Europaparlamentet har, till slut, röstat ja till EU:s tjänstedirektiv. Efter många och långa turer la EU-kommissionen i slutet av mars fram ett nytt förslag där bland annat den kritiserade principen om ursprungsland har tagits bort, dvs. att ett företag enbart ska omfattas av bestämmelserna i företagets hemland.
Inom EU står tjänstesektorn för ca 70 procent av EU:s samlade BNP men endast 20 procent av handeln inom EU utgörs av tjänster. Syftet med direktivet är att underlätta för företagare att sälja sina tjänster i ett annat EU-land. Även rättigheterna för mottagaren av tjänster stärks och ett administrativt samarbete mellan EU-länderna etableras för att bland annat säkerställa att de tjänster som erbjuds håller god kvalitet.
En tjänst definieras i direktivet som en ”förvärvsverksamhet som en företagare utövar mot ekonomisk ersättning”. Det rör sig om en medvetet bred och flexibel definition för att göra det möjligt för framtida tjänster att omfattas av direktivet.
Områden som omfattas av särskild lagstiftning undantas dock från direktivet. Dit hör exempelvis lagstadgad revision av årsbokslut och koncernredovisning och vissa advokattjänster. Direktivet får inte heller tillämpas på finansiella tjänster såsom banktjänster och tjänster som avser krediter, försäkringar och återförsäkringar, tjänstepensioner och individuellt pensionssparande, värdepapper, investeringsfonder, betalningar och investeringsrådgivning.
I Sverige råder det delade meningar om det nya direktivet. Den svenska regeringen är nöjd. ”Med tjänstedirektivet får vi förutsättningar att utöka tjänstehandeln mellan EU:s länder. Det kan leda till ökad sysselsättning och bättre tillväxt, stärkt utbud för konsumenterna och ökad konkurrenskraft för både Sverige och EU i stort”, säger handelsminister Sten Tolgfors.
De svenska fackliga organisationerna ser det som en stor framgång att den slutliga versionen av direktivet innebär att det är villkoren i det land där arbetet utförs som ska gälla.
Svenskt Näringsliv är dock inte nöjda med resultatet. ”Det här är inte ett sådant tjänstedirektiv som svenska små och medelstora tjänsteföretag behöver. Det är en stor besvikelse”, säger VD:n Urban Bäckström. Tjänstedirektivet har varit föremål för vilda diskussioner, långdragna kompromisser och halvmesyrer. Enligt Svenskt Näringsliv är det därför ett fullständigt urvattnat direktiv som nu röstats igenom och EU-kommissionens ursprungliga förslag skulle ha lett till en mycket bättre fungerande inre marknad för tjänster.
Oavsett uppfattning så har EU:s medlemsländer nu tre år på sig att införliva direktivet i nationell lagstiftning.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com