”Revisionsbranschen används ofta som en skola för blivande ekonomichefer. ” Ar detta en skröna? Är det en del av sanningen? Eller kanske helt fel? Balans har träffat en av de tidigare auktoriserade revisorer som kan berätta om bytet av karriär.
Heléne Bergquist var auktoriserad revisor i 15 år. Hon var partner, chef för en revisionsavdelning och ansvarig partner för revisionsutbildningen inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers (PwC). Hon var den första kvinnliga styrelseledamoten i PwC. Hon var ordförande för FAR:s utbildningskommitté. Hon lämnade branschen för att bli ansvarig för att driva utvecklingen av intern kontroll och intern revision globalt inom Electrolux-koncernen samt att agera som supportfunktion till företagsledningen i dessa och andra frågor. Hon är numera även styrelseledamot i Trelleborg AB och i Föreningen för utvecklande av god redovisningssed.
– Det är spännande att få genomföra tankar och inte bara vara rådgivare utan krav på att åstadkomma resultat, förklarar hon en grå vinterdag på Electrolux högkvarter i Stockholm. Hon utstrålar positivt tänkande i kombination med ett stort mått av omsorgsfullhet. Till vårt möte har hon funderat på frågor som skulle kunna komma upp och skrivit ner olika tankar. Hon säger sig vara överraskad över sig själv som vågat ta steget ut och sluta som revisor på den stora revisionsbyrå där hon arbetat i olika funktioner under 18 år. Men hon är nöjd med resultatet:
– Jag trivdes bra med klientarbetet som auktoriserad revisor och med de olika interna roller som jag hade under åren på byrån. Jag hade faktiskt inga planer på att ändra karriär. Men det visade sig att byråerfarenheten blev en språngbräda till en ny karriär med förändrat ansvar och vidgade vyer.
”Alltid bra med några år i revisionsbranschen”
Heléne Bergquist hade inte tidigare varit externrevisor för Electrolux utan bara indirekt kommit i kontakt med företaget innan en head hunter hörde av sig till henne med erbjudande om jobb. Fram till den dagen hade hennes karriär gått som på räls – i revisionsvärlden: 1981 tog hon som nykläckt ekonom vid Linköpings universitet jobb hos Ranby Revisorer i Linköping. Hon valde revisionsbranschen för att ”få fortsatt utbildning i kombination med att lära känna olika företag och branscher”. Dessutom förklarade många, säger hon, att ”det alltid är bra att ha ett par år i revisionsbranschen.” Under sina två år hos Ranby kom hon, genom ett gemensamt uppdrag, i kontakt med Öhrlings revisionsbyrå.
– Jag tyckte om det strukturerade sätt som revisorerna från Öhrlings jobbade på. Så ville jag också arbeta, berättar Heléne Bergquist.
Hon tog kontakt med Öhrlings i Göteborg, anställdes och flyttade till Göteborg 1983. ”Min syster bodde i där”, förklarar hon valet av ort. 1986 flyttade hon till Stockholm och blev samma år auktoriserad revisor. Året därpå utsågs hon till ansvarig för en revisionsgrupp inom Öhrlings med 6–8 anställda. Men detta var bara början till ett personalansvar som Heléne Bergquist säger att hon tycker är stimulerande och utvecklande. Hon nämner särskilt de två gånger under tiden hos Öhrlings som hon fick ansvaret för att slå samman två avdelningar. Dels vid samgåendet mellan Öhrlings och Reveko, dels fusionen mellan Öhrlings Coopers & Lybrand och Price Waterhouse.
– Det är fängslande men ganska svårt att slå samman två kulturer. I grunden handlar det om att man måste få folk att umgås för att hantera fördomar som nästan alltid finns. Vid första samgåendet tog det ett halvår innan de anställda på min avdelning åt lunch med varandra utan att tänka på vilken byrå de ursprungligen kom från.
Det är viktigt, säger hon, att mixa personalen på uppdrag. Hon anser dock att ”viktigast av allt är att inte vänta med att ta tag i fusionsfrågorna – stora som små. De löser sig inte av sig självt”. Som chef, anser Heléne Bergquist, måste man ge tydliga besked om vision, strategi och mål. Men man måste också ge besked om vardagsfrågor på kontoret. ”Cykelställsfrågorna” är många. 1992 blev Heléne Bergquist partner i Öhrlings.
