Globalisering och internationell redovisningsharmonisering – Striden om makten över redovisningen

Sedan åtminstone mitten av 80-talet, då den amerikanska kapitalmarknaden började bli viktig för icke-amerikanska företag, har nationella redovisningsnormer utmanats av vad man skulle kunna kalla globala normer. Eftersom de amerikanska kapitalmarknaderna endast accepterar amerikanska redovisningsregler, har dessa genom praxis spritts till många andra länder, utom Sverige även t.ex. Tyskland och Frankrike.

Amerikanska regler är de enda som accepteras på alla internationella kapitalmarknader, både inom och utom USA. Det paradoxala och för många problematiska idag är att det är ett nationellt regelsystem, nämligen det amerikanska, som generellt accepteras internationellt men inte det ”internationella”, nämligen IASBs regler. Syftet med artikeln är att spegla hur man från ett amerikanskt perspektiv ser på IASB och internationell redovisningsharmonisering, samt att något reflektera över den amerikanska inställningen.

Redogörelsen för det amerikanska perspektivet bygger på det forskningsseminarium som professor Stephen Zeff från USA höll på Internationella Handelshögskolan i Jönköping den 8 mars.

Huvuddelen av reflektionen över den amerikanska dominansen är min egen.

Man kan idag tala om de amerikanska reglerna som betingade av marknadens krav (hädanefter de globala reglerna) eller, som någon sagt, ”the golden rules”, och spridningen av dem som ett exempel på globalisering. Denna har sagts vara en intensifiering av världsomfattande relationer som gör att lokala händelser påverkas av händelser många mil därifrån1. Företeelsen anses allmänt innebära att nationalstaten har fått minskade möjligheter att styra utvecklingen.

Globalisering likställs ofta med amerikanisering i den allmänna debatten. Det man då åsyftar är att mångfalden av lokala kulturer ersätts med den amerikanska kulturen. Det talas om en likriktning i tänkesätt genom att amerikansk livsstil, konsumtionsmönster och värderingar översköljer världen. Som jämförelse kan vi nämna ett annat område där det amerikanska inflytandet är stort, nämligen film- och musikindustrin. Anledningen till det stora amerikanska inflytandet på filmområdet är att produktion här kräver relativt mycket kapital och att det behövs en stor marknad. Samma orsaker kan vara anledningar till de amerikanska framgångarna på redovisningsområdet. Amerikanarna har under lång tid satsat stora resurser på forskning om och utveckling av redovisningslösningar. Redovisning har i USA varit ett prioriterat område som ansetts ha stor betydelse för kapitalmarknadernas funktionsmöjligheter och för ekonomin i stort.

Globalisering är ett relativt neutralt begrepp, i alla fall jämfört med parallella begrepp som imperialism som har en negativ klang eller modernisering som har en positiv klang2. Ordets fortfarande neutrala klang har säkerligen att göra med att det än så länge till stor del är en etikett på företeelser vi kan notera men som vi ännu inte i tillräcklig omfattning har problematiserat och än mindre kunnat dra slutsatser omkring. Vi är kluvna inför det vi ser, är det bra eller dåligt? Är amerikanska regler bra eller dåliga för Europa och resten av världen? Är IASBs regler bättre eller sämre? Man kan hävda att redovisningsprofessionen genom att skapa av IASB (tidigare kallad IASC) redan tagit ställning mot de globala marknadskrafterna och via kontakter med olika organ inlett ett arbete med att aktivt skapa internationella regler. Den ursprungliga drivkraften bakom tillskapandet av IASB var just att utgöra en motvikt mot det amerikanska inflytandet.

Hur skiljer sig då internationella regler från globala regler? Begreppet internationell är gammalt och etablerat. Internationell är när nationer kommer tillsammans. Någon har relaterat ordet till en arenadiskussion med handlande aktörer. Begreppet globalisering är mindre utforskat. Studerar man ordböcker kan man se att begreppet globalisering inte finns förrän på 90-talet. Det används för att spegla något mer abstrakt fenomen och kan kopplas till en systemdiskussion med kraftfulla institutioner3 som skapar utvecklingen. Andra menar däremot att det är framgången hos vissa specifika länder snarare än någon diffus drivkraft som utgör den globala kraft som framtvingar anpassningar världen över.

Även EU-projektet, särskilt under 90-talet, är en mobilisering mot globala marknadskrafter generellt och amerikansk hegemoni speciellt. Man har inom EU länge varit bekymrad över det amerikanska inflytandet på redovisningsområdet och det är därför inte förvånande att se att man nu stöttar IASB som ses som ett organ som man kan ha visst inflytande över och som man hoppas skall kunna bryta det amerikanska inflytandet. Men med tanke på betydelsen av de amerikanska kapitalmarknaderna bör det vara logiskt korrekt att hävda att ”International Accounting Standards” aldrig kan bli sant internationella om inte USA också accepterar dem. Många frågor reser sig omkring de internationella reglerna. Behövs de? Är de accepterade eller kommer de att accepteras?

