Docent Rolf Rundfelt fortsätter att granska börsbolagens årsredovisningar. Resultatet kommer dock inte längre i en tjock bok, i år är det en liten skrift på ett tjugotal sidor. Denna gång har han gjort genomgången tillsammans med auktor revisor Lennart Huldén. De har plöjt igenom cirka 150 redovisningar var.
Bra information om avveckling
Enligt programmet skulle Rolf Rundfelt också berätta om positiva iakttagelser. Det kändes väl lite ovant. Men han hade hittat ett positivt exempel hos Stora Enso, för övrigt årets vinnare av priset för Bästa redovisningen:
– I fallet Stora Enso kan man se hur mycket bättre informationen blir för kvarvarande verksamheter genom man exkluderat det som avvecklats. Stora Enso sålde en stor verksamhet. Företaget berättar inte bara om effekten på resultatet utan delar också upp kassaflödesanalysen i tre segment: löpande verksamhet, avvecklad verksamhet samt totalsiffror. Den informationen förbättrar möjligheterna att göra trendanalyser. Det är bra.
Men den här informationen om avvecklingar står tyvärr inte i rimlig proportion till det lilla som sägs om effekten av förvärv. Det är först från år 2001 som företagen måste informera om effekterna av avvecklingar.
Vidare är det få företag med omstruktureringsreserver som i koncernredovisningen kommenterar vilka åtgärder som vidtagits och alltså påverkat avsättningen – och vad som återstår att göra.
Informationen om apportemissioner är sällan bra. Det står ingenting om hur företagen fastställt den emissionskurs som använts.
– Detta är en stor fråga, särskilt när man går över till Redovisningsrådets rekommendation nr 1/00. Det är inte dagen för tillkännagivandet av ett samgående som ligger bakom valet av emissionskurs utan det är en senare tidpunkt, förvärvstidpunkten. Det skapar stor osäkerhet om vad man egentligen betalar för ett företag.
Goodwill – ny fyrtioåring född
Det finns två företag som fortfarande skriver av goodwill på fyrtio år: Atlas Copco och Electrolux. Det är svårt att acceptera.
– Electrolux är dessutom lite av ett specialfall. Dels finns gammal goodwill som släpat med sedan åttiotalet, dels en helt ny fyrtioåring – ett förvärvat varumärke. Är ett förvärvat varumärke en tillgång som kan skrivas av på fyrtio år? En intressant fråga. Svaret som vi kommit fram till är att det inte finns något som direkt motsäger en sådan redovisning i de rekommendationer som gällt till och med år 2000. Men den nya rekommendationen om finansiella tillgångar som trätt i kraft i år gör inte en sådan redovisning möjlig.
Problem med leasing
När det gäller redovisning av leasing finns det så mycket att anmärka på att det skulle ta mycket lång tid att gå igenom:
– Men hela problemet ligger i att vi har en uppdelning mellan finansiell och operationell leasing enligt Redovisningsrådets rekommendation. Och när företagen inte vill tillämpa den uppdelningen faller rekommendationen platt till marken. Nu har IASB ett projekt som går ut på att alla leasar ska gå in i balansräkningen. Då försvinner problemet.
Rolf Rundfelt hade också en hel del kommentarer till kassaflödesanalyserna som ofta kan vara ganska intetsägande.
Men frågan är hur de ska se ut. SCA ger anledning till funderingar:
– SCA är ett företag som verkligen arbetar med kassaflödesstyrning i verksamheten, säger Rolf Rundfelt. Informationsmässigt markerar de kassaflödets betydelse genom att det är den första finansiella rapporten de publicerar. Men problemet är att rapporten inte följer Redovisningsrådets rekommendation RR 7. Ska då SCA som verkligen arbetar genomtänkt och dessutom på ett sätt som är bra för analytikern tvingas ändra på sig bara därför att företaget fokuserar på något som det kallar för operativt kassaflöde och som finns ordentligt fördelat på verksamhetsgrenar – men som inte stämmer med rekommendationen.
Inge Wennberg