Företagen vill behålla revisionsplikten

Små konsekvenser för branschen om revisionsplikten avskaffas

Om företagen själva får bestämma anser de att revisionsplikten bör finnas kvar. Det visar en nyligen genomförd studie gjord av Tobias Svanström på Handelshögskolan vid Umeå universitet (Umeå School of Business, USBE).

I Sverige är samtliga aktiebolag skyldiga att ha revision. Denna revision innebär att en godkänd eller auktoriserad revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Många länder, inte minst inom EU, har valt att undanta mindre aktiebolag från lagkrav på revision. Direktiven från EU ger medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikt. Ett avskaffande av revisionsplikt har också föreslagits och diskuteras för närvarande i Sverige. Bakgrunden till diskussionerna är bland annat att Svenskt Näringsliv lämnat in en begäran till Justitiedepartementet om en utredning av revisionsplikten i Sverige. För Svenskt Näringsliv (och den borgerliga alliansen) ingår ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag som ett led i att förenkla för företagen och minska de administrativa bördorna. Förenklade redovisningsregler för de små företagen är en annan fråga som drivs. En utredning väntas inom kort inleda arbetet med att utvärdera behovet av revision i små aktiebolag.

I en utredning av Per Thorell och Claes Norberg från 2005 som genomförts på uppdrag av Svenskt Näringsliv föreslås att revisionsplikten avskaffas och att så kallade mikroföretag (enligt utredningens definition företag med högst 3 miljoner i omsättning) i ett första steg undantas från krav på lagstadgad revision. Efter en utvärdering av konsekvenserna av ett avskaffande ska gränsen för krav på revision sedan kunna höjas. Förslaget motiveras utifrån att nyttan av revisionen i de små företagen inte bevisats överstiga kostnaderna. Författarna hänvisar i utredningen mycket till förhållanden i Storbritannien (där revisionsplikten avskaffades för drygt 10 år sedan) och en utredning av Collis från 2003, som studerat uppfattningen hos brittiska företag. Utredarna konstaterar dock att det saknas undersökningar från Sverige i frågan. Mot denna bakgrund blir det relevant att undersöka inställningen till revisionsplikten hos små och medelstora svenska företag. Företagens uppfattning är av central betydelse, eftersom de har stor erfarenhet av revisorernas arbete samt är de som bär kostnaden för revisionen. Det är därför viktigt att lagstiftare på området är medvetna om och beaktar företagens uppfattning när frågan om revisionspliktens vara eller inte vara utreds.

I syfte att undersöka företagens inställning till revision och rådgivning genomfördes en enkätstudie under våren 2006. En viktig del i studien är att kartlägga företagens inställning till revisionsplikten, men även att undersöka relaterade frågeställningar som hur företagen uppfattar kostnaden respektive nyttan av revisionen. Resultaten från denna studie kan ses som ett bidrag till fortsatt diskussion kring revisionsplikten, genom att den redovisar företagens samlade uppfattning i frågan.

Revision; börda eller nytta?

Huvudargumenten som används för ett avskaffande av revisionsplikten är bland annat att revision utgör en ekonomisk börda för små företag samt innebär en onödig tidsåtgång för företagsledningen. Men frågan är då om företagen uppfattar att revisionen utgör en ekonomisk börda samt innebär en onödig tidsåtgång? I den genomförda studien har företagen på en skala från 1 (instämmer inte alls) till 7 (instämmer helt) fått ta ställning till ett antal påståenden om vad de uppfattar att revisionen av företaget innebär. En neutral uppfattning motsvaras av svarsalternativet 4. Det finns naturligtvis företag som verkligen uppfattar revisionen som en ekonomisk och administrativ börda, men dessa företag är i minoritet. I figuren på nästa sida redovisas per storleksgrupp företagens inställning till fyra påståenden som är centrala i debatten om revisionsplikten. Det värde som står angivet är medelvärdet för respektive storleksgrupp.

Resultaten från studien ger inget stöd för att företagen i allmänhet skulle uppfatta att revisionen innebär onödig tidsåtgång eller utgör en ekonomisk börda. Det förefaller istället som om företagen uppfattar att revisionen ger företaget viktiga kunskaper och lärdomar samt att revisionen ger en relativt hög nytta för kostnaden.

