En revisionskommitté – den typ av kontaktorgan mellan styrelse och revisorer som finns i vissa företag – är den bästa instansen för att bereda beslut om att utse revisorer (i detta sammanhang givetvis utan de sittande revisorernas medverkan).

Låt sedan revisionskommittén ge sitt beslutsunderlag till bolagsstämmans nomineringskommitté som lägger de formella förslagen. Då får vi en mer professionell upphandling av revisionen.

Det säger Lars-Erik Forsgårdh, VD i Aktiespararna. Organisationen har haft revisionskommittéer på sitt ägarstyrningsprogram sedan 1993 även om man inte arbetat så mycket utåt med det.

– Det är naturligt att revisionskommittén bereder valet av revisorer, menar Lars-Erik Forsgårdh. Med en sådan ordning blir åtminstone några styrelseledamöter mer engagerade i frågan. Det ökar möjligheterna att sätta en standard för revisionsarbetet så att inte lägsta priset blir det allena saliggörande – vilket kan bli fullkomligt förödande för revisionen.

Att en avgörande utgångspunkt för valet av revisor varit lägsta priset i vissa bolag är ganska sannolikt. Det kan också Lars-Erik Forsgårdh sluta sig till efter olika samtal med verkställande direktörer och styrelseledamöter.

Resurser för en anständig revision

– Vi har även haft en del diskussioner på bolagsstämmor om beredningen av revisorsvalet. Vi menar framför allt att det är en alldeles för viktig fråga för att bara skötas av VD eller ekonomichefen som från sina utgångspunkter kanske helst vill ha lägsta möjliga pris och kanske så lite revision som möjligt. Ekonomichefen, som inte alltid är så intresserad av kontroll av sitt eget revir, måste dock inte helt uteslutas från beredningen av revisorsvalet – men bör delta endast på direkt uppdrag från revisionskommittén.

Aktiespararna ser det som utomordentligt viktigt att revisorerna i alla bolag får tillräckligt mycket resurser för att genomföra en anständig revision. Hur stora de resurserna ska vara är svårt att säga. Det varierar från bolag till bolag beroende på företagens struktur och komplexitet.

– Det är inga lätta frågor, säger Lars-Erik Forsgårdh. Men ett bra forum för att diskutera dem är revisionskommittén.

Kommittéerna är sällsynta

Ett praktiskt problem finns: revisionskommittéer är än så länge ganska sällsynta:

– Att inrätta dessa kommittéer är en pågående process, säger Lars-Erik Forsgårdh. Här kommer vi att höja vår röst i ökad utsträckning. Vi tycker att vi håller på att vinna slaget för nomineringskommittéerna. Nästa kamp gäller revisionskommittéerna. Tankarna på revisionskommittéer har tidigare inte fallit i så god jord hos FAR. I dag upplever jag inte motståndet på samma sätt som förr. I dag verkar FAR-ledamöterna splittrade i frågan. Vissa tycker att revisionskommittéer är bra, andra gör tummen ner.

Stöder revisorns arbete

Lars-Erik Forsgårdh har svårt att förstå varför revisorer vill motarbeta revisionskommittéer:

– De är ju ägnade att understödja revisorns arbete och legitimera revisorn på ett tydligare sätt än hittills.

Revisionskommittéer är mycket vanliga i exempelvis USA – så varför ska vi inte ha dem här? Till argumenten emot hör bland annat att den amerikanska situationen anses vara annorlunda därför att det är vanligt med anställda tjänstemän i företagens styrelser och andra organ. Om det säger Lars-Erik Forsgårdh:

– De argumenten håller inte för att diskvalificera revisionskommittéer i Sverige. Det är bra om några personer ur styrelsen tar sig tid att arbeta i revisionskommittén tillsammans med revisorerna och eventuellt någon representant för ledningen i syfte att diskutera revisionens inriktning och eventuella problem.

En förtroligare kanal

Lars-Erik Forsgårdh tror också att en revisionskommitté ger revisorerna en förtroligare kanal in till styrelsen:

– Annars går kontakterna i regel via verkställande direktören och styrelsens ordförande. Via revisionskommittén kan revisorerna i ökad utsträckning uppmärksamma styrelsen på problem som den annars inte skulle vara lika medveten om. Samtidigt blir det lättare för styrelsen att uppmärksamma revisorerna på problem som VD och ekonomichefen kanske inte är ett dugg intresserade av. Jag tror att revisionskommittéer skapar ökat förtroende.

Ett steg i rätt riktning

Men revisorerna ska ju granska styrelsen också – är det så bra att revisorerna sitter i revisionskommittéer?

– Jag hävdar att revisionskommittéer ändå är ett steg i rätt riktning. Erfarenheten visar att styrelsen i sin helhet inte har tid och intresse för revisionsarbetet i den utsträckning som en revisionskommitté kan förväntas ha. Då är det bättre att avdela några i styrelsen till att i en revisionskommitté ta ett större ansvar för revisionsarbetet. Detta bidrar också till att förbättra revisorernas ställning.

Det måste finnas en gräns

Hur ser du på de prissänkningar på revision som blivit en följd av offertupphandlingar?

– Man ställer sig lite frågande. Det hävdas visserligen att revisorerna rationaliserat och gör revisionen på ett annorlunda sätt – argumenten är välkända. Men det måste finnas en gräns även för detta.

Att lägre priser också lett till mindre revision är en nära till hands liggande misstanke.

– I takt med att priserna pressats under ett antal år kan man misstänka att det i en del fall skett på bekostnad av kvaliteten. Vissa saker måste ju alltid kontrolleras och revideras. Det tar den tid det tar. Det går inte alltid att komma runt.

Ökad professionalism

Lars-Erik Forsgårdh tror att aktieägarna kan få en bättre förståelse för revisorernas situation om de ställer sig bakom institutet revisionskommitté. Förväntningsgapet kan minska. Tillkomsten av fler revisionskommittéer ökar professionalismen i upphandlingen av revisorer. I revisionskommittéer måste offerterna granskas på ett helt annat sätt än vad som är vanligt i dag – upphandlingen måste i större utsträckning utgå från en viss kvalitet på revisionen innan man väljer det lägsta priset.

– Att bara gå på lägsta pris är att skjuta sig själv i foten. Det är vi som företrädare för de små aktieägarna inte intresserade av. Men små aktieägare kan aldrig själva bedöma vad som är ett vettigt pris för revisionen. Vi är i händerna på bolagets ledning. Då är det bättre att styrelsen via revisionskommittén tar ett ansvar för att bolaget får den revision som krävs. Det är ett grannlaga arbete.

Revisionen är vår försäkring

– Revisionen är vår främsta försäkring för att saker och ting går rätt till i bolagen, säger Lars-Erik Forsgårdh. Vi vill ha bästa möjliga revision även om man måste ta hänsyn till kostnaderna. Då är det viktigt att några andra än VD och ekonomichefen är med och avgör kvaliteten på revisionen. Man ska aldrig kompromissa med minimikravet på revision – vår försäkring. Vem kompromissar med sin brandförsäkring?

Just nu är det ganska lugnt på revisorsvalsfronten. Men om ett par år är det många stora bolag som ska utse nya revisorer.

Räkna med näsvisa frågor

– Räkna med att vi då kommer att ställa ett antal näsvisa frågor om vi inte får en nöjaktig beskrivning av upphandlingsrutinerna, säger Lars-Erik Forsgårdh. Vi kommer att intressera oss mer för revisionen under de kommande åren. Det är ett löfte. Och vår förhoppning är att få med FAR på vagnen när det gäller revisionskommittéerna.

Inge Wennberg