Ville bli partner
– Jag ville bli partner eftersom Partnerskap på en byrå är ett steg i karriären som auktoriserad revisor. Som partner anses man då ha nått en kvalitativt hög nivå. Och på något sätt så har man det i bakhuvudet – att vilja bli accepterad i partnerkretsen.
Heléne Bergquist var 34 år då hon kom med i denna, som hon säger, speciella grupp.
– Partners är en grupp som gör affärer tillsammans, äger verksamheten tillsammans och dessutom fattar beslut i alla viktiga frågor. Man håller ihop. Den som har ett dåligt år och förlorar stora uppdrag kastas inte ut. I detta avseende är toleransen större än i näringslivet i övrigt.
Det var efter samgåendet mellan Öhrlings Coopers & Lybrand och Price Waterhouse som Heléne Bergquist säger – så här i efterhand – att hon på allvar började tycka att det var roligare att leda verksamhet med många medarbetare och att gemensamt uppnå uppställda mål, än rollen som rådgivare och auktoriserad revisor.
– Det var nog då som det började gro i bakhuvudet att jag kanske skulle göra något annat.
Hon satte sig vid jul/nyår för fyra år sedan i huset på Lidingö i Stockholm och gjorde en pro-con-lista, men säger att det inte hjälpte henne i beslutsprocessen.
– Jag insåg att det bara var att fatta ett beslut, och överraskade mig själv med att vara modig och kasta mig ut i det okända.
Förväntningarna överträffades
Hur har det nya arbetet motsvarat hennes förväntningar?
– De har överträffats, säger hon med eftertryck. Och man tror henne.
– Jag har fått väldigt fria ramar att utvecklas inom och stort ansvar. Arbetet är roligt och ännu mer utmanande än jag hade trott.
Hon förklarar att detta ”är en helt annan värld”. Att arbeta i ett stort börsnoterat bolag är annorlunda än att arbeta på en revisionsbyrå:
– I ett företag som vårt råder en betydligt tuffare miljö. Det är inte samma toleransnivå för den som inte kan visa resultat. På en revisionsbyrå fattas det konsensus-beslut, här är snabba beslut A och o, vilket underlättar.
Beträffande mäns och kvinnors roller i revisionsbranschen respektive näringslivet i övrigt så säger Heléne Bergquist att det inte är någon större skillnad.
– Där jag arbetar är det en mansdominerad miljö – och så var det även på PwC. Men förändringar är på väg: Bland yngre anställda ser jag hur män lika ofta som kvinnor tar ansvar för familjen – måste exempelvis hämta barn på dagis. Detta ändrar på förutsättningarna för främst kvinnorna att göra karriär.
Och visst kan arbetet som revisor – särskilt på större byråer – vara flexibelt och passa småbarnsföräldrar. Arbetstiden kan ju till en viss del planeras efter egna krav. Men, säger hon, ju högre upp man kommer i en organisation – oberoende av vilken – desto mer begränsad blir flexibiliteten.
– Revisorer bör vara stolta över sina djupa och breda kunskaper. Men med vidgade vyer har jag märkt att extern revision har tydliga begränsningar. Det finns ett förväntningsgap mellan å ena sidan revisorn och å andra sidan styrelse och företagsledning. Gapet gäller dels omfattningen av den finansiella revisionen på de mest materiella områdena, dels den begränsade omfattningen av förvaltningsrevision vad gäller den interna kontrollen.
– Revisorer är inte alltid bra på att sälja sig och sina revisionstjänster inom de områden som efterfrågas, exempelvis intern kontroll, anser Heléne Bergquist och tillägger:
– Revisorerna kommer framöver att få hjälp med detta i och med införandet av koden för svensk bolagsstyrning.
Heléne Bergquist tycker inte att det är något problem att revisorer lämnar branschen men säger samtidigt att det vore bra för kåren om fler kom tillbaka efter att man skaffat sig vidare erfarenheter. Hon menar också att det vore en fördel om revisorsexamen och högre revisorsexamen marknadsfördes utanför revisorskåren som något bra att ha på sin CV, oavsett om man är verksam som revisor eller ej. Det borde kunna öka rekryteringsbasen för revisionsbranschen.
– Större in- och utströmning i revisorsbranschen kommer sannolikt att behövas med nya regler som exempelvis Sarbanes-Oxley Act samt andra koder för Corporate Governance som kräver expertkompetens inom olika områden. Denna utveckling kan dessutom leda till att revisionen utvecklas mer åt Compliance hållet (efterlevnad av regler) och att revisorn kommer att ägna sig mindre åt rådgivning och konsultation och mer åt revision.
Elisabeth Precht