I alla storleksgrupper, även bland de minsta företagen (1–9 anst), ligger medelvärdet för påståendena ”onödig tidsåtgång” samt ”ekonomisk börda” (signifikant) under mittvärdet på 4. Om företagen hade en helt neutral uppfattning skulle medelvärdet uppgå till 4 för varje påstående. Sammantaget är det 70 företag eller 16,7 % av företagen som anser att revisionen utgör en ekonomisk börda. Vidare gäller att 59 företag eller 14,3 % uppfattar att revisionen innebär onödig tidsåtgång för företagsledningen. Företagen i denna svenska studie anser i lägre utsträckning än jämförbara studier från Malta och Danmark att revision innebär en ekonomisk och administrativ börda. När det gäller påståendena ”ger företaget viktiga kunskaper och lärdomar ”samt”ger en sammantaget hög nytta för kostnaden” så ligger medelvärdena istället över mittvärdet 4. Att en majoritet av företagen instämmer i påståendet att revisionen ger en hög nytta för kostnaden är intressant, eftersom just bedömningar av nyttan gentemot kostnaden bör vara viktiga för dem som ska lagstifta på området. I sammanhanget kan vi notera att företagen som har färre än 10 anställda i genomsnitt betalar 18 200 kronor i revisions arvode, medianvärdet för arvodet i den gruppen är 12 200 kr.

En relevant fråga i sammanhanget är vilken nytta revisionen då ger? Resultaten från studien visar att företagen uppfattar att revisionen är till nytta, både internt i företaget och framförallt för deras intressenter. Den interna nyttan av revisionen som företagen uppfattar är att ekonomiska problem kan uppdagas och åtgärdas tidigare samt att revisionen är till hjälp för intern styrning och kontroll. Företagen uppfattar att deras intressenter har nytta av revisionen, i studien visar det sig bland annat att företagen i hög utsträckning uppfattar att revisionen underlättar Skatteverkets kontroll och ger en trygghet för både långivare samt för styrelse och VD.

Revisionsplikten

I studien har undersökts om företagen anser att de har nytta av det lagstadgade kravet på revision. Tre fjärdedelar av samtliga företag uppger att de har nytta av revisionsplikten, 16 % svarar att de inte har nytta av plikten och 9 % svarar att de inte vet. Det finns alltså en allmän uppfattning om att revisionsplikten är till nytta. Den trygghet det kan innebära för ett företag att veta att även dennes kunder, leverantörer och värsta konkurrenter får en ordentlig granskning av årsredovisning och förvaltning ska inte underskattas.

För att på förhand försöka förutspå konsekvenser av en avskaffad revisionsplikt kan det, bland annat för lagstiftare och revisionsbyråer, vara intressant att veta hur företagen skulle agera om det inte fanns en skyldighet för dem att genomgå revision. Resultaten visar att en stor majoritet av företagen i studien skulle välja revision, även om det inte fanns någon sådan lagstadgad skyldighet. Sammantaget uppger 77 % av företagen att de frivilligt skulle välja revision, medan 7 % inte skulle välja att ha revision av sitt företag. 16 % av företagen vet idag inte hur de skulle göra. Utifrån dessa resultat skulle konsekvenserna av ett avskaffande av revisionsplikten inte bli så stora för revisionsbranschen i stort. Vidare framkommer att en lika stor andel, drygt tre fjärdedelar av företagen, skulle fortsätta att anlita revisionsbyrån för rådgivning och andra uppdrag vid ett avskaffande av revisionsplikten. 8 % av företagen skulle däremot inte anlita revisionsbyrån för andra uppdrag och 15 % uppger att de inte vet hur de skulle agera. 77 % av företagen i studien uppger att de under det senaste året har anlitat revisionsbyrån för olika typer av rådgivning och resultaten indikerar att denna bild inte kommer förändras avsevärt med ett avskaffande av revisionsplikten.

Det är av särskilt intresse att kartlägga de minsta företagens inställning, eftersom dessa företag i första hand eventuellt kan komma att undantas från revisionsplikt. Det visar sig att det är de minsta företagen som i störst utsträckning skulle välja bort revisionen. I gruppen företag som har färre än 10 anställda så skulle 6 % välja revision, 17 % skulle välja att inte ha revision och 16 % av företagen vet inte hur de skulle välja. Om vi studerar de företag som har upp till 5 miljoner kronor i omsättning skulle knappt 30 % av företagen i denna grupp välja bort revisionen och ytterligare drygt 10 % vet inte hur de skulle agera. En majoritet av dessa företag, 60 %, skulle dock frivilligt välja att ha revision. I samtliga övriga storleksgrupper, mätt efter omsättning, är det endast några få procent som uppger att de inte skulle välja revision. I jämförelse med studier från till exempel England och Danmark är det en större andel av de små företagen som i denna studie frivilligt uppger att de skulle välja revision.

