelen SEAP (Sustainability Experts Advisory Panel), där bland andra Lars-Olle Larsson ingår, har man bl.a. ”påverkat utformningen av GRI:s nya riktlinjer i riktning mot redovisning som bättre möter våra krav på kriterier”. Vid IFAC:s världskongress senare i år är hållbarhetsredovisning och granskning av sådan redovisning med på agendan. IFAC fokuserar på företagens Codes of Conduct och PAIB, publicerade i januari, ett nytt utkast till Guidance for the Development of a Code of Corporate Conduct. Något som Lars-Olle Larsson tror att företagen kommer att ha nytta av. International Accounting Standards Board:s utkast till discussion paper – Management Commentary – som kom i oktober är enligt honom också intressant.

– Det handlar om vilken information årsredovisningens förvaltningsberättelse ska rymma med bäring på att möta investerarnas utökade behov av information.

Utvecklingen redan här

Men när når denna utveckling våra börsbolag här i Sverige?

– Den är redan här. De flesta noterade bolag arbetar idag aktivt med risk- och redovisningsfrågor. SFF, Sveriges Finans analytikers Förening, har i sina nyligen uppdaterade rekommendationer till börsföretagen tydliggjort årsredovisningslagens krav genom att i ett särskilt avsnitt utveckla SFF:s rekommendationer om företagens hållbarhetsinformation; miljörisker, socialt ansvar och mänskliga rättigheter.

Till sist: revisorernas roll?

– Vi har ju som revisorer attestfunktionen – som jag ser det – framförallt mot den finansiella marknaden och vi kan konstatera att det idag är just den finansiella marknaden som är kravställaren på våra klienters information. Vi ser också att andra intressenter som kan påverka ett bolags värdeutveckling nu driver på för en hållbar utveckling. Vi är också där som revisorer in the public interest, svarar Lars-Olle Larsson.