Bara varannan klarar examen

Kvalitetskontroll

Arbetet med att kvalitetssäkra den kvalitetskontroll som bedrivs av FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS i förhållande till sina ledamöter har fortsatt under år 2005. Organisationerna har under året inom respektive kvalitetsnämnd behandlat 305 kontrollprojekt vilka har omfattat 1145 revisorer. RN har slutfört sin egen granskning av 10 projekt som behandlades i kvalitetsnämnderna år 2004 och har funnit alla utom ett fullt godtagbart. Det som brast i det sistnämnda var att kvalitetskontrollantens dokumentation inte var tillräcklig. RN återrapporterar naturligtvis detta till organisationerna vilka har ett från RN:s synpunkt bra system för att utveckla och förbättra kontrollerna med anledning av påpekanden av detta slag.

2006 kommer RN att gå igenom ett antal av de projekt som organisationerna rapporterade under år 2005, däribland ett par större systemgranskningar avseende stora revisionsbyråer.

Av tabell 2, framgår hur många revisorer som under år 2004 och 2005 har anmälts till RN efter att ha underkänts i kvalitetskontrollen och hur RN har behandlat ärendena.

Tabell 2. Kvalitetskontroll

Antalet anmälningar från revisorsorganisationerna, på grund av att man vid kvalitetskontrollen har uppdagat mycket allvarliga brister, är något större än vad RN hade väntat sig när systemet byggdes upp tillsammans med FAR och SRS. Detta är samtidigt både oroande och betryggande.

Det är oroande eftersom kvaliteten har visat sig vara något sämre än vad åtminstone RN hade väntat sig. Det är betryggande eftersom det visar att systemet både upptäcker och åtgärdar undermålig kvalitet. I detta sammanhang vill jag gärna redogöra för hur RN går till väga när en anmälan av detta slag kommer in från någon av organisationerna.

RN öppnar då ett disciplinärende med ledning av rapporten från kvalitetskontrollstyrelsen. Som ett led i utredningen gör RN en egen bedömning av kvaliteten i de revisioner som kvalitetskontrollanten har granskat och utlåtit sig om. RN stannar dock inte vid detta utan tar in och bedömer kvaliteten i ytterligare några uppdrag. RN skapar sig härigenom en bredare bild av den berörde revisorns arbete, vilket är nödvändigt för att kunna avgöra om de kvalitetsbrister som kontrollanten upptäckt är av engångskaraktär eller tyder på en genomgående dålig kvalitet i revisionsarbetet. I de fall RN kan konstatera att dessa inte speglar en genomgående dålig revisionskvalitet har RN låtit den disciplinära åtgärden stanna vid varning. I annat fall har RN sett sig nödsakad att upphäva godkännandet eller auktorisationen. Man bör då komma ihåg att organisationerna enligt avtalet med RN bara anmäler revisorn när bristerna bedöms som mycket allvarliga.

Under 2006 kommer för första gången de revisorer som står utanför både FAR och SRS att kvalitetskontrolleras genom RN:s försorg, med användande av samma metod och samma kvalitetskontrollanter som organisationerna. Eftersom de flesta revisorer som står utanför organisationerna redan tidigare har varit föremål för SUT återstår inte mer än ett ganska litet antal att kontrollera innan systemet är nollställt och en ny femårscykel med kvalitetskontroll kan inledas för dem som inte är ledamöter av någon av revisorsorganisationerna.

Disciplinärenden

Jag brukar alltid i dessa sammanhang uppehålla mig lite vid hur många disciplinärenden som öppnats och avgjorts, hur dessa har startats och hur besluten har utfallit i form av olika disciplinära åtgärder. Av tabell 3 framgår hur många disciplinärenden som öppnats och avslutats under de senaste åren.

Tabell 3. Antal öppnade och avgjorda disciplinärenden 2003–2005.

Jag konstaterar att under år 2005 avgjordes återigen ett större antal disciplinärenden än vad som öppnades under året. Detta bör naturligtvis vara normaltillståndet för att balanserna inte ska växa. Det visar också att 2004 var ett speciellt år med en särskild ärendesammansättning där verksamheten behövde koncentreras på ett antal stora och komplicerade ärenden.

Nästa intressanta fråga är naturligtvis varifrån ärendena kommer eller vem som tar initiativet till att ett disciplinärende sätts igång. Tabell 4 visar hur det förhåller sig med den frågan de tre senaste åren.

Vid en blick på tabell 4 ser man att de egeninitierade ärendena håller sig på samma nivå även om det totala antalet öppnade ärenden går ned. Det är enligt min mening en riktig utveckling. RN eftersträvar en relativt stor del egeninitierade ärenden. Om man vidare ser på hur anmälningsärendena fördelar sig på olika anmälare ser man att minskningen av antalet anmälningar hänför sig till Skatteverkets och klienternas anmälningar under det att kategorin övriga anmälare har ökat. Det sistnämnda är en från min synvinkel tillfredsställande utveckling eftersom den stämmer väl med RN:s ambition att bredda underlaget för tillsynen.

Tabell 3. Antal öppnade och avgjorda disciplinärenden 2003–2005.

Tabell 4. Öppnade disciplinärenden 2003–2005.

Precis som föregående år skrivs nästan 65 procent av disciplinärendena av. Som framgått ovan har RN avgjort 164 disciplinärenden men bara meddelat 59 disciplinära åtgärder. RN har alltså inte blivit ”strängare” trots att antalet disciplinbeslut har ökat rätt kraftigt i förhållande till tidigare år.

I min artikel förra året (se Balans nr 3/2005) redogjorde jag för hur disciplinärendena handläggs och hur det kan komma sig att så många leder till avskrivningsbeslut. Förhållandena var, föga förvånande, oförändrade under år 2005. Hur antalet disciplinbeslut fördelar sig på de olika åtgärderna de senaste åren framgår av tabell 5 (se nedan).

