Av RR 1, koncernredovisning, framgår att goodwill skall skrivas av under högst 20 år, för så vitt företaget inte kan visa att en längre nyttjandeperiod är motiverad. I rekommendationen sägs att sannolikheten för att kunna motivera en sådan längre period är mycket liten. ”Det kan dock finnas fall där goodwillposten är så tydligt relaterad till en identifierbar tillgång med en nyttjandeperiod som överstiger 20 år att det är rimligt att anta att den medför ekonomiska fördelar för förvärvaren under den identifierbara tillgångens nyttjandeperiod. I dessa fall frångås antagandet att goodwill har en maximal ekonomisk livslängd på 20 år och företaget skall i stället skriva av goodwill över den period som utgör den bästa bedömningen av des nyttjandeperiod.” (punkt 60)
Möjligheten att skriva av goodwill över en längre period än 20 år har diskuterats i Sverige vid några tillfällen. Det jag närmast tänker på är när Volvo planerade att förvärva Scania. Planerna avskrevs dock (efter diskussioner under uppskattningsvis 40 dagar) på grund av att man inte kunde visa att de förutsättningar som anges i RR 1 var uppfyllda.
Därutöver har två företag, Atlas Copco och Electrolux, under flera år tillämpat en 40-årig avskrivningstid på goodwill. I Electrolux fall handlar det om goodwill som uppkom i slutet av 80-talet i samband med företagsförvärv bland annat i USA. För så gamla förvärv kräver inte RR 1 att man anpassar sig till de nya reglerna. För Atlas Copcos del är också utgångspunkten ett äldre förvärv, nämligen förvärvet av Milwaukee 1995. Den rekommendation som då gällde (RR 1:92) tillät max 20 års avskrivningar. Samtidigt diskuterade emellertid det dåvarande IASC förutsättningarna för att få skriva av goodwill över längre perioder. Eftersom det inte kunde uteslutas att de nya reglerna skulle möjliggöra för Atlas att tillämpa en 40-årig avskrivningsperiod, accepterade Stockholmsbörsen Atlas redovisning. Sedermera har Atlas gjort ytterligare två förvärv i USA, 1998 och 1999, vilka båda gett upphov till stora goodwillposter och för vilka principen om 40 års avskrivning tillämpats. På vilka grunder detta accepterats av Stockholmsbörsen är oklart. Uppenbart är dock att Stockholmsbörsen avstått från att kräva en anpassning till RR 1 fram till dess att en ny rekommendation skulle finnas på plats (det vill säga den rekommendation som nyligen trätt i kraft med beteckningen RR 1:00).
I årsredovisningen för 2001 kommenterar både Atlas Copco och Electrolux redovisningen av goodwill. Atlas Copco har i likhet med tidigare år ägnat nästan ett helt uppslag åt frågan. Där sägs att bolaget beslutat att inte göra någon ändring av avskrivningstiden, vare sig för 2001 eller för de närmaste åren. Beslutet motiveras med
stora kassamässiga överskott och omfattande kundregister vilket talar för en ekonomisk livslängd som överstiger 20 år
det är av största vikt för internationella företag att tillämpa regler som är jämförbara med de som utländska (läs amerikanska) konkurrenter tillämpar
det är sannolikt att nya regler kommer att införas vilka förbjuder avskrivning av goodwill och i stället inför ett krav på en årlig värdering
mot denna bakgrund är det Atlas bedömning att oförändrade principer är det bästa för jämförbarhet och kontinuitet.
Electrolux har en kortare kommentar i anslutning till ett förvärv av ett företag i Australien, Email. Där sägs att enligt övergångsreglerna i RR 1:96 får goodwill gjorda före ikraftträdandet skrivas av över längre perioder än 20 år. Koncernen skriver av fyra goodwillposter över 40 år inklusive den som uppkom vid förvärvet av Email 2001. Den valda redovisningen av Email-förvärvet överensstämmer med avskrivningstiden för övriga strategiska förvärv. Därutöver anger Electrolux att rättigheten att använda varumärket Electrolux i Nordamerika, som förvärvades i maj 2000, också avskrivs på 40 år. Denna bedömda ekonomiska livslängd överensstämmer med den som används för goodwill vid strategiska förvärv i Nordamerika.
Följer Atlas Copco och Electrolux noteringsavtalet?
