Den mesta kritiken hör ihop med hur jobbigt det är med förändringar, berättar Jan Engström, heltidsarbetande styrelseledamot i International Accounting Standards Board (IASB) och tidigare finanschef i Volvokoncernen.
Tillsammans med sina kollegor Geoffrey Whittington och Patricia Buchanan deltog Jan Engström i en diskussion med de 30 största svenska börsbolagen i mitten av september. IASB:s redovisningsrekommendationer, IFRS/IAS, var ämnet för dagen. Mötet hade arrangerats i samarbete med svenska Redovisningsrådet och var ett av 18 liknande möten runt om i Europa. Företag som Skanska, Ericsson, SKF, och Investor hade sänt ekonomi- och redovisningschefer.
– Vårt budskap (till näringslivet, reds anm.) är att man inte ska vara passiv utan engagera sig innan det är för sent. Just nu påbörjas en andra runda av förändringar och man kan påverka inriktningen (på redovisningsrekommendationer, reds anm.), säger Jan Engström och påpekar att IASB vill få till stånd en dialog med användarna av IFRS/IAS.
Måste bli mer aktiva
Geoffrey Whittington och Jan Engström var i Sverige för cirka ett år sedan och träffade då ett mindre antal börsföretag. Efter det mötet insåg företagen, säger de båda, att de måste bli mer aktiva för att på bästa sätt tillämpa de olika nya redovisningsrekommendationerna.
– Det är sådant engagemang vi hoppas ska bli resultatet av våra möten, förklarar Jan Engström.
– Svenskarna är en välinformerad publik som vi inte behöver utbilda utan istället kan diskutera med. De förstår sig på vårt arbete, menar britten Geoffrey Whittington.
Den internationella standard som mött mest kritik i medlemsländerna är IAS 39; Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Ett grundläggande problem är hur men även om saker och ting ska värderas. IAS 39 ska tillämpas från 1 januari 2005, men fortfarande efter sommaren hade EU-kommissionen inte fattat slutgiltigt beslut i frågan. Och ändringar i förslaget har införts på vägen.
Allt för snabbt beslut
Vid mötet i Stockholm förklarade en av deltagarna att hennes företag hade ägnat mycket onödigt arbete åt att anpassa redovisningen efter IAS 39-regler som redan ändrats eller fortfarande är osäkra.
Jan Engström menade att det grundläggande problemet är att Europas finansministrar fattade beslut om att allt för snabbt införa nya redovisningsregler. Han säger att beslutet var ”förhastat” och att han själv hade önskat ett stegvis införande. Resultatet är stress och osäkerhet samt onödiga konflikter.
– Chile har gjort något bra. Där har man beslutat om en grundlig studie av vad det innebär att byta redovisningsregler. En fyraårsplan har lagts upp för införandet, säger Jan Engström.
Och vad anser de som IASB mött vid sina möten i olika länder?
– Alla är egentligen positiva (till IASB:s redovisningsstandarder, reds anm.), säger Jan Engström och fortsätter:
– Men jag tror aldrig vi kommer att få se en amerikansk finansmarknad utan amerikanska kapitalregler ...
De länder som är allra mest positiva är i första hand små stater med snabb utveckling. De kan dra nytta av standardiseringen då de vill låna, börsnotera företag, etc., förklarar Jan Engström.
Elisabeth Precht
IASB grundades 1973 och har sitt huvudkontor i London; <www.iasb.org>