Zeffs huvudtema

Frågan om förhållandet mellan internationella regler och amerikanska regler var huvudtemat för Zeffs seminarium ”The confrontation on international accounting standards”. Zeff gav en välinitierad, detaljrik och nyanserad bild av hur man i USA ser på IASB och dess arbete. Han berättade om hur börserna i USA speciellt New York Stock Exchange (NYSE), gärna ser att IASBs regler får användas eftersom man är bekymrad över att det merarbete som avstämning mot amerikanska regler ger avhåller många utländska företag från att registrera sig i USA. NYSE har även utövat påtryckningar mot kongressen för att få en ändring till stånd.

Vi vet att IASB samtidigt bedrivit påtryckningar mot IOSCO för att internationella regler även skall accepteras på amerikanska börser. IOSCO är en löst sammanhållen internationell federation av tillsynsmyndigheter och den amerikanska tillsynsmyndigheten SEC har ett starkt inflytande i organisationen. SEC som skapades i början av 30-talet som en följd av börskraschen är en central aktör för redovisningsutvecklingen i USA. SEC har mandat från den amerikanska kongressen att bestämma vilka regler som skall användas på den amerikanska kapitalmarknaden och är allmänt känd för att vara en stark myndighet. SEC har under många år och från olika håll varit utsatt för påtryckningar att acceptera IAS som uttryck för god redovisningssed men hittills inte accepterat något annat än amerikanska regler, idag framtagna av FASB.

SEC:s starka maktanspråk

Zeff framhöll att en sådan strategi är föranledd av SEC:s starka maktanspråk över redovisningen. SEC har möjlighet att utöva inflytande över FASB, vilket de inte har i samma utsträckning över en internationell organisation. I forskning4 kring internationella relationer har det framhållits att speciellt USA är en traditionalist med en förvånansvärt stark och vitt spridd oro för att lämna från sig inflytandet och öppna upp för konkurrens. USA har inte mycket att vinna på internationella lösningar men däremot riskerar de att förlora sin plats som den främsta ekonomiska och politiska makten i världen. Amerikanarna är ofta kritiska mot internationella regler.

Trots att SEC är utsatt för påtryckningar från olika håll att acceptera internationella regler har man alltså ännu inte gjort så. Med förhoppning om att IAS skall accepteras för utländska företag på de amerikanska kapitalmarknaderna har IASB, uppmuntrade av IOSCO, korrigerat tidigare utgivna normer så att alternativa lösningar eliminerats och de blivit mer detaljerade och kompletta. Zeff menade att det har varit SEC som genom IOSCO tryckt på för att få IASBs regler att likna de amerikanska. SEC har en mycket låg tolerans för tvetydiga regler.

SEC har varit en stark pådrivare för att förändra det amerikanska regelsystemet från ett flexibelt på 60-talet till att bli det detaljerade och kravställande system som det är idag. Vissa IAS har accepterats för utländska företag på den amerikanska kapitalmarknaden. I en exposé visade Zeff att SEC emellertid först accepterar en IAS när den är till förvillelse lik den motsvarande amerikanska normen. 1992 accepterades IAS 7 Cash flow statements av SEC för utländska företag. IAS 7 var till sitt innehåll mycket lik FAS 95 Statement of Cash Flows.

Många IAS kan inte accepteras

SEC accepterade delar av ytterligare tre normer 1994, IAS 21 The Effects of Changes in Foreign Exchange Rates, IAS 22 Business Combinations och IAS 29 Financial Reporting in Hyperinflationary Economies. Inte heller dessa regler innebar större avvikelse mot amerikanska normer. Ett mönster kan iakttas där olika IAS accepteras av SEC när de blir tillräckligt lika de amerikanska reglerna. SEC:s dåvarande ordförande Arthur Levitt sade i ett tal i december 1996:

Zeff, S. The Coming Confrontation on International Accounting Standards. Arbetspapper.

”There’s no doubt in my mind that [the IASC standards’] acceptability to US investors will depend on how well those standards measure up to our own.”5

Om SEC fortsätter på den här inslagna vägen menar Zeff att det finns ett antal IAS som inte kan accepteras av SEC. Han nämner följande:

• IAS 1 Presentation of Financial Statements som innehåller en overriding-klausul.

• IAS 16 Property, Plant and Equipment som tillåter uppskrivning till verkligt värde.

• IAS 17 Accounting for Leases som innehåller kvalitativa kriterier (istället för FASB:s kvantitativa) för att skilja finansiell leasing från operationell leasing.

• IAS 38 Intangible Assets som kräver att utgifter för utveckling aktiveras som tillgång om vissa kriterier är uppfyllda.

I själva verket fann FASB 255 mer eller mindre viktiga skillnader mellan amerikanska regler och IAS vid en undersökning 19966.

Vad kan vi då vänta oss för utveckling framöver på redovisningsområdet? I själva globaliseringsdiskussionen finns en tveksamhet om det går att styra på en internationell nivå oberoende av de globala drivkrafterna. Vi måste alltså ställa oss frågan om IASC/B kan driva en annan linje än den amerikanska. Ett tveksamt smickrande erkännande av IASB har också kommit från amerikanska SEC som i en rapport 1997 skrev:

Zeff, S. The Coming Confrontation on International Accounting Standards. Arbetspapper.