Detta är en tolkningsfråga. Noteringsavtalet tillåter att företag avviker från en av Rådets rekommendationer. Visserligen är förutsättningen att detta bara får ske i undantagsfall och mot bakgrund av särskilda omständigheter. Vidare skall en avvikelse omnämnas under rubriken ”redovisningsprinciper” och avvikelsens betydelse för bolagets resultat skall anges.
Atlas har som nämnts ovan utförligt angett motiven för sin avvikelse. Bolaget har också, i likhet med Electrolux, angett hur resultatet skulle påverkats om avskrivningen gjorts över 20 år. Även om man kan känna sympati för Atlas argument, framför allt önskemålet om jämförbara regler för alla företag, finns många skillnader mellan svenska och amerikanska principer. Några leder till att resultatet enligt svenska principer blir högre, andra lägre. Goodwillredovisning är ett exempel på det senare. När Atlas Copco för några år sedan sålde fastigheter och hyrde dem tillbaka och redovisade en stor vinst så är det ett exempel på det förra.
För Electrolux är avsteget från noteringsavtalet mer uppenbart. Under ”redovisningsprinciper” skriver bolaget att man följer Rådets rekommendationer utan att signalera förekomsten av en avvikelse. I den ovan citerade noten till goodwill anges, helt korrekt, att äldre goodwill får skrivas av över längre perioder än 20 år. Sen går man raskt över till att säga att också den goodwill som uppkom 2001 skrivs av över 40 år och att detta står i överensstämmelse med vad som gäller för (Electrolux) strategiska förvärv. Jag uppfattar skrivningen som vilseledande, möjligen med avsikt att ge intryck av att man följer givna regler.
Vad händer 2003
Atlas Copco och förmodligen också Electrolux, kommer att hålla fast vid den 40-åriga avskrivningstiden också 2002. Däremot är det inte självklart att beslutet gäller också för 2003. Det som då förändrar bilden är att RR 22, Utformning av finansiella rapporter, träder i kraft. RR 22 anger att om ett företag följer Rådets rekommendationer skall detta anges. ”De finansiella rapporterna får inte beskrivas vara i överensstämmelse med Rådets rekommendationer om de inte uppfyller samtliga krav i alla tillämpliga rekommendationer och i alla tillämpliga uttalanden från Rådets Akutgrupp.”
En avvikelse från en av Rådets rekommendationer, en så kallad override, accepteras bara ”i de ytterst sällsynta undantagsfall ett företag kommer till slutsatsen att en tillämpning av en viss regel i någon av Rådets rekommendationer skulle leda till missvisande finansiella rapporter och att det därför är nödvändigt att avvika från rekommendationen i fråga för att åstadkomma en rättvisande bild.”
Som framgår av citatet ovan är ”override-regeln” i RR 22 mycket tuffare än i noteringsavtalet. Jag kan svårligen tänka mig att de argument som Atlas Copco fört fram i sin årsredovisning räcker. Jag kan heller inte tänka mig att man kan gå runt kravet på efterlevnad genom att skriva att man inte följer Rådets rekommendationer. ÅRL föreskriver att svenska bolag skall tillämpa god redovisningssed. God redovisningssed för noterade företag utgörs av Rådets rekommendationer.
Min slutsats blir därför att både Atlas Copco och Electrolux kommer att få än starkare skäl till att följa Rådets rekommendationer.
Nya regler för goodwill
Observera att diskussionen ovan inte handlar om för och nackdelar med att skriva av goodwill och varumärken över 40 år. Jag har i andra sammanhang argumenterat för möjligheten att tillämpa längre avskrivningstider. Jag kan också förstå de teoretiska argumenten för att helt slopa avskrivningar. Det är emellertid inte det frågan här gäller. Det som Atlas Copco och Electrolux illustrerar representerar, något överdrivet, slutet på en epok när svenska noterade företag kunde välja principer som enligt deras uppfattning ledde till en bättre redovisning. Den tiden är snart förbi. I framtiden gäller det att följa regler även om dessa ibland leder till en sämre redovisning. Det bästa exemplet på det är SCA:s kassaflödesanalys. Enligt min uppfattning klart överlägsen den som anges i Rådets rekommendation RR 7, framför allt genom att den lyfter fram det operationella kassaflödet och genom uppdelningen mellan ersättningsinvesteringar och expansionsinvesteringar. Men det är en uppställning som inte kan överleva RR 22 och 2003.
Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar löpande några av hans kommentarer.