I spåren av bland annat sommarens avslöjanden om felaktig och bedräglig redovisning ifrågasätts revisorns roll. Då uppkommer diskussioner om extern rotation av revisorer. Gunilla Alander gör här en genomgång av för- och nackdelar med extern rotation samt en internationell utblick. Hon diskuterar också alternativa åtgärder.
Extern rotation (dvs. rotation av revisionsbyråer) har dryftats i USA sedan början av 1930-talet och var även en stor fråga för branschen under mitten av 1970-talet. Diskussioner om extern rotation har uppkommit under tider som denna när allvarliga avslöjanden om felaktig eller bedräglig redovisning gjorts, särskilt då det ej upptäckts vid revision.
Nu har i Sarbanes-Oxley Act reglerats att partners i USA ska rotera internt inom byrån var femte år i stället för var sjunde år. Regeln blir dessutom obligatorisk, då den tidigare utgjorde en rekommendation. Det har även ryktats att SEC övervägt årlig rotation av partners. Det finns också ett utredningsuppdrag till Comptroller General of the United States att utreda effekterna av extern rotation (s.k. mandatory rotation) bl.a. för att undersöka effekterna avseende revisionskvalitet och arvodets storlek. Vidare har The Institute of Chartered Accountants in England and Wales (ICAEW) den 12 juni antagit EUs rekommendation om oberoende och då även beslutat att rotation av audit engagement partner ska ske var femte år i stället för nuvarande var sjunde år.
En key audit principal är en person vars ansvar är att på koncernnivå rapportera väsentliga förhållanden såsom för väsentliga dotterbolag, eller divisioner, eller väsentliga riskfaktorer som relaterar till revisionen. Generellt sett har de ansvar för att göra bedömningar på koncernnivå som är betydelsefulla för revisionsberättelsens utformning.
För börsnoterade bolag blir kraven större, för dessa ska även de s.k. key audit principals1 rotera var femte år, och får återkomma till uppdraget först då två år passerat. FARs Etikkommitté har fattat beslut om intern rotation efter två mandatperioder, dvs. rotation ska ske senast efter åtta år.
Samtliga dessa nyligen förändrade regler avser intern rotation. Samtidigt som dessa regler tas i bruk hörs starka röster för att extern rotation i stället borde införas. Erhålls då verkligen högre revisionskvalitet vid tillämpning av extern rotation? I denna artikel diskuteras för- och nackdelar med extern rotation i syfte att belysa dess möjliga effekter.
Argument för extern rotation
Professionell skepticism bibehålls
Främst två argument förs fram till förmån för extern rotation. Det första av dessa är att revisorns professionella skepticism skulle bibehållas. I ett uppdrag som löper under en längre tid kan revisorn komma att identifiera sig med företagsledningens problem och riskerar då att förlora sin professionella skepticism. Denna skepticism framhålls t.ex. i RS 240 Oegentligheter och fel, som ingår i den uppsättning nya revisionsstandarder som FARs Revisionskommitté tagit fram och som förmodligen träder i kraft under 2004.
Revisorn skulle även lättare uppmärksamma nya risker och förändringar i klientföretaget. Under ett uppdrag som löper över en längre tid anses revisorn stelna till. Granskningen skulle endast bli en upprepning av föregående års granskning då revisorn skulle förvänta sig en viss ordning i klientföretaget. Argumentet för extern rotation är att en ny revisor skulle vara mer uppmärksam på förändringar hos klienten.
Oberoendet upprätthålls
Det andra starka argumentet som förs fram till förmån för extern rotation är att denna rutin förväntas upprätthålla revisorns oberoende med avseende på vänskapshot och egenintressehot.
Kritiken avseende vänskapshotet består i att revisorn och klientföretaget med tiden etablerar en relation som luckrar upp revisorns objektivitet. Revisorn skulle få svårt att både påpeka brister för klienten och påverka rättelser av väsentliga fel och brister i de finansiella rapporterna ju längre relationen mellan klientföretaget och revisorn pågått.
Kritiken avseende egenintressehotet består i att revisorn skulle lockas att släta över väsentliga fel och brister i de finansiella rapporterna i syfte att behålla arvodet från en klient. Denna risk har ansetts störst för stora revisionsklienter. Revisorns incitament att behålla klienten skulle automatiskt falla vid extern rotation. Därför skulle extern rotation bidra till att revisorer avstår från att försöka göra klienten nöjd både personligt och professionellt på bekostnad av att följa professionella standarder. Extern rotation skulle kort sagt ge revisorn större incitament att stå emot press från klienten, eftersom revisorn inte har några incitament att behålla klienten vid obligatorisk rotation.
Argument mot extern rotation
Förståelse av klientens verksamhet hindras
Förespråkarna mot extern rotation menar att det leder till förlust av kunskap och erfarenhet för revisorn och på längre sikt för revisionsbyrån. Med införande av Revisionsstandarder för Sverige (RS) preciseras kraven på revisorns förståelse för verksamheten, vilket är ett synnerligen betydelsefullt inslag för riskbedömning i ett revisionsuppdrag och även tar lång tid att utveckla för en ny klient. Företagens komplexitet har ökat drastiskt under senare år och det krävs därför en stor tidsinsats för revisorn att lära sig en ny klient.