”The IASC’s efforts to date already have contributed significantly to raising the level of accounting standards worldwide and reducing the number of differences between international standards and accounting principles used in the United States.”7

Zeff lyfte fram ett troligt framtida scenario där de olika normgivarna inte ger upp sin makt men där frågan om behovet av gemensamma regler inte längre är ett problem eftersom normsystemen rymmer så lite skillnader. En slutpoäng vid seminariet var att IASB mer skulle ses som en normbildare som arbetar för harmonisering istället för en normgivare som formulerar egna regler. Det har sagts att normbildning där idéer internaliseras är många gånger effektivare än reglering, speciellt om inte sanktionsmöjligheter finns. Det finns fall där de amerikanska reglerna har ändrats och tagit intryck av internationella regler.

IAS – en trojansk häst

Å andra sidan finns det de8 som har kallat IASB för en trojansk häst som gömmer inom sig amerikanska normer. Efter omorganisationen av IASC till IASB har det amerikanska inflytandet säkrats ännu mer. Det skall däremot också sägas att det finns studier över processerna vid framväxten av olika IAS som visar att det amerikanska inflytandet över lösningarna inte alltid är given. Det finns anledning att fortsatt studera vem som har inflytande över den internationella redovisningen.

Det råder oenighet bland forskare om globalisering också innebär standardisering. Globalisering väcker ofta motreaktioner. Åter uppblommande regionala och nationalistiska strömningar är en paradox mitt i globaliseringen och kan åter skapa en fragmentering. Som ett resultat av motståndet mot amerikansk redovisning har vi fått en internationell fragmentering av redovisningsnormer där IAS9 accepteras i Europa och en stor del av övriga världen och US GAAP accepteras i USA men också har stort inflytande utanför USA.

För att motstånd av det slag som IASB och EU uppbådar skall bli effektivt måste någon vinna på att motverka globaliseringen. Är amerikanska regler då dåliga för resten av världen, dvs. är det värt att bekämpa dem? Vad vinner vi på att ha internationella regler istället för amerikanska? På filmindustrins område (som ovan nämndes) tycker uppenbarligen fransmännen att det är mödan värt att uppbåda motstånd. Men är fallet så också på redovisningsområdet?

Det som allmänt anses vara skäl till att bekämpa amerikanska redovisningsregler är att de anses vara betungande att tillämpa. I kölvattnet av Enronskandalen har kritikerna mot amerikanskt inflytande fått ytterligare argument. Det har sagts att amerikanska regler är alltför detaljerade och att de inte ställer krav på redovisningsprofessionen att tänka själv och ta eget ansvar.

Inte en fråga om kvalitet – utan om makt

Frågan kan också utvidgas till att det inte enbart handlar om huruvida vi tycker att det amerikanska redovisningssystemet är bra eller dåligt utan det kanske mer handlar om att resten av världen också vill ha inflytande över redovisningsnormeringen. För redovisningsnormering är inte enbart en teknisk fråga. Zeff har i en klassisk artikel från 197810 visat på betydelsen av ekonomiska konsekvenser för normeringen och att sådana konsekvenser i viss mån måste beaktas om normerna skall bli auktoritativa.

Tang11 har sammanfattat litteraturen och pekar på tre inflytelserika faktorer för redovisningsnormeringen:

1. Ekonomiska konsekvenser

2. Tekniska/Professionella aspekter

3. Kulturellt inflytande

Hur de här tre faktorerna är relaterade till varandra finns det olika uppfattningar om i litteraturen. Forskning har pekat på att ekonomiska konsekvenser av redovisningslösningar har betydelse för vilka redovisningsprinciper som generellt betonas i en viss kultur. Kulturella skillnader i uppfattningen om vilka redovisningsprinciper som är viktiga har emellertid utjämnats med tiden. Idag framhåller de flesta att redovisningens syfte, i alla fall den internationella, är att ge information till kapitalmarknaden. Professionella olikheter förväntar vi oss också skall ha minskat eftersom redovisningsprofessionen idag får sägas vara internationell.

I praktiken är däremot professionen ej så enig som man kan förledas tro. Det finns flera standardiseringsfall inom IASB där professionen har varit djupt splittrad internationellt, en splittring som många gånger beror på olika ekonomiska konsekvenser på hemmaplan. Påtryckningarna från företagen är uppenbar när redovisningslösningarna har ekonomiska konsekvenser.

Det blir viktigt att väga sådana konsekvenser mot professionella aspekter och därmed blir det viktigt att ha inflytande över normbildningen. Redovisningens ekonomiska konsekvenser hjälper oss att bättre förstå striden om makten över redovisningen.

Kristina Artsberg är t.f. professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Hon skriver om ett seminarium där med Stephen A. Zeff, professor vid Rice University i Houston, Texas. Zeff är en av världens mest kända redovisningsforskare och har bl.a. skrivit eller medverkat i ett 20-tal böcker, varit rådgivare till FASB och är sedan 1981 i ledamot i European Accounting Associations ”advisory committee”.