– men de känner sig jämställda
Andelen kvinnor inom de större byråernas partnerkollektiv varierar mellan 7 och 15 procent. Merparten av byråerna betonar dock att de strävar efter att fler kvinnor ska bli partners, men att det är en process som tar tid.
Karin Jonnergård visar i en studie, tillsammans med Ulf Elg, att kvinnor trots att de inte uppnår samma positioner som män upplever sig som lika inkluderade i organisationen på sina respektive revisionsbyråer och anser sig ha samma chanser som sina manliga kollegor.
Fler män än kvinnor uppnår höga positioner inom revisionsbyråbranschen. Trots detta upplever kvinnliga revisorer sig som jämställda och anser sig ha samma chanser som sina manliga kollegor.
Det visar en studie om revisorers karriär och arbetssituation som gjorts av Karin Jonnergård, professor i företagsekonomi vid Växjö universitet, och Ulf Elg, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet.
70/30 är balansen
Revisorskåren (godkända och auktoriserade revisorer) består av runt 70 procent män och 30 procent kvinnor, enligt statistik från Revisorsnämnden. Utvecklingen går dock mot en mer jämn könsfördelning och ju lägre ner i åldrarna man kommer desto högre är andelen kvinnliga revisorer. I de högre skikten på byråerna är det dock fortfarande glest mellan kvinnorna.
– Någonting händer alltså på vägen, säger Karin Jonnergård.
En rundringning till de största byråerna, Ernst & Young, KPMG, ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers, Deloitte, SET, BDO och Lindebergs, visar att de anställer ungefär lika många män som kvinnor på revisionssidan varje år. Bland delägarna är kvinnorna dock i klar minoritet (se föregående artikel [red.anm.]).
Upplever sig som jämställda
Karin Jonnergårds och Ulf Elgs studie visar dock att kvinnorna trots att de inte uppnår samma positioner upplever sig som lika inkluderade i organisationen på sina respektive byråer och anser sig ha samma chanser som sina manliga kollegor.
– Jag är väldigt förvånad över resultatet. Jag hade väntat mig att kvinnornas uppfattning skulle överensstämma mer med hur det faktiskt ser ut på byråerna. Jag trodde att de skulle svara att ”nej, vi har inte fått samma chanser”, säger Karin Jonnergård.
I forskarrapporten ger Karin Jonnergård och Ulf Elg några tänkbara förklaringar till att kvinnliga revisorer inte upplever sig som diskriminerade, trots att fakta visar att de inte når lika långt i karriären som sina manliga kollegor. En förklaring är att kvinnorna har anpassat sina yrkesmässiga förväntningar efter hur verkligheten ser ut, det vill säga att de inte förväntar sig att nå höga positioner i samma utsträckning som män. En annan förklaring är att en individ som upplever sig som delaktig i byråorganisationen inte automatiskt har större karriärmöjligheter inom byrån, vilket tidigare karriärforskning ofta utgått ifrån.
Karin Jonnergård ger ytterligare en förklaring:
– I Sverige tar vi det för givet att vi är jämställda. Det innebär att vi inte upplever oss som ojämställda även om det finns strukturella skillnader som missgynnar kvinnor.
Men de kvinnliga revisorerna måste väl vara medvetna om att männen är överrepresenterade i de högre skikten?
”Lilla gumman”
– Ja, men jag tror att det är väldigt sällsynt i dag att vi säger att ett sådant problem beror på att en person är kvinna. När jag började min karriär så fanns det farbröder som klappade en på huvudet och sa ”lilla gumman”. Sådana finns knappast längre. De skillnader som finns i dag ligger i strukturer, i sociala normer och i hur vi är vana att bete oss och det innebär att det är svårare att sätta fingret på problemen. I stället förklaras skillnaderna med att det är du som person som inte är tillräckligt engagerad eller inte klarar av arbetet, säger Karin Jonnergård.
En central fråga när det handlar om skillnader i karriärmöjligheter mellan män och kvinnor är huruvida det går att kombinera familj och karriär. Karin Jonnergård berättar att många revisorer anser att det kan vara svårt att vara föräldraledig eftersom de förlorar kontakten med sina klienter under ledigheten. Detta gäller både män och kvinnor.
Högsäsong viktig
– Det är inbyggt i ett större system som är svårt att förändra. Revisorn som individ är så starkt kopplad till sina klienter och det gör det svårt att vara ledig, särskilt om det är högsäsong, säger Karin Jonnergård.
De revisorer som ingår i studien har bland annat fått svara på frågan vem i hushållet som tar hand om eventuella barn. Knappt två tredjedelar av de kvinnliga revisorerna svarar att det är de som tar hand om barnen, jämfört med drygt en tredjedel av de manliga revisorerna.
Är detta specifikt för revisionsbyråbranschen?
– Revisionsbranschen skiljer sig från andra branscher. Man kommer in i branschen som väldigt ung och insocialiseras snabbt och ofta stannar man på samma byrå. Tendensen är att identiteten kopplas väldigt starkt till professionen och jag tror det är lätt att man går in i gamla strukturer under sådana förhållanden. En ekonom som arbetar på några olika företag under de första åren av karriären får lära sig flera olika sätt att vara och det tror jag innebär en stor skillnad, säger Karin Jonnergård.
Studien om revisorers karriär och arbetssituation baseras på en enkät som skickades ut 2003 till alla nyauktoriserade revisorer i Sverige (1004 individer). Av dessa var ungefär hälften män och hälften kvinnor. Svarsfrekvensen var runt 50 procent.
Studien är ett delprojekt som ingår i två större studier. Den ena handlar om hur unga människor tar sig upp inom universitetsvärlden och har sitt ursprung i en studie om arbetssituationen för doktorander. Den andra studien handlar enbart om revisorer och där har forskarna bland annat studerat kvalitetssäkring och revisorernas egen uppfattning om sitt yrke.
Under hösten kommer ytterligare frågor om revisorer och revisionsbyråbranschen att undersökas, bland annat intressenternas uppfattning om revisorerna och deras arbete samt hur mindre revisionsbyråer implementerar ISA. Tanken är att studierna om revisorer och revisionsbyråbranschen ska resultera i en lärobok.
Pernilla Halling