Antalet kvalificerade revisorer ökade under förra året

270 personer gjorde under året provet för revisorsexamen och 153 godkändes. Provet för högre revisorsexamen skrevs av 19 personer och 13 godkändes. Revisorsnämnden har också under året avgjort 147 disciplinärenden.

Av dessa beslutades om åtgärd i 49 fall. 28 procent av kåren är kvinnor, men de svarar endast för 8 procent av de disciplinära åtgärderna. Inger Blomberg lämnar i denna artikel aktuell information från RN.

Efter flera års minskning har antalet kvalificerade (auktoriserade och godkända) revisorer åter ökat och uppgick vid utgången av år 2002 till 4 146 stycken (4 047 vid samma tidpunkt närmast föregående år). Ökningen hänför sig uteslutande till auktoriserade revisorer (130 personer). Antalet godkända revisorer har minskat med 31 personer.

Examination

Revisorsnämnden (RN) anordnade i maj prov för revisorsexamen samt i november prov för revisorsexamen och högre revisorsexamen. Proven för revisorsexamen genomfördes av totalt 270 personer, varav 153 godkändes. Provet för högre revisorsexamen genomfördes av 19 personer, varav 13 godkändes. Sedan proven infördes år 1998 har därmed sammanlagt 220 personer klarat provet för revisors-examen och 21 personer provet för högre revisorsexamen. Vårprovet år 2002 för högre revisorsexamen ställdes in på grund av att antalet sökande var för litet. Prov och rättningsmallar publiceras på RNs webbplats <http://www.rn.se>.

Avlagd revisorsexamen/högre revisorsexamen utgör från och med i år (2003) ett krav för att en ansökan om godkännande/auktorisation skall prövas. Utifrån historiska genomsnittssiffror vad gäller antalet årliga ansökningar om godkännande/auktorisation och med antagandet att ett antal personer sannolikt behöver mer än ett försök för att nå godkänt provresultat beräknar RN att antalet provdeltagare framgent kommer att uppgå till ca 250–300 per år. Under år 2002 ökade antalet provdeltagare kraftigt till totalt 289 personer (82 året innan). Per den 1 februari 2003 hade 140 ansökningar inkommit till provet för revisorsexamen våren 2003.

En godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen har samma behörighet som en auktoriserad revisor att vara vald revisor i större aktiebolag. Från och med den 1 januari 2002 får tidigare godkända revisorer avlägga revisorsexamen om han eller hon har varit godkänd under sammanlagt minst sju år, även om kraven på teoretisk utbildning för att avlägga examen inte är uppfyllda. Hittills har 18 godkända revisorer genom att avlägga revisorsexamen fått utökad behörighet.

Examinationsverksamheten är kostnadskrävande och har, sedan den inleddes år 1996, resulterat i kraftiga underskott. Underskottet uppgick år 2002 till drygt 3,3 Mkr (1,8 Mkr år 2001). Den faktiska kostnaden per prov uppgick under år 2002 till drygt 19 000 kr. För att begränsa eljest uppkommande stora underskott under år 2003 har provavgiften höjts från 5 000 kr till 16 000 kr. Provavgiften är uppdelad i en administrationsavgift om 3 000 kr och en examensavgift om 13 000 kr. Administrationsavgiften skall inbetalas till RN i samband med att ansökan inges. Examensavgiften skall inbetalas vid anmodan, när RN konstaterat att sökanden uppfyller utbildnings- och praktikkraven för att avlägga examen.

Under första halvåret 2003 kommer RN att genomföra en upphandling av provkonstruktion och rättning. Upphandlingen avser examinationsverksamheten från och med år 2004. Resultatet av denna upphandling får utvisa om det finns anledning att justera avgiftsuttaget för år 2004.

Tillsyn

Tillsynsverksamheten omfattar tre delområden, disciplinverksamhet, systematisk och uppsökande tillsyn (SUT) samt förhandsbesked. Framkommer i en SUT-utredning allvarligare brister i en revisors revisionsverksamhet överförs ärendet till ett disciplinärende för prövning av frågan om eventuell disciplinär åtgärd. Disciplinärenden initieras i övrigt genom anmälningar från myndigheter, främst skattemyndigheter, och från klienter m.fl. eller på RNs eget initiativ. Vad gäller skattemyndigheterna har Riksskatteverket utfärdat riktlinjer för när underrättelse skall inges till RN. Dessa riktlinjer finns tillgängliga på RNs webbplats (knappen Regelverk på ”Insidan”).

* Bl.a. Ekobrottsmyndigheten och kronofogdemyndigheter.

