Reaktionerna är förvånansvärt få på den nya lagen ”Räntebeläggning av periodiseringsfonderna” skriver Stefan Engström. Han menar att lagen kan medföra vittgående konsekvenser för företagen men också vara en oanad källa till skatteintäkter för regeringen. Och det är mycket pengar det handlar om: kanske hela 65 miljarder kronor i uppskjuten skatteskuld!
Sune Carlsson skriver en debattartikel om idrott och ekonomi. Han anser att den idrottsliga verksamheten prioriterats högre än en sund ekonomi. För att råda bot på detta uppmanar han landets revisorer att engagera sig i idrottsrörelsen och erbjuda sin yrkeskunskap.
Hur blir en redovisningsstandard till? Och varför är det så få som är nöjda med den färdiga produkten? Anja Hjelström presenterar en modell som kan användas för att förstå hur redovisningsstandarder arbetas fram. Hon har doktorerat i ämnet.
Både Ekobrottsmyndigheten (EBM) och Skatteverket (SV) vill behålla revisionsplikten i alla aktiebolag. ”Revisorerna har en nyckelroll i ekobrottsbekämpningen för att säkerställa att informationen från företagen är trovärdig”, säger Sigurd Elofsson, hos EBM. Vilhelm Andersson hos SV berättar att ”får vi in en oren revisionsberättelse är det en signal för oss att titta närmare på företaget. Många gånger har dock problemen redan rättats till innan vi kontrollerar. Det är den stora fördelen med revisionsplikten”.