Vart är EU på väg? Den frågan ställer sig allt fler. EU har den senaste tiden haft svårt att föra fram sina budskap och sin vision. Det resulterade bland annat i att medborgarna i Frankrike och Nederländerna tidigare i år tog tillfället i akt och röstade nej vid folkomröstningen om en framtida EU-konstitution. Detta gav tydliga signaler att det krävs krafttag för att öka förtroendet för det europeiska samarbetet.
Efter den negativa utgången av folkomröstningarna beslutade EU:s stats- och regeringschefer vid toppmötet i juni att tiden för ratificering av EU:s nya konstitution ska förlängas. Ett beslut om hur processen ska fortskrida kommer att fattas under första halvåret 2006. Enligt den ursprungliga planen skulle det nya fördraget ha trätt i kraft i november 2006, men så kommer inte att ske.
Den nya konstitutionen har hittills godkänts i tolv EU-länder. Spanien och Luxemburg är de enda länder hittills där medborgarna sagt ja genom en folkomröstning. Flera länder har valt att avbryta ratificeringsprocessen. Den svenska regeringen kommer inte att presentera en proposition under hösten som tidigare planerats och riksdagen kommer inte, som tidigare meddelats, att fatta beslut i frågan i december.
Men vilka åtgärder planerar EU-kommissionen att vidta i denna situation? För att förbättra kommunikationen med medborgarna presenterade EU-kommissionen i slutet av juli en handlingsplan, ”Åtgärdsplan för att stärka det kommunicerande Europa”.
Vid en pressträff sa Margot Wallström, som är EU-kommissionär med ansvar för kommunikation, att planen ska ses som ett ”pragmatiskt program”. Hon betonade att den inte utgör någon ”snabblösning” och menade att det också krävs en grundläggande attitydförändring inom EU-kommissionen. ”Det är en stor utmaning vi har framför oss. Och det minsta vi kan göra är att börja med att lägga fast principer för hur kommissionen ska bli bättre på att kommunicera”, sa Wallström.
Handlingsplanen innehåller 50 punkter och det är framför allt tre principer som framöver ska vara vägledande för EU-kommissionen: att lyssna till medborgarnas åsikter, att förklara hur EU påverkar vardagslivet och att anpassa informationen efter lokala förhållanden.
I varje medlemsland har EU-kommissionen nationella representationskontor och dessa ska få en mer central roll när det gäller kommunikationen med medborgarna. Representationskontoren ska bland annat ansvara för att EU-kommissionens information ”anpassas efter nationella och regionala förutsättningar”.
För att öka förståelsen bland EU-medborgarna ska EU-kommissionen försöka skapa en dialog med medborgarna istället för att bara informera dem. I planen framgår också att EU-kommissionen ska bli bättre på att exempelvis presentera ett nytt lagförslag på ett ”lättillgängligt språk” samt ge förslaget en ”mänsklig dimension”, något som många saknar idag.
Under hösten kommer kommissionen att presentera en så kallad vitbok i frågan och vissa av förslagen kan komma att träda i kraft redan i september.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com