Finansiell rapportering via internet: Nytt dataspråk med nya möjligheter

Ett nytt dataspråk med en ny standard för presentation av finansiell information håller i det tysta på att ändra förutsättningarna för extern finansiell rapportering. Bakgrund och möjliga utvecklingslinjer diskuteras här av Bo Lagerström.

Vi lever i informationsålderns era och har idag tillgång till data via internet i en omfattning som aldrig tidigare skådats. Ett problem som uppmärksammas allt mer är att det är svårt och tidsödande att ladda ned och bearbeta finansiell information innan den kan användas för analyser. En enkel uppgift som att exempelvis hämta hem information om investeringarna i Sveriges 100 största verkstadsbolag för 1999 kan ta många timmar, ja kanske dagar, i anspråk innan själva analysarbetet kan påbörjas. Ett annat exempel på ökade krav på informationens tillgänglighet är att allt fler företag publicerar allt mer finansiell information via internet, en utveckling som ställer stora krav på företagens förmåga att kommunicera rätt information till rätt aktör på marknaden.

Nu blir det snart möjligt för företagen att tillgodose enskilda analytikers behov och att tillse att finansiell information om företagen utformas och distribueras på ett kostnadseffektivt sätt. Den tekniska lösningen finns redan tillgänglig i form av ett nytt dataspråk, eXtensible Business Reporting Language eller XBRL.

Vad är XBRL?

XBRL har utvecklats exklusivt för hantering av finansiell information och baseras på den relativt nya språkstandarden XML (eXtensible Markup Language) som är nästa generations språk efter HTML. Det nya med XML är att standarden fungerar som ett komplement till HTML genom ett relativt nytt sätt att koda data.

Enkelt uttryckt kodas och lagras innehållet i ett XML-baserat dokument individuellt, i princip i klartext, vilket innebär att detaljerad information kan skickas, tas emot och bearbetas (vilket inte är möjligt då HTML-kod används). XML-koden är således synnerligen väl lämpad för information som måste kunna laddas ned enkelt och snabbt. Innehållet i ett XBRL-baserat dokument kodas och lagras enligt motsvarande princip som för XML-baserade dokument. XBRL medger genom kodsystemet att varje fördefinierad del i vilken finansiell information som helst kan laddas ned och bearbetas.

Vilka ligger bakom XBRL?

I juli 1999 bildades en arbetsgrupp på initiativ av aicpa American Institute of Certified Public Accountants i USA med bland andra Microsoft, IBM, SAP, Reuters, Morgan Stanley Dean Witter, Price-waterhouseCoopers, andra stora revisionsföretag, icaew, IASC International Accounting Standards Committee, Standard & Poor. Arbetsgruppen har tagit fram den nya standarden XBRL för kodning av finansiell information som exempelvis årsredovisningar. En amerikansk variant släpptes under juli 2000.

Vad kan XBRL bidra med?

Tänkbara effekter av en bred tillämpning av XML och XBRL är djupgående. En bred tillämpning innebär att det skapas ett globalt digitalt affärsspråk med effekter för alla som arbetar med finansiell information. Bland annat kommer den finansiella sektorn att kunna utbyta och bearbeta finansiell information oberoende av språk och lokala redovisningsregler. Det öppnas även möjligheter för enskilda individer att välja format och nivå på informationen från vilket företag som helst. För att fullt ut nyttja potentialen i XML krävs dock att den nya standarden