Aktuell information

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker förslaget som syftar till att uppfylla skyldigheten att införliva EG-direktivet (2003/49/EG) om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater.

FAR anser dock att ett införlivande i första hand bör ske genom att bestämmelserna i IL 6:11 2st borttages.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

FARs ställningstagande

Utredningen har på ett tydligt och informativt sätt redogjort för internrevisionens roll och problem och har även pekat på de goda möjligheterna staten har att ytterligare effektivisera sin översyn av myndigheternas förvaltning genom en kompetent och effektiv internrevision.

FAR avstår från att yttra sig om frågor kring statens organisation av sin internrevision. Dock noterar vi att utredningen i förslaget kring inrättande av en särskild myndighet och dess uppgifter inte tydligt angivit vad man konkret avser med att myndigheten ”på uppdrag av regeringen genomföra andra riktade insatser inom internrevisionsområdet”. Punkten 4 på sid. 112 avseende internrevisionsmyndighetens uppdrag är så öppet formulerad att det är otydligt vad utredarna avser. FAR ställer sig av flera skäl tveksam till en möjlighet för internrevisionsmyndigheten att få en överprövningsrätt av arbete som utförts av annan myndighets internrevision. Ett skäl är att uppdraget blir otydligt för en myndighets internrevision som kan få sitt arbete överprövat, trots att det utförts på sätt som beslutats i styrelsens revisionsplan. Ett annat skäl är att det kan bli svårt för myndigheternas internrevisioner att hävda oberoende enligt god sed om ytterligare insatser kan beslutas av internrevisionsmyndigheten ”ur ett koncernperspektiv”. Ett tredje skäl kan vara att det inte stimulerar internrevisionen att hålla högsta möjliga kvalitet på sitt arbete eftersom överprövning kan ske utan specifik anledning. I utredningens sammanfattning av sitt arbete finns inte heller omnämnt internrevisionsmyndighetens arbetsuppgifter, vilket synes olyckligt när det finns tydliga exempel i utredningstexten. Det är angeläget att klargöra om ambitionen är att ge myndigheten en överprövningsrätt av det internrevisionsarbete som redan utförts eller om syftet är något annat, t.ex. att ur ett statligt helhetsperspektiv få vissa frågor belysta.

FAR anser det vara viktigt att uppmärksamma utredningens bedömning avseende behovet av ett särskilt uttalande om hur ledningen uppfyllt sitt ansvar för intern styrning och kontroll (utredningens avsnitt 7.1.2 sid. 70). Ett sådant uttalande finns idag i andra jurisdiktioner och bidrar verksamt till ett klargörande om var ansvaret för intern styrning och kontroll ligger.

Avseende frågan om kompetensprofil, kompetenskrav och därmed sammanhängande frågor har FAR ingen annan synpunkt än att det är väsentligt att utformning av kompetenskrav m.m. sker i harmoni med redan existerande internationella riktlinjer och krav, som ju även utredningen hänvisar till i sina förslag på sid. 14 andra punkten. Vad beträffar externrevision har den svenska uttolkningen av begreppet god revisionssed fått sin klara förankring i det internationella regelverket genom införandet av Revisionsstandard i Sverige (RS), som är en översättning och anpassning av ett internationellt erkänt regelverk. Det kan inte ses som trovärdigt att en stats uttolkning av ett internationellt regelverk på internrevisionsområdet på ett uppenbart sätt avviker från detta.

Avseende utredningens förslag till samråd med Riksrevisionen kring revisionsplanen för en myndighets internrevision innan planen fastställs vill FAR hänvisa till RS, Avsnitt 610, Beaktande av det arbete som utförs av företagets internrevision. Motsvarande beskrivning finns i Vägledning för god revision i staten. I denna standard fastläggs på olika sätt de bedömningar och överväganden som den externe revisorn skall göra innan han eller hon väljer att förlita sig på internrevisionens arbete i sin bedömning av årsredovisning och förvaltningsåtgärder. Det förefaller därför olyckligt att bibehålla formaliseringen av ett samråd som inte kan sägas binda någon av parterna till ett visst framtida agerande.

