Advokater och revisorer och deras organisationer har länge diskuterat lämpligheten av olika former för närmare samverkan. Flera nationella advokatsamfund har varit negativa, medan revisorer och deras organisationer sällan sett långtgående samarbeten som något problem. En särskild fråga har varit om nationella advokatsamfunds förbud mot integrerade samarbeten med revisorer är förenliga med EG-rätten. Genom ett principiellt viktigt avgörande av EG-domstolen den 19 februari 2002 erhölls ett med spänning emotsett klarläggande besked.
Bakgrund
Två ledamöter av de nederländska advokatsamfundet hade, genom ett särskilt beslut, som samfundet fattat med tillämpning av sina stadgar, förbjudits att bedriva integrerade samarbeten med Arthur Andersen respektive Price Waterhouse. Advokaterna förde talan mot beslutet och hävdade att det stod i strid med såväl EG-rättens konkurrensförbud som EG-rättens bestämmelser om etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster.
Är ett nationellt advokatsamfunds antagande av sina stadgar ett beslut av en företagssammanslutning?
EG-domstolens avgörande inleddes med ett konstaterande av att det nederländska advokatsamfundet när det utfärdar sina regler, är en företagssammanslutning i den mening som avses inom konkurrensrätten. I målet hävdades från bl.a. det nederländska samfundets sida att den nederländska lagstiftaren har inrättat advokatsamfundet och givit det befogenhet att utfärda föreskrifter i syfte att uppfylla sina uppgifter. Därför skulle utfärdande av föreskrifter inte anses vara en ekonomisk verksamhet. EG-fördragets bestämmelser för företag (bl.a. det i målet aktuella konkurrensförbudet) skulle därför inte vara tillämpliga. Stadgarna skulle istället anses som offentligrättsliga bestämmelser. EG-domstolen följde inte den argumentationslinjen utan ansåg att de aktuella föreskrifterna kunde prövas enligt förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag. Det framhölls att det nederländska advokatsamfundet utfärdar sina föreskrifter självständigt helt utan inblandning från den nederländska lagstiftarens sida.
EG-domstolen underströk dock att, i en medlemsstat där staten själv behåller sin möjlighet att i sista hand själv anta sådana föreskrifter, skall istället föreskrifterna anses vara offentligrättsliga. Det innebär att vissa nationella samfunds stadgar inte kan prövas enligt förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag. Sveriges advokatsamfunds stadgar är med den utgångspunkten offentligrättsliga bestämmelser. Det grundläggande förbudet mot multidisciplinary partnerships framgår av lag, 8 kap. 4 § rättegångsbalken. Samfundets stadgar fastställs av regeringen.
Den materiella huvudfrågan
Huvudfrågan var om det nederländska förbudet kunde anses konkurrensbegränsande i strid mot EG-fördragets förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag. EG-domstolen utesluter inte att förbudet kan anses ha vissa konkurrensbegränsande effekter.
Trots förbudets negativa verkningar anser EG-domstolen inte att förbudet strider mot konkurrensreglerna. Begränsningarna är nämligen nödvändiga för att säkerställa att advokatyrket utövas på ett korrekt sätt. EG-domstolen granskade ingående vilken roll advokater har tilldelats i Nederländerna och om advokatsamfundets föreskrifter kan sägas skydda dessa syften. Det framhålls särskilt att advokaterna har en skyldighet att ta tillvara klientens intresse på ett oberoende sätt och att undvika varje risk för intressekonflikt och att strikt iaktta sin tystnadsplikt. Revisorernas roll vid revision skiljer sig i dessa grundläggande hänseenden. De är inte underkastade motsvarande etiska regler. Revisorn skall göra en objektiv undersökning och kontroll av klienternas bokföring och verka i tredje mäns – t.ex. aktieägare och borgenärer – intresse. Det finns alltså en grundläggande motsättning mellan revisorernas verksamhet med kontroll och advokaternas verksamhet med rådgivning och det normsystem som kringgärdar de olika verksamheterna. Domstolen kommer därför till slutsatsen att förbudet varit påkallat för att säkerställa att advokatyrket utövas på ett korrekt sätt. EG-domstolens avgörande innebär att utformningen av normsystemet i nu aktuella hänseenden överlåts till medlemsstaterna och de nationella advokatsamfunden.
Avslutande kommentarer
Från advokathåll ser man i allmänhet utomordentligt positivt på EG-domstolens avgörande. Den europeiska advokatorganisationen CCBE har hälsat utgången med stor tillfredsställelse. Sveriges advokatsamfund kommer även i framtiden ha möjlighet att påverka utformningen av den svenska advokatrollen och de etiska reglerna, låt vara att stadgarna fastställs av regeringen. Klienternas särskilda privilegier kan upprätthållas. Det framstår som särskilt angeläget att rättssäkerhetsfrågor sätts i fokus i det oroligare tidevarv som nu råder.
Sveriges advokatsamfunds styrelse har tidigare ingripit mot långtgående integrerade samarbeten mellan advokater och revisorer. Den inställningen har haft mycket starkt stöd bland ledamöterna i advokatsamfundet och kursen ligger fast. Det bör inte på något sätt hindra att det utomordentligt goda samarbete som i allmänhet präglar förhållandet mellan revisionsbyråernas konsultenheter och advokater i enskilda ärenden bibehålls och utvecklas.
För framtiden sker nu säkert en förskjutning i debatten. Den senaste tidens händelser medför att kärnfrågan är vad som oundgängligen måste göras för att återskapa förtroendet för en oberoende revision. Den i revisorslagen införda analysmodellen framstår som helt otillräcklig. Till hithörande frågor finns det anledning att återkomma i andra sammanhang.
Advokat Axel Calissendorff är ordförande i Sveriges Advokatsamfund.