Den förvärvade förståelsen och kunskapen om en specifik klient går förlorad vid extern rotation. Problem vid revision beror också vanligtvis på att revisorns förståelse för klientens verksamhet snarare är för liten än för stor. Därtill försöker personer i klientföretag där oegentligheter sker oftast förleda revisorn snarare än att konspirera med denne. Vid extern rotation raderas det nätverk av experter som revisorn utvecklat för att kunna revidera en specifik klient. Detta nätverk tar tid att bygga upp och rivs sönder vid extern rotation.
Högre kostnader för revisionsbyråer och klientföretag
Rotation leder även till högre kostnader och ineffektivitet i revisionsprocessen. Både klienten och revisorn investerar stora belopp under den första tiden av ett uppdrag. Klienten ”utbildar” ett nytt revisionsteam på företagets specifika förhållanden och revisorn och dennes team investerar i kunskap och förståelse för klientens verksamhet och de risker som sammanhänger därmed. Denna investering anses gå förlorad vid extern rotation och därför skulle produktionskostnaderna öka generellt sett både för företagen och revisionsbyråerna.
I en europeisk studie av uppstartskostnader för revisionsbyråerna uppskattades uppstartskostnaden för revision av en klient i en bransch där revisorn hade branschkunskap till 22,5 % och till 50 % då revisorn inte hade branschkunskap. I det första fallet tog det uppskattningsvis ett till två år att lära känna klientföretaget medan det i det andra fallet tog cirka två år. Dessa ökade kostnader visar dock bara revisionsbyråns ökade kostnader medan klientföretagens kostnadsökningar ej uppskattats. Vid denna uppskattning togs ej hänsyn till revisionsbyråernas fasta kostnader för att hantera nya klienter.2
Den ökade komplexiteten i redovisningsnormgivningen med fler och mer invecklade rekommendationer medför att revisorns investering i bedömningen av tillämpade redovisningsprinciper ytterligare skulle öka produktionskostnaderna för revision vid tillämpning av extern rotation.
Se gärna ett resonemang kring detta i Benito Arruñada and Cándido Paz-Ares (1997), Mandatory Rotation of Company Auditors: A Critical Examination, International Review of Law and Economics, 17:31–61.
Stagnation i investeringar
De negativa effekterna på revisionsbyråbranschen av extern rotation är bland annat att revisionsbyråernas incitament till att öka sin effektivitet minskar, avseende samtliga tre för revisionsbyråer betydelsefulla nyckelinvesteringar; i humankapital, renommé och teknologisk innovation (dvs. i revisionsmetodik). Sådana investeringar lönar sig helt enkelt inte längre då en revisionsbyrå som satsat stora resurser i dylika investeringar överges med regelbundna intervaller av sina klienter genom rotationsschemat. Samtidigt belönas byråer som inte investerar eftersom de ändå får nya uppdrag.3 Detta innebär att införande av extern rotation skulle kunna få stora konsekvenser för dynamiken i kvalitetsuppbyggnad och effektivitet i revisionsbranschen.
Revisionskvalitet kan beskrivas som den kombinerade effekten av dels revisorns förmåga att upptäcka en väsentlig brist i klientens finansiella rapporter (kompetens), dels revisorns vilja att rapportera bristen (oberoende).4 Revisorns uppbyggnad av kompetens hindras av den större andelen förstagångsrevisioner och rotation av uppdrag hindrar branschspecialisering. De särskilda drivkrafter som finns mellan revisor och klient utmärks mer av förening än av övervakning, och därför motverkas signalen om revisorns oberoende av att en opålitlig klient kan dölja ett revisorsbyte bakom en obligatorisk rotation. Det medför att marknaden mister en viktig signal och därför blir mindre effektiv. Förespråkarna för extern rotation brukar föra fram att rotationsschemat medför avslöjanden av brister i föregående revision med effekten att revisorer skulle sträva mot oberoende. Det torde snarare föreligga ett omvänt förhållande eftersom eftergivna revisorer kan dölja sina förehavanden för efterträdande revisor p.g.a. svårigheten med förstagångsrevisioner i vilka det tar tid att upptäcka oegentligheter.5 Ett ytterligare väsentligt argument som hänger samman med detta är att en revisor mycket väl skulle kunna mista intresset för en klient under det sista året innan rotation eftersom klienten ändå inte vidare skulle följas.
Därtill finns indikationer om att revisorer ställer högre krav på den finansiella rapporteringen i större klienter eftersom revisorer måste skydda sitt goda anseende, vilket starkt talar mot att revisorer skulle vara eftergivna i syfte att behålla arvodet.6
Ur Arrunada och Paz-Ares (1997).
Klassisk definition av Linda DeAngelo (1981), Auditor Size and Audit Quality, Journal of Accounting and Economics, 3:183–199.
Se gärna Arruñadas och Paz-Ares diskussion (1997). De påpekar att extern rotation tenderar att skapa gemensamma mönster mellan revisionsbyråer att skydda varandra och ingå dolda överenskommelser.