Det finns ett flertal olika intressentgrupper till revisionen, och samtliga intressenters åsikter i frågan om revisionsplikten är förstås av betydelse. Företagen (ytterst styrelse och VD) är dock de som utsätts för revisionen, de som bär kostnaden och de som (möjligheten revisorerna själva undantagna) bäst kan bedöma revisorernas arbete. Detta förhållande gör sammantaget att det är av intresse att få kännedom om hur företagen själva skulle vilja att lagstiftningen såg ut på området. Studien visar att 68 % av företagen anser att samtliga aktiebolag bör ha lagstadgad revision, 24 % vill att det görs någon form av undantag från revisionsplikt för mindre bolag, och 8 % ”vet ej”. Av företagen som önskar undantag från revisionsplikten vill de allra flesta att aktiebolag med färre än 10 anställda ska undantas från revisionsplikt. Studien visar också att både företag med utomstående ägare och ägarledda företag förespråkar en revisionsplikt för samtliga aktiebolag. Resultaten ger en tydlig bild av företagens sammantagna uppfattning, det vill säga att revisionsplikten bör behållas. Företagen i denna studie är i allmänhet mer positiva till revisionsplikten än de danska företagen i en utredning av Erhvervs- og Selskabsstyrelsen från 2005, där 30 % av företagen ansåg att revisionsplikten borde avskaffas, 29 % ville ha en lättnad på kraven (en mindre omfattande granskning) och 29 % ville ha kvar revisionsplikten (13 % svarade ”vet ej”).

En särskild analys av de minsta företagens inställning i frågan är befogad. Resultaten visar att bland företagen med upp till fem anställda (85 svarande företag) är det 53 % som vill ha revisionsplikt för alla aktiebolag, medan 36 % önskar att aktiebolag med färre än 10 anställda undantas från plikt, och 11 % svarar ”vet ej”. I gruppen företag som har upp till 5 miljoner kronor i omsättning (59 svarande företag) är det 46 % som vill ha revisionsplikt för alla aktiebolag, medan 41 % vill ha undantag för aktiebolag med färre än 10 anställda, och 13 % vet ej. Sammantaget gäller att bland företag som har förhållandevis få anställda och låg omsättning är det en större andel som vill ha undantag från revisionsplikten (jämfört med större företag), men det är ändå i alla storleksgrupper en majoritet (av företagen som tagit ställning i frågan) som förespråkar en allmän revisionsplikt.

Företag som också är dotterbolag är vidare i högre utsträckning för revisionsplikt i samtliga aktiebolag än företagen som inte är dotterbolag (78 % respektive 68 % av företagen är för en allmän revisionsplikt). Andra bakgrundsvariabler som till exempel branschtillhörighet och utomstående ägande i företagsledningen visar sig däremot inte vara av någon avgörande betydelse för inställningen i frågan. Företagens upplevda nytta av revisionen återspeglar sig däremot i uppfattningen gällande revisionsplikten. De företag som vill att samtliga aktiebolag ska vara skyldiga att genomgå revision är i allmänhet mer positivt inställda till revision än de företag som önskar undantag från revisionsplikten.

En konsekvensanalys av effekterna av ett avskaffande av revisionsplikten bör omfatta huruvida kvaliteten och tillförlitligheten i företagens redovisningsinformation kommer att försämras. Förutsättningen är förstås att vi anser att hög kvalitet i företagens redovisning är något att eftersträva. Frågan är då vilken betydelse revisionen har för kvaliteten i redovisningen? Av studieresultaten framkommer att företagen instämmer i påståendet att revision innebär att ”genom råd och direktiv förbättras kvaliteten på företagets externa redovisningsinformation” (medelvärde 5,39 på skalan 1–7) samt att revision ”ökar redovisningsinformationens tillförlitlighet för tredje part” (medelvärde 5,3). Tilläggas kan att företagen också i allmänhet uppfattar att kvaliteten på revisionen är hög (medelvärde 5,86). Tolkningen av resultaten blir att företagen uppfattar att revisionen bidrar till att förbättra företagets redovisning, och därmed skulle ett avskaffande av plikten kunna innebära att kvaliteten på redovisningen sjunker hos de företag som väljer bort revisionen. En farhåga som uttryckts i debatten är att det är företagen som är i störst behov av revision som skulle välja bort revisionen.

Inget stöd för avskaffande av revisionsplikten

För att sammanfatta så ger studien inte stöd för att företag i allmänhet skulle uppfatta att revisionen utgör en ekonomisk börda eller innebär en onödig tidsåtgång för företagsledningen. Företagen uppfattar däremot att revisionen ger kunskaper till företaget och är till hjälp för intern styrning och kontroll, samt att den är till nytta för företagets intressenter (ägare, långivare, Skatteverket, kunder och leverantörer). Sammantaget ger studieresultaten inget stöd för ett avskaffande av revisionsplikten. Företagen ser ett värde i revisionen samt stödjer i allmänhet nuvarande lagstiftning med revisionsplikt för samtliga aktiebolag. Att förenkla tillvaron för de mindre företagen är något eftersträvansvärt, men ett avskaffande av revisionsplikten förefaller inte vara något företagen vill ha.

Tobias Svanström är ekonomie licenciat vid Handelshögskolan Umeå universitet. Studien och dess resultat finns närmare beskrivna i ett konferensbidrag: Svanström, Tobias (2006) Lagstadgad revision? Ja, om företagen får bestämma .