Yttrandet har avgivits av FARs referensgrupp för offentlig sektor

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker i princip den förändring som överensstämmer med mervärdesskattens grundläggande princip att beskattning ska ske i konsumtionslandet.

FAR tillstyrker likaledes det mer konkreta förslaget att beskattning ska ske i den stad där kunden är etablerad.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker förslagen i promemorian under följande förutsättningar.

• Begreppen ”revisor” och ”skatterådgivare” bör definieras närmare i den föreslagna lagtexten.

• Revisorns granskning av transaktioner som ”skäligen kan antas utgöra penningtvätt” skall utföras enligt hävdvunna principer för ”god revisionssed”.

• Beviskravet ”skäligen kan antas utgöra penningtvätt” bör skärpas till ”uppenbart kan antas utgöra penningtvätt” alternativt ”sannolikt kan antas utgöra penningtvätt”.

• Det undantag från rapporteringsskyldigheten som föreslås för advokater och biträdande jurister på advokatbyråer (9 b § i det remitterade lagförslaget) bör gälla även för revisorer och skatterådgivare.

• Revisorns skadeståndsansvar bör begränsas till sådana fall då revisorn har lämnat felaktiga sakuppgifter till polisen trots att han eller hon haft ”uppenbar anledning anta att uppgifterna varit oriktiga” alternativt ”sannolik anledning anta att uppgifterna varit oriktiga”.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker förslaget.

Kommentarer

FAR vill påpeka att det bör utredas hur de bolagsrättsliga reglerna kan förändras så att de i förslaget intagna möjligheterna till split-off till fullo kan utnyttjas.

Yttrandet har avgivits av FARs skattekommitté

FARs ställningstagande

Bokföringsnämnden har i sitt förslag till allmänt råd och uttalande om förvärv av leasad tillgång tagit upp frågan hur en leasad tillgång vilken redovisas som ett operationellt leasingavtal, endera enligt

BFNAR 2000:4 eller enligt RR 6:99 och som förvärvas från hyresmannen, skall redovisas. Bokföringsnämndens förslag avser endast hyrestagarens redovisning och tar utgångspunkt i det förhållandet att hyrestagaren har erlagt en första förhöjd leasingavgift och att den leasade tillgången förvärvas innan leasingavtalet löper ut. Förhållandet innebär att den betalda första förhöjda leasingavgiften ännu inte kostnadsbokförts i sin helhet och den centrala frågan är därför hur den ej kostnadsbokförda delen av den första förhöjda leasingavgiften skall betraktas vid förvärvet av tillgången. Bokföringsnämndens förslag innebär att den del av den första förhöjda hyresavgiften som enligt BFNAR 2000:4 och RR 6:99 inte har kostnadsbokförts vid tidpunkten för förvärvet, skall läggas till anskaffningsvärdet för den förvärvade tillgången.

FAR delar Bokföringsnämndens grundläggande syn såsom den framställts i förslaget avseende redovisningen av förvärv av en leasad tillgång (vilken redovisas som ett operationellt leasingavtal). FAR anser dock att Bokföringsnämnden bör överväga att i det slutliga allmänna rådet och uttalandet inkludera ytterligare ett antal väsentliga frågor som förslaget inte belyser. Nedan kommenteras överväganden om tillägg till Bokföringsnämndens förslag till allmänt råd och uttalande.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

FARs ställningstagande

FAR anser att arbetet med en harmonisering inom EU av bestämmelserna om internprissättning bör avvaktas innan lagstiftning om internprissättning genomförs. FAR efterlyser vidare en konsekvensanalys för att kunna bedöma om de föreslagna åtgärderna står i rimlig proportion till kontrollbehoven. Många av de föreslagna kraven på uppgifter i deklarationen är mycket långtgående och det kan enligt FAR ifrågasättas om de tillgodoser något egentligt behov vid deklarationsgranskningen.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

Kommentarer

Regelverket är i första hand en intressefråga för branschen och FAR avstår från att lämna andra synpunkter än sådana som har knytning till i promemorian angivna redovisningsspörsmål.