Tabell 5. Disciplinära åtgärder 2003–2005.

Av tabellen kan utläsas att varning i kombination med straffavgift används i minskad utsträckning av Revisorsnämnden. Detta är ett medvetet ställningstagande som syftar till att göra disciplinförfarandet mindre straffrättslikt. Mycket tyder på att straffavgift inte kommer att användas alls i fortsättningen. I årsredovisningen finns mer detaljerade uppgifter om hur de disciplinära åtgärderna fördelar sig mellan olika kategorier av revisorer och registrerade revisionsbolag till vilken den intresserade läsaren hänvisas.

Under år 2005 överklagades 11 beslut om disciplinär åtgärd, vilket utgör drygt 18 procent av det totala antalet sådana beslut.

Systematisk och uppsökande tillsyn, SUT

Under året har 42 SUT-ärenden öppnats och 35 har avslutats. SUT-verksamheten har återigen kommit igång med normal styrka när det gäller antalet igångsatta ärenden. Antalet avslutade ärenden har också ökat i förhållande till år 2004, vilket är positivt. Ett nytt projekt har startats under år 2005. Det rör sig om de fall där en organisationsansluten revisor har vägrat att underkasta sig organisationens kvalitetskontroll. RN öppnar i sådana fall genast en undersökning med tillämpning av RN:s normala rutiner för SUT, något som för den enskilde revisorn knappast är mindre ingripande än den föreningsadministrerade kvalitetskontrollen.

Ett annat samband mellan SUT och den löpande kvalitetskontrollen är att RN under årens lopp redan har handlagt SUT-ärenden för nästan alla revisorer som inte varit ledamöter av FAR eller SRS eller varit anställda på sådana revisionsbyråer att de omfattats av organisationernas kvalitetskontroll.

Detta speciella SUT-projekt har dominerat verksamheten under flera år. Som tidigare nämnts är det ett mindre antal revisorer som i år måste genomgå löpande kvalitetskontroll för att kunna ”nollställa” systemet så att alla utanför organisationerna under den senaste femårsperioden antingen har genomgått en vanlig SUT eller RN:s löpande kvalitetskontroll. När RN sedan börjar om med nästa omgång kommer dessa revisorer att underkastas den löpande kvalitetskontrollen i stället för en SUT-utredning. SUT-resurserna kan då, förutom att följa upp dem som inte godkänns av kvalitetskontrollanterna, användas till andra ändamål.

Hösten 2004 inleddes ett SUT-projekt med inriktning mot stora revisionsbyråer. Projektet har i ett inledande skede omfattat de fyra största byråerna och har pågått under hela år 2005. Det främsta syftet har varit att undersöka kvaliteten i revisioner av företag som är noterade på en marknadsplats. RN har inledningsvis inriktat sig på byråernas organisation för att säkerställa kvaliteten i revisionen av sådana företag. Ett inslag i projektet har varit att översiktligt undersöka hur byråernas revisionsmetodik tillämpas i praktiken. Tre revisionsuppdrag avseende noterade bolag har studerats hos varje byrå.

Genom undersökningen har RN skaffat sig ökad kunskap om hur RS (Revisionsstandard i Sverige) har genomförts i byråernas revisionsmetodik, hur byråerna löpande kontrollerar revisionskvaliteten i uppdragen och hur prövningen sker vid antagande och förnyelse av revisionsuppdrag med tillämpning av RS 220, samt hur byråernas rutiner för att säkerställa revisorns oberoende enligt revisorslagen fungerar praktiskt.

RN:s iakttagelser kommer under de närmaste veckorna rapporteras till de berörda revisionsbyråerna. Utfallet av detta arbete kommer vi att återkomma till. Redan nu kan dock avslöjas att vi framför synpunkter på hur byråerna har tillämpat RN:s särskilda uttalande från den 11 juni 2003 om dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Projektet kommer att gå vidare med bl.a. revisionsbyråer som storleksmässigt ligger närmast under de allra största.

Handläggningstider

Som framgått har antalet avgjorda ärenden ökat under 2005 och den siffran överstiger antalet öppnade ärenden. Utvecklingen var väntad med hänsyn till den resursförstärkning och de nyrekryteringar som skett under slutet av år 2004 och början av år 2005. Även handläggningstiderna har ur ett statistiskt perspektiv kortats ned. Det finns fortfarande ärenden som av olika skäl har dragit ut på tiden, vilket naturligtvis orsakar besvär och irritation för den enskilde speciellt när tidsutdräkten inte är hänförlig till dennes eget agerande.

Av de ärenden som avgjordes år 2005 hade 91,5 % en handläggningstid som var kortare än 18 månader. Motsvarande värde för år 2004 var 71,5 % och för år 2003 var det 79 %. Om man ser till de ärenden som var yngre än 12 månader vid avgörandet så har andelen sådana också ökat markant under år 2005. Den siffran är dock inte lika intressant eftersom däri ligger majoriteten av avskrivna ärenden.

Vad som däremot är intressantare att studera är hur stor andel av de avgjorda ärendena som var äldre än 18 månader vid beslutet. 2005 var den andelen 7,9 procent, 2004 var den så hög som 28,5 procent och 2003 var den 20,7 procent. Allt detta tyder på att RN:s ärenden blir yngre vid avgörandet och att handläggnings tiderna har kortats ned. Som jag skrev i förra årets artikel var detta en målsättning för verksamheten under 2005. Jag hoppas att vi under 2006 kan hålla ställningarna och att handläggningstiderna förblir korta. Personalsituationen kommer dock under 2006 att vara lite mer ansträngd bland handläggarna till följd av föräldraledigheter och nyrekryteringar.