Nästa år startar handel med utsläppsrätter
Forskarna i FN:s klimatpanel är överens om att en förstärkt växthuseffekt till följd av människans utsläpp av växthusgaser, med största sannolikhet kommer att leda till en ökad frekvens av värmeböljor, kraftiga regn och oväder. Därför etableras redan nästa år en handel med utsläppsrätter, som också påverkar revisionen.
Ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser skapas just nu inom EU. Systemet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser inom gemenskapen. Handelssystemet är ett klimat-politiskt instrument som ska styra mot minskade utsläpp av växthusgaser. Handeln startar 2005 och omfattar endast utsläpp av koldioxid. Den första handelsperioden avslutas 2007 och är en försöksperiod. Åren 2008–2012 har Sverige och EU ett åtagande om utsläppsbegränsningar enligt Kyotoprotokollet, vilket kommer att innebära en ny handelsperiod.
Innan handelssystemet startar den 1 januari 2005 kommer staten gratis att fördela utsläppsrätter till de deltagande anläggningarna. Vid slutet av varje kalenderår ska verksamhetsutövarna redovisa de faktiska utsläppen under det föregående året och överlämna motsvarande mängd utsläppsrätter till staten. En verksamhetsutövare som inte kan överlämna utsläppsrätter som motsvarar de faktiska utsläppen (dvs. som släppt ut mer koldioxid än denne haft rätter till) får betala en avgift till staten. Avgiften uppgår till 40 euro per ton koldioxid som överstiger verksamhetsutövarens utsläppsrätter. Utsläppsrätter kan redan idag köpas och säljas i Storbritannien samt Holland på en begynnande OTC-marknad.
En verksamhetsutövare som vill släppa ut mer koldioxid än den mängd utsläppsrätter denne har blivit tilldelad vid fördelningen kan köpa utsläppsrätter av andra aktörer i Europa. På samma sätt kan en verksamhetsutövare som kan minska sina utsläpp sälja eller spara oförbrukade utsläppsrätter till kommande år under perioden. I och med att utsläppsrätter får ett pris, etableras en gemensam europeisk kostnad för utsläpp av koldioxid. Värdet av åtgärder för att minska utsläppen kan då direkt värderas i företagsekonomiska termer.
Tidsplan
De bolag som har anläggningar som omfattas av handeln med utsläppsrätter, vilket framgår av förordningen om utsläpp av koldioxid (SFS 2004:657) kunde senast den 20 augusti i år ansöka (tilldelningsansökan) om gratis tilldelning av utsläppsrätter baserat på de historiska utsläppen under åren 1998–2001. I Sverige har man gjort en uppdelning av fossila koldioxidutsläpp i bränslerelaterade och råvarurelaterade utsläpp. För de råvarurelaterade utsläppen får ansökan även baseras på prognoser för åren 2005–2007.
Innan slutet av året 2004 ska de anläggningar som omfattas av handelssystemet också ha ansökt om tillstånd hos Länsstyrelserna för att släppa ut koldioxid. I tillståndsansökan ska en beskrivning finnas hur den kontinuerliga beräkningen och mätningen av utsläppen ska ske, hur rutiner och kontroller utformats samt hur man generellt säkerställt att redovisningen av utsläppen blir riktig. Från och med 1 januari 2005 måste alla anläggningar som ingår i handelssystemet ha tillstånd för att få släppa ut koldioxid.
Verksamhetsutövare vid en anläggning ska efter slutet av varje kalenderår rapportera utsläppen från anläggningen under det berörda kalenderåret till Energimyndigheten via ett elektroniskt kontosystem. Utsläppen ska ha verifierats av tredje part senast den 31 mars varje år avseende det föregående årets utsläpp.
Senast den 30 april varje år ska verksamhetsutövaren överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de verifierade utsläppen från anläggningen till ett spärrat konto, i Energimyndighetens kontosystem. Energimyndigheten annullerar sedan rätterna på det spärrade kontot.
Revisorns arbete
Utsläppsrätter uppkommer som poster i bolagens redovisning och påverkar såväl resultat som balansräkning. Företagens hantering och redovisning av utsläppsrätter kommer därmed att omfattas av den lagstadgade revisionen.
IASBs (International Accounting Standards Board) expertgrupp International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) gav den 15 maj 2003 ut ett utkast till uttalande om utsläppsrätter, s.k. emission rights. I en bilaga till uttalandet återfinns en beskrivning av redovisning av sådana instrument.