FAR har i remissvar avseende betänkandet Internationell redovisning i svenska företag (SOU 2003:71) ställt sig bakom förslaget att tillåta svenska företag att i årsredovisningen tillämpa internationella redovisningsstandarder (IAS). FAR understödjer följaktligen även den i promemorians punkt 3.1 gjorda bedömningen att det för närvarande inte bör införas några regler om särskild kapitaltäcknings- och solvensredovisning och att – liksom hittills – externredovisningen skall ligga till grund för reglerna om kapitaltäckning och solvens, detta oavsett om redovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder eller nationell lagstiftning. FAR finner det utomordentligt viktigt att kopplingar till olika regelverk såsom skattelagstiftningen, eller som i detta fall kapitaltäckningsreglerna, inte lägger hinder i vägen för redovisningsutvecklingen.

Kapitaltäcknings- och solvensreglerna har andra syften och det är därför en fråga för tillsynsmyndigheten att bedöma vilka poster som skall ingå i kapitalbasen m.m. FAR har noterat och ser med tillfredsställelse att man i pågående projekt (Basel, Solvens II m.m.) arbetar utifrån modellen att IAS kommer att ligga till grund för nya regler.

FAR tillstyrker att avdraget för fond för orealiserade vinster från övrigt eget kapital avskaffas i fråga om kapitalbasens sammansättning.

FAR finner det något förvånande att man i nuläget föreslår valfrihet vad gäller försäkringsföretags redovisning av förutbetalda anskaffningskostnader. En sådan åtgärd kan anstå tills det står klart hur IASBs försäkringsstandard kommer att se ut, eftersom förslaget medför en risk att man måste ändra lagen än en gång.

Den problemställning som tas upp i promemorians punkt 3.4.3 berördes även av IAS-utredningen, dvs. att det på grund av beslutade ändringar i IAS kan uppstå behov av återkommande ändringar i årsredovisningslagarna. FAR kan bara understryka det angelägna i att Justitiedepartementet har hög beredskap för sådana ändringar så att årsredovisningslagarna inte i onödan lägger hinder för tillämpning av gällande IAS.

Yttrandet har avgivits av FARs redovisningskommitté

FARs ställningstagande

• FAR tillstyrker i princip att förslagen i promemorian läggs till grund för lagstiftning.

• FAR finner dock att lagtexten inte är heltäckande för att uppnå det syfte som lagstiftaren ger uttryck för.

• FAR föreslår att en genomgång av lagtexten i berört hänseende görs för att om möjligt minska komplexiteten och därmed öka tillgängligheten.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

FARs ställningstagande

Bokföringsnämndens förslag behandlar en specifik frågeställning om bokföringsskyldighetens upphörande i enskild näringsverksamhet. Enligt förslaget upphör skyldigheten att bokföra affärshändelser när den fysiska personen inte längre bedriver näringsverksamhet. Sista dag då näringsverksamhet bedrivs är balansdag för det sista räkenskapsåret.

FAR delar Bokföringsnämndens grundläggande syn såsom den framställts i förslaget. FAR anser dock att Bokföringsnämnden bör överväga att i det slutliga allmänna rådet och uttalandet inkludera några förtydliganden. Nedan kommenteras överväganden om tillägg till Bokföringsnämndens förslag.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker förslaget.

Tilläggas kan att FAR, i likhet med EU-kommissionen, anser det väsentligt för den inre marknaden att skattevillkoren för Europabolag på sikt harmoniseras inom EU.

Yttrandet har avgivits av FARs skattekommitté