Det är få som har kunnat undgå att Sverige haft sitt första stora EU-toppmöte, i Stockholm 23–24 mars. Ett av de områden som diskuterades var den inre marknaden för finansiella tjänster.
Sverige har under sitt ordförandeskap i EU givit hög prioritet åt handlingsplanen för finansiella tjänster och riskkapital. Målet är att skapa en enda institutionell marknad, ha öppna och säkra konsumentmarknader, skapa nya tillsynsstrukturer och ett smidigare och effektivare gemensamt regelverk. En väl fungerande finansmarknad är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. EUs strategiska mål, som fastslogs i Lissabon förra våren, är att bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi, där en gemensam finansmarknad är en viktig faktor.
Planen ska vara genomförd till år 2005 och många av förslagen behandlas nu parallellt, men med nuvarande lagstiftningsprocess kan det ta flera år från förslag till beslut. Samtidigt ökar behovet av nya, gemensamma regler i takt med att marknaderna snabbt förändras. Därför gav EUs finansministrar förra året en kommitté av s.k. vise män, under belgaren Alexandre Lamfalussy och med förre börschefen Bengt Rydén som medlem, uppdraget att undersöka förhållandena på värdepappersmarknaden inom EU och ge förslag på åtgärder för att förbättra den.
Rapporten konstaterade bl.a. att lagstiftningsprocessen för värdepappersmarknaden, som kan beskrivas som navet för finansmarknaderna inom EU, är för långsam, otydlig och dåligt anpassad till marknadens snabba utveckling. För att öka tempot föreslog kommittén tillämpning av ramlagstiftning på området för värdepappersmarknaden.
Under EUs toppmöte i Stockholm godkände Europeiska rådet innehållet i rapporten, som ansågs vara en god plattform för effektivt samarbete inom detta område. Enligt rådets utkast ska den nya lagstiftningsprocessen, som baseras på Lamfalussy-rapporten, vara genomförd senast i början av 2002. Två nya kommittéer – värdepappers- och regleringskommittén – ska vara inrättade och ha startat sin verksamhet redan före 2001 års slut.
Rapporten betonar också vikten av att införa IAS (International Accounting Standards). Olika redovisningsregler anses hindra fullbordandet av den inre marknaden för finansiella tjänster. EU-kommissionen har tidigare lagt fram ett förslag om att alla noterade bolag i EU ska tillämpa IAS i koncernredovisningen senast år 2005. För att kunna påverka utvecklingen av IAS har den privata sektorn i Europa bildat en ”godkännandemekanism”, EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group). EFRAG:s uppgift är att utreda om de nya internationella redovisningsreglerna även passar Europa och för detta krävs ett proaktivt tillvägagångssätt. EFRAG räknar med att börja sitt arbete under sommaren 2001.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.