För att stärka investerarnas skydd, locka investerare till den europeiska marknaden och förbättra effektiviteten, öppenheten och integriteten på de europeiska kapitalmarknaderna har Europeiska kommissionen lagt fram ett förslag till direktiv om minikrav på företagsinformation. Förslaget innebär att börsbolag måste redovisa kvartalsrapporter samt mer utförliga halvårsrapporter i framtiden. Redan idag måste svenska noterade företag lämna kvartalsrapporter, men av EUs 6 000 noterade bolag är det bara 1 100 som behöver det.
Förslaget har under två år tagits fram i samråd med nationella myndigheter, värdepappersemittenter, investerare, revisorer, fondbörser och andra marknadsaktörer.
Förslaget är en del av EUs så kallade Financial Services Action Plan, som bland annat har som mål att öka och harmonisera företagsinformationen. Direktivet har nära samhörighet med införandet av internationella redovisningsstandarder (IAS) 2005, samt direktiven om prospekt och marknadsmissbruk.
Kommissionär Frits Bolkestein, med ansvar för den inre marknaden, säger att ”detta förslag syftar till att säkerställa att investeringsbeslut fattas på grundval av sund information om värdepappersemittenter som skall finnas tillgänglig för alla slags investerare, små och stora, experter och lekmän. Investeringsbeslut som grundas på bättre information leder till att kapitalet fördelas bättre. Detta kommer att underlätta både för noterade bolag och investerare samt leda till enorma fördelar för den europeiska ekonomin som helhet. En verklig inre marknad för finansiella tjänster kräver att investerarna lätt och tryggt kan göra investeringar över gränserna. Jag vill uppnå detta utan att åsamka emittenterna alltför stora bördor. Jämfört med praxis i USA har vi valt mindre krävande perioder för offentliggörande av finansiell information och en mer pragmatisk blandning av detaljerade halvårsrapporter och mindre omfattande men tillförlitliga kvartalsinformation. Detta är det minsta som de moderna kapitalmarknaderna behöver för att locka mer investeringar från fler människor. Upplysta företag betraktar inte åtgärder för att öka insynen som bortkastade ansträngningar, utan som en investering i lojalitet och förtroende.”
Direktivet innehåller också krav på språkanvändning. Idag kan medlemsstater där ett företag är noterat kräva att företaget ska offentligöra information till allmänheten på landets officiella språk. Förslaget innebär dock att bolag som är noterade i flera länder endast ska behöva översätta årsredovisningar och delårsrapporter från sitt hemspråk till engelska. Informationen kan sedan spridas via företagets hemsida, där företagen måste lägga ut alla delårsrapporter.
Förslaget kommer att läggas fram för Europaparlamentet och EUs minsterråd för antagande enligt det så kallade medbeslutandeförfarandet, vilket innebär att Europaparlamentet har stort inflytande i detta beslut. Samtidigt pågår en process i Sverige där flera instanser får ge sin synpunkt på förslaget. Svaren ska inkomma senast i maj. Kommissionen beräknar att det nya EU-direktivet kan träda i kraft nästa år, men det är mycket beroende av hur medbeslutandeförfarandet fortskrider.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.