Den s.k. kodgruppen med Erik Åsbrink som ordförande, hoppas att fram till mitten av december ha arbetat fram en reviderad Kod för bolagsstyrning. Detta sker efter att remisstiden gick ut i slutet av september, FAR är en av de organisationer som inkommit med remissvar. Koden kommer, enligt gruppens sekreterare Per Lekvall, sannolikt att kunna börja tillämpas under andra hälften av 2005.
Kodgruppen tillsattes i oktober 2003 av FAR, Näringslivets Börskommitté, Stockholmsbörsen, Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund och Sveriges Försäkringsförbund tillsammans med Förtroendekommissionen. Gruppen presenterade i våras ett förslag till ”frivilligt avtal” som man förutsätter att Stockholms Börsen ska acceptera å alla börsbolags vägnar.
Inte tunna ut
FAR skriver i sitt remissvar att koden, förutsatt att dess innehåll inte tunnas ut till följd av remissförfarandet, kommer att ”medverka till förtroendestärkande åtgärder inte bara i de noterade bolagen, utan också i andra företag som vill ta till sig best practice.”
”Generellt sett har koden en ändamålsenlig utformning”, skriver FAR. ”Några inslag i koden är särskilt viktiga med tanke på de ökade förväntningarna på trovärdig och transparent finansiell information.” FAR förklarar i remissyttrandet att det ofta händer att styrelsens och ledningens ansvar för redovisningen blandas samman med revisorns ansvar för revisionen av densamma. ”Införandet av särskild rapportering från styrelsens sida om den interna kontrollen är, liksom det särskilda uppdraget för revisorn att uttala sig om styrelsens rapportering, ett viktigt inslag som överensstämmer med den internationella utvecklingen.”
Det finns några punkter där för slaget enligt FARs mening borde ha gått längre:
Om styrelsen i årsredovisningen (i en särskild bolagsstyrningsrapport) ska kommentera hur koden tillämpats så bör revisorn, till den del det handlar om ”reviderbara” uppgifter, ges i uppdrag att i tillägg till den lagstadgade revisionen lämna ett uttalande om styrelsens redogörelse. Ett sådant uttalande kan dock inte lämnas i revisionsberättelsen utan måste lämnas i en separat rapport.
Från revisionssynpunkt anser FAR att det är av särskilt stor vikt att en s.k. underskriftsmeningen införs för att klarlägga styrelsens och verkställande direktörens ansvar för presentationen i årsredovisningen. Den skrivning som Kodgruppen förslagit kan, enligt FAR, uppfattas som en friskrivning från ansvaret för årsredovisningen och medföra att styrelsen och verkställande direktören inte tillräckligt bemödar sig om att tillse att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed.
Det är viktigt att fastställa en vägledning för hur bolag ska tolka och tillämpa de olika ramverk för intern kontroll som finns (COSO, Turnbull m.fl.). FAR erbjuder sig i remissvaret att tillsammans med näringslivets organisationer arbeta fram en sådan vägledning, anpassad till europeiska/nationella förhållanden. ”FAR är också beredd att ansvara för att det utarbetas förslag till hur styrelsens/verkställande direktörens rapport om den interna kontrollen bör utformas liksom att det tas fram en vägledning för granskning av styrelsens/verkställande direktörens rapport.” Man vill på detta sätt säkerställa att området ”blir möjligt för revisorn att granska och att uttala sig om”.
Kvartalsrapporter har fått allt större betydelse för marknadens funktion och påverkar direkt börskurserna. FAR, liksom Finansinspektionen, har därför i olika sammanhang framhållit att krav på granskning av kvartalsrapporter bör införas. I remissvaret upprepas detta krav.
Enligt Kodgruppens förslag, ska revisionsutskottet ”utvärdera revisionsinsatsen”. Detta innebär att några av styrelsens ledamöter kommer att få en övervakande roll i förhållande till den som har att granska – bl.a. hur styrelsen sköter sin förvaltning av bolagets angelägenheter – och strider enligt FARs mening klart mot aktiebolagslagens bestämmelser om bolagsorganens uppgifter och ansvar samt mot bestämmelserna om revisorns oberoende. ”När det gäller revisorns oberoende är detta”, enligt FAR, ”en fråga som revisorn själv har att pröva i varje enskild situation – inte styrelsen”.
FAR fortsätter: ”Utvärderingen av revisionsinsatsen måste vara en fråga för bolagets ägare (valberedningen). Utvärderingen bör ta sik te på effektiviteten i revisionsprocessen och inte på revisorns person liga egenskaper ...”
Fotnot
Remissvaret finns att läsa i sin helhet på FARs hemsida www.far.se