Hittillsvarande praxis har varit att kostnadsföra utvecklingsutgifter. Enligt RR 15 Immateriella tillgångar, som trädde i kraft 1 januari 2002, ska vissa utvecklingsutgifter balanseras.
Auktor revisor Bo Hjalmarsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, och Lars Jacobsson, vice president Financial Reporting and Analysis Ericsson, presenterade sina tankegångar kring de nya reglerna om aktivering av utvecklingskostnader vid ett seminarium på Finforum.
Vart tog försiktigheten vägen? undrade Bo Hjalmarsson och Lars Jacobsson:
– Praxis har varit att kostnadsföra utgifterna för forskning och utveckling direkt, och nu ska vissa utgifter balanseras. Och man tillåter ingen retroaktiv tillämpning vilket gör att resultaten de närmaste åren kommer att bli för gynnsamma, tills avskrivningarna kommit ikapp.
Man undrade också vart modigheten tagit vägen:
– Balanseringen som medges är otillräcklig och kraven för balansering är för hårda. Bara en bråkdel av utgifterna kan balanseras, så varför balansera alls?
Villkor för aktivering
Enligt RR 15 ska utgifter för forskning kostnadsföras och utgifter för utveckling ska aktiveras när företaget kan visa att ett antal olika förhållanden föreligger. Några av villkoren är:
Det är tekniskt möjligt att färdigsställa produkten för användning eller försäljning.
De aktiveringsbara utgifterna skall kunna härledas.
Avsikten finns att färdigställa produkten för användning eller försäljning.
Företaget har förutsättningar för att sälja eller använda produkten.
Marknaden ska kunna påvisas (och mätas).
Det finns erforderliga tekniska, finansiella och andra resurser i företaget.
– Microsoft, till exempel, aktiverar inga utvecklingsutgifter förrän de har en betaversion av ett program. Och sedan lägger man ut programmet på nätet ”for friendly users” som sedan testar programmet. Hos Microsoft är det endast försumbara utgifter som de facto aktiveras.
Kritiska tidpunkter är alltså när det är tekniskt möjligt att färdigställa produkten och när man kan visa att det finns en marknad för produkten.
– För konsumentföretag, typ skotillverkaren Adidas, är det svårt. Vad vet de om marknaden? Man hoppas och tror. Marknadsacceptansen ser man först när produkten är ute på marknaden.
Det finns ett antal praktiska utmaningar också, bl.a. ska det finnas en projektkalkyl och marknadsplan i botten. Vidare ska det finnas projektredovisning som visar kopplingar till andra projekt (t.ex. programvara till hårdvara) för att kunna avgöra när avskrivningarna ska börja. Dessutom kräver RR 15 att nedskrivningsbehovet ska testas vid slutet av varje räkenskapsår – även om det inte finns några sådana indikationer.
– Akademikernas inverkan på rekommendationen har varit för stor. RR 15 är inte praktisk, menade Lars Jacobsson vidare.
Enligt RR 15 är ett krav att finansieringen ska vara ordnad. Vad innebär det frågade en av deltagarna på seminariet.
– Det ska finnas rimliga förutsättningar för projektet. Man behöver inte ha hela finansieringen ordnad från början, svarade Bo Hjalmarsson.
Bengt Holmquist och Åsa Johansson