När etikkommitténs ordförande Anders Holm och den adjungerade (fram till eftermiddagens val) expertledamoten Carina Bergman Marcus gick upp på podiet för att presentera analysmodellen, hade riksdagen tagit den nya revisorslagen bara någon timme tidigare.
– Sverige är först i Europa med att införa analysmodellen i lag, sa Holm.
Lagstiftaren räknar med att få återkomma och stämma av de svenska formuleringarna mot EUs slutgiltiga version.
– Svensk utveckling har alltid varit beroende av praxis, betonade Anders Holm. En stor fråga under utvecklingen av nya internationella revisorsregler var just den om det skulle handla om (amerikansk) förbudskatalog eller (europeisk) analysmodell.
Vad som sedan kommer i EU är en övergångsperiod på tre år då man kommer att tillåta vissa nationella särdrag. Därefter kommer det att ske en avstämning och kontroll.
Carina Bergman Marcus tecknade den internationella bakgrunden (IFAC som tagit fram en analysmodell, SEC i USA som kommit fram till en uppmjukad förbudskatalog och EU/FEE som ligger nära IFAC).
– Vi har tittat på IFAC och EU-modellerna, sa Bergman Marcus. De är ganska lika men skiljer i ordval. Båda är bra och genomtänkta och till stort stöd för oss i Sverige eftersom propositionen inte är särskilt detaljerad eller omfattande.
Två viktiga definitioner:
Revisionsverksamhet – ”Sådan granskning av förvaltning eller ekonomisk information som skall utföras enligt författning, stadgar eller avtal och som skall utmynna i en rapport, ett intyg eller någon annan handling som är avsedd även för andra än uppdragsgivaren. Annan verksamhet är inte revisionsverksamhet.”
Revisionsgrupp (regelverket för revisorer omfattar ofta revisionsgrupp) – ”En grupp av företag i vilken minst ett revisionsföretag ingår och som på grund av ägarförhållanden, avtal eller något administrativt samarbete eller av annan anledning får anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap.”
Om det uppkommer hot mot opartiskhet eler självständighet (”för det mesta uppkommer något av hoten”) ska alltså revisorn pröva om något rubbar förtroendet.
De fem hoten (som tidigare beskrivits och diskuterats t.ex. i Balans nr 10) är:
Egenintressehot
Självgranskningshot
Partsställningshot
Vänskapshot
Skrämselhot
Dessutom tillämpar man – under beaktande av den kommande utvecklingen i EU – en generalklausul som kan ta hand om ”övriga frågor”.
Till allt detta kommer den mycket viktiga frågan om dokumentationskrav.
Här kommer det att bli viktigt med exempelsamlingar och definitioner. Balans återkommer till detta inom en snar framtid.
Om allt det här och mycket mer upplyses nu, bl.a. genom genomförandegruppens försorg (se förra numret av Balans). Det hålls t.ex IREV-kurser i början av december.
När Anders Holm till slut undrade hur många som hade börja träna på blanketten spred sig – i stället för handuppräckning – ett lätt generat skratt i lokalen.
– Genomförandegruppen kommer snart med ett blankettförslag, sa Carina Bergman Marcus.
Bengt Holmquist och Åsa Johansson