Det har hänt mycket inom EU under det gångna året. I juni fick EUs medborgare möjlighet att rösta fram ett nytt Europaparlament. Många tog dock inte vara på denna möjlighet och valdeltagandet var det lägsta någonsin med totalt 45,5 %. I Sverige röstade endast 37 % av de röstberättigade, vilket till och med var lägre jämfört med valet 1999. Känslan hos många är fortfarande att det inte går att påverka det arbete som pågår ”där nere i Bryssel. Få har insett att det just är där, i Bryssel, som många av de viktigaste frågorna som påverkar vår vardag i Sverige beslutas.
Att Europaparlamentet har fått ökad makt fick vi prov på vid utnämningen av en ny EU-kommission i oktober. Den nye portugisiske ordföranden, José Manuel Barroso, lyckades inte övertyga Europaparlamentet om att de kandidater han föreslog var lämpliga som kommissionärer. Eftersom den nya kommissionen måste godkännas i sin helhet och det fanns en stor risk för att Europaparlamentet skulle rösta ner förslaget blev den nye ordföranden tvungen att dra tillbaka sitt förslag.
Ett år med många val innebär att stora delar av EUs arbete halkar efter. Men trots det innehåller 2005 många nyheter som påverkar EUs medborgare och näringsliv i allra högsta grad. Få har kunnat undgå det faktum att alla noterade bolag inom EU från den 1 januari 2005 måste använda internationella redovisningsstandarder (IFRS). Många bolag kommer att ha, och har redan, fullt upp de kommande månaderna med att implementera de nya reglerna.
Från den 1 januari 2005 införs ändringar i lagen om penningtvätt. Det innebär att fler yrkeskategorier, bland annat revisorer, omfattas av dessa regler.
Den 1 juli 2005 införs en ny lag om prospekt. Den nya lagen underlättar för företagen då det endast blir nödvändigt att upprätta ett enda prospekt inom EU, istället för ett per land som tidigare varit fallet.
Under nästa år får vi följa fortsättningen av det spännande arbetet med utformningen av det 8:e direktivet om lagstadgad revision i EU. Det förslag som EU-kommissionen lagt fram ska godkännas av Europaparlamentet under våren 2005. Om det inte blir några större ändringsförslag beräknas det nya direktivet att träda i kraft 2007.
En fråga som vi får anledning att återkomma till under nästa år är EUs nya grundlag. Den slutliga texten till ett konstitutionellt fördrag undertecknades av EUs stats- och regeringschefer den 29 oktober i Rom, men ännu återstår ett stort hinder. De 25 nationella parlamenten måste godkänna fördraget och i minst elva länder kommer en folkomröstning att äga rum. Folkomröstningarna kommer att pågå under 2005 och 2006. Spanien börjar med att hålla folkomröstning den 20 februari. Storbritannien, som ofta är mycket EU-kritiskt, kommer förmodligen att ha en folkomröstning under första delen av 2006. Den svenska regeringen anser fortfarande att frågan ska avgöras av riksdagen. För att grundlagen ska kunna träda ikraft krävs att samtliga länder säger ja, vilket i dagsläget känns ganska osannolikt. Men vad som händer vid ett nej är ännu oklart.
Civ.ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com