Disciplinärenden

Revisorslagen (2001:883) trädde i kraft den 1 januari 2002 då lagen (1995:528) om revisorer upphörde att gälla. Enligt övergångsbestämmelserna till den nya lagen skall en fråga om discipliningripande mot en revisor på grund av en åtgärd eller underlåtenhet före lagens ikraftträdande prövas enligt äldre bestämmelser, om inte en prövning enligt de nya bestämmelserna är förmånligare för revisorn. Av de disciplinärenden som avgjorts under året har flertalet avsett förhållanden som inträffat före den 1 januari 2002. RN har beträffande dessa ärenden funnit att en prövning enligt de nyare bestämmelserna inte skulle ha varit förmånligare för revisorn.

Kravet att en revisor skall dokumentera sina revisionsuppdrag är numera lagstadgat (24 § i nya revisorslagen). RN kan konstatera att dokumentationen fortfarande i många fall är bristfällig. Det är numera vanligt att man i granskningsarbetet använder sig av något datorbaserat revisionsprogram. Att i ett sådant program, efter olika frågor, skriva in enbart Ja, Nej eller ET eventuellt med någon allmänt hållen kommentar är inte tillräckligt. Ofta saknas exempelvis noteringar om hur eventuella kontroller genomförts och vad de omfattat. Av 2 § Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 2001:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet framgår tydligt vilka krav som ställs på revisionsdokumentation.

Av under året avgjorda 147 disciplinärenden avsåg 69 ärenden godkända revisorer, 77 ärenden auktoriserade revisorer samt ett ärende ett registrerat revisionsbolag. I 49 ärenden beslutades om disciplinär åtgärd. Av dessa beslut har 18 stycken (37 procent) överklagats.1]

Av de disciplinära åtgärderna under år 2002 avsåg endast åtta procent kvinnor trots att dessa vid utgången av året utgjorde 28 procent av de kvalificerade revisorerna (motsvarande siffror föregående år var tolv respektive 27 procent).

Disciplinär åtgärd

Systematisk uppsökande tillsyn

Vad gäller SUT-utredningar konstaterar RN, liksom tidigare år, att ett antal revisorer avsagt sig sitt godkännande eller sin auktorisation sedan RN påbörjat sin utredning. Av det totala antalet avslutade SUT-ärenden under år 2002 avskrevs 12 ärenden (26 procent) av detta skäl. I 14 fall konstaterades så allvarliga brister att RN beslöt att överföra ärendena till disciplinärenden.

Ett problem som fått stor uppmärksamhet under senare år är det oberoendehot som uppstår genom att vissa revisionsföretag utöver revisionsuppdragen tillhandahåller konsulttjänster till sina revisionsklienter. RN påbörjade därför under år 2001 ett SUT-projekt avseende revisorers oberoende. Detta projekt utökades under år 2002 till att omfatta även tid efter ikraftträdandet av den nya revisorslagen, dvs. tid från och med den 1 januari 2002.

Kvalitetssäkring av lagstadgad revision

EG-kommissionens rekommendation (från november 2000) om kvalitetssäkring av lagstadgad revision inom EU innebär att medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att säkerställa att alla personer som utför lagstadgad revision åtminstone vart sjätte år skall genomgå kvalitetskontroll. Enligt revisorslagen är det RN som skall utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över godkända och auktoriserade revisorer. RN har inte rätt att delegera sina tillsynsuppgifter. Däremot kan RN – under vissa förutsättningar – beakta kvalitetskontroller utförda av revisorsorganisationerna och låta dessa kontroller inverka på de prioriteringar som RN gör i sin tillsynsverksamhet. Inom FAR och SRS bedrivs ett omfattande kvalitetskontrollarbete. Det bör vara ett för revisorskåren och samhället gemensamt intresse att resultatet av dessa kontroller kan tas till vara och att dubbelarbete undviks. För att detta skall vara möjligt krävs att RN får tillräcklig information om och insyn i revisorsorganisationernas kvalitetskontroll. Vidare krävs att det finns en koppling mellan denna kontroll och det av RN administrerade disciplinära systemet. Kan RN komma överens med revisorsorganisationerna om hur dessa krav skall uppfyllas bör det finnas förutsättningar för RN att begränsa sina insatser till att med egen personal kvalitetssäkra det arbete som föreningskontrollanterna utför och att i övrigt, genom att köpa tjänster, kvalitetskontrollera de kvalificerade revisorer som varken är medlemmar i FAR eller SRS eller är anställda på FAR/SRS-byrå. Beträffande sistnämnda revisorer förutsätts att dessa får betala en avgift för kvalitetskontrollen motsvarande den som erläggs av de ”föreningsanslutna” revisorerna. Utöver vad ovan sagts kommer RN att fortsätta med de djupgående kvalitetskontroller av enskilda revisorer hänförliga till särskilda riskgrupper m.m. som för närvarande utförs inom ramen för SUT-verksamheten.

SUT-projekt 1997–2002

(inom parentes anges det år projektet påbörjades)

Auktor revisor

Inger Blomberg

är chefsrevisor på Revisorsnämnden. Hon medverkade senast i Balans nr 3/2002.