Reynolds Kenneth J and Francis Jere R (2001), Does size matter? The influence of large clients on office-level auditor reporting decisions, Journal of Accounting and Economics, 30: 375–400. Deras studie visar på nya och oväntade samband föranlett bl.a. av att de studerat revisioner på kontorsnivå, då fokuseringen tidigare skett på byrånivå.
Lägst misslyckandegrad i långa klientrelationer
I en amerikansk studie framkom indikatorer att revisionsuppdrag som pågått under endast en kort tid löpte större risk att misslyckas, medan lägst misslyckandegrad fanns i revisionsuppdrag som löpt under lång tid.7 Detta resultat indikerar att effekter av extern rotation måste utredas mer innan det kan betraktas som en lämplig åtgärd att förbättra kvaliteten i revision.
Walker Paul L, Lewis Barry L, and Casterella Jeffrey R (1998), Mandatory Auditor Rotation, Arguments and Current Evidence, paper presented att the Critical Perspectives on Accounting 1999 Conference. Revisionsmisslyckande definieras vanligtvis så att revisorn misslyckats att upptäcka, korrigera eller avslöja väsentliga felaktigheter i finansiella rapporter.
Den italienska studien – fördelarna motverkas av nackdelarna
Bland de länder i Europa som tillämpat extern rotation märks Grekland, Lettland, Slovakien, Spanien, Tjeckien och Turkiet. De har samtliga släppt denna reglering. Italien tillämpar extern rotation för revisionsbyråer som reviderar börsnoterade företag, vilka har att följa CONSOB:s regelverk (fondbörsens normgivande organ i Italien). De är dock ensamma om detta inom den Europeiska Unionen. Professor Maurizio Dallocchio vid Business School of Bocconi University i Milano har nu i september utkommit med resultat från sin forskning om den externa rotationens effekter i Italien.8 Denna studie ger ytterligare argument mot extern rotation. En italiensk revisionsbyrå får högst behålla en klient tre cykler bestående av tre år vardera, dvs. extern rotation ska ske senast var nionde år för börsnoterade klienter. I studien framkom att extern rotation förefaller ha vissa fördelar som dock raderas ut av andra faktorer. Finansdirektörer och andra i företagsledningen uttryckte att obligatorisk rotation medför ett förbättrat oberoende då rotation bryter relationen mellan chefer, partners och revisionsbyråer. Däremot fanns två betydelsefulla nackdelar som motverkar denna upplevda höjning i oberoendet. Under perioden 1980 till 2001 blev ca fyrtio partners avstängda av CONSOB p.g.a. misstag och ineffektivitet i revisionsuppdragen. Av dessa skedde 75 % under uppdragets första år. Det tyder på att första året är mycket riskfyllt. Först år tre och år sex steg kvaliteten betydligt, vilket indikeras av att det under år tre och år sex avgavs betydligt fler orena revisionsberättelser än under övriga år i ett uppdrag. En kommentar som kan göras till detta är att revisorer alltså avgav orena revisionsberättelser under de två år (år tre och år sex) då deras mandatperioder behövde förlängas, vilket indikerar att dessa revisorer bibehöll sitt oberoende trots risk att förlora klienten. Övriga negativa resultat av studien är att extern rotation förefaller förstärka den italienska marknadens oligopolsituation. Därtill orsakar uppbrottet stora utgifter både för klienten och revisionsbyrån, och analytiker fäster ingen vikt vid rotation som ett sätt att stärka förtroendet för den finansiella rapporteringen.
Financial Times, 17 september 2002. Professor Dallocchios studie startade i mars i år på uppdrag av the European Contact Group, som är ett forskningsorgan sammansatt av de största revisionsbyråerna.
Alternativa åtgärder till extern rotation
Det finns alternativ till extern rotation som dessutom i viss utsträckning redan tillämpas:
intern rotation av partners på uppdragen, dvs. inom samma byrå
rådgivning från concurring review partners för svårbedömda frågor eller frågor som inbegriper hög risk
intern kvalitetskontroll (i kombination med oberoende extern kvalitetskontroll)
tendenser till införande av revisionskommittéer även i Sverige
Det vore mycket olyckligt att i Sverige införa extern rotation innan en noggrann undersökning genomförts av vilka eventuella konsekvenser en sådan förändring skulle kunna medföra för revisionens kvalitet och för kostnaderna både för klienter och revisionsbyråer. En sådan undersökning är av särskild vikt med tanke på de negativa konsekvenser som indikeras i tillgängliga forskningsresultat avseende extern rotation. Därtill behöver effekterna på konkurrensen inom revisionsbyråbranschen utredas i Sverige, eftersom det finns starka indikationer på att extern rotation försämrar revisionsbyråernas drivkrafter att erbjuda en högkvalitativ och professionell tjänst. I det fall att sådana åtgärder övervägs rekommenderas starkt en utredning liknande det amerikanska initiativet.
Ek. dr Gunilla Alander är verksam på avdelningen Redovisningsspecialisterna vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Hon medverkade senast i Balans nr 5/1994 (då som Gunilla Eklöv).