Under IFRIC:s möte i december 2003 diskuterades detta utkast och de kommentarer man erhållit och då framför allt hur utsläppsrätter ska kunna redovisas inom ramen för International Accounting Standards (IAS) 38 – Immateriella tillgångar, på ett vederhäftigt sätt. Man diskuterade de karaktäristika som särskiljer den här typen av tillgångar från andra immateriella tillgångar. Slutsatsen blev att utsläppsrätter liknar valuta eftersom tillgången endast har ett värde om den kan användas till att reglera en skuld, men att den samtidigt inte uppfyller kraven i IAS 39 – Finansiella instrument. Tillgången tas bort från balansräkningen när den realiseras, dvs. när avräkning sker.
I takt med att anläggningsinnehavaren gör utsläpp ackumuleras en skuld för de utsläppsrätter som man är förpliktigad att leverera in.
Eftersom det inte finns en kontraktsenlig koppling/länk mellan tillgången (utsläppsrätter) och skulden (utsläppsrätter som man är förpliktigad att leverera in), måste man använda en bruttoredovisning för att inte komma i konflikt med kvittningsförbudet i ÅRL samt IFRIC:s uppfattning att de inte är kvittningsbara.
Detta stämmer väl med vår uppfattning att utsläppsrätterna och även den ackumulerade skulden som baseras på utsläppen, har ett monetärt värde, måste redovisas och därför omfattas av den lagstadgade revisionen. Det finns därför ett klart behov av att säkerställa utsläppens omfattning, genom en verifieringsprocess där bolagets revisorer medverkar.
Det arbetssätt som krävs för den lagstadgade revisionen är mycket likt det arbetssätt som krävs för att revidera rapporteringen och övervakningen av utsläppen.
Det som är nytt i samband med redovisning av utsläppen är att det också finns en tydlig teknisk del i verifieringen där mätningar, beräkningar och emissionsfaktorer ska kontrolleras. Detta hanteras dock redan idag för andra finansrelaterade instrument såsom el-certifikaten, av den auktoriserade revisorn och dennes team av specialister eller av inhyrda tekniska konsulter.
Så påverkas branschen
Eftersom utsläppsrätterna (intäktssidan) och utsläppen (skuldsidan) ingår i den lagstadgade revisionen är det viktigt att säkerställa dessa ekonomiska värden med en kostnadseffektiv revisionsprocess.
Processen för den årliga verifieringen inom ramen för handelssystemet, bör därför för att undvika onödigt och dyrbart dubbelarbete, integreras i lämpliga delar med processen för den lagstadgade revisionen.
Med tanke på att skuldavräkningen (utsläppen) sker löpande under året och måste granskas i den lagstadgade revisionen måste tydliga gränssnitt upprättas gentemot den tekniska delen av den årliga verifieringen i handelssystemet för att effektivt hantera båda dessa processer.
Graden av bestyrkande är en viktig parameter. Den årliga verifieringen i handelssystemet bör ha samma nivå av bestyrkande som den lagstadgade revisionen.
För att få till stånd en integrerad revisions- och verifieringsprocess har vi tillsammans med FARs generalsekreterare Dan Brännström uppvaktat departementsrådet vid näringsdepartementet Bo Diczfalusy, departementssekreteraren Truls Borgström och ämnessakkunnig Marie-Louise Larsson samt naturvårdsverkets projektledare Jan Karlsson och handläggare Ulla Jennische. Uppvaktningen har varit framgångsrik.
Ett arbetsmöte är bestämt till i början av oktober mellan FAR, naturvårdsverket och Swedish Board for Accreditation and Conformity Assessment SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Ambitionen är att hitta bra gränssnitt och rutiner mellan den lagstadgade revisionen och ackrediteringens omfattning av tekniska specialister, för det årliga bestyrkandet av anläggningar som ingår i handelssystemet. Målet är att nå en effektiv uppdelning av ansvar för olika moment mellan tekniska ackrediterade specialister och bolagens valda revisorer och deras revisions team.
Samrådsgruppen för miljöfrågor, socialt ansvar och hållbar utveckling kommer tillsammans med FARs revisionskommitté att utarbeta vägledning för revisorns arbete, dels i samband med det årliga bestyrkandet men även i värdering och revision av utsläppsrätter och utsläppsskulder.
Martin Gavelius
är verksam vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers och
Lars-Olle Larsson
vid KPMG. Båda är specialistledamöter i FAR. Martin Gavelius medverkade senast i Balans nr 10/1997 och Lars-Olle Larsson i Balans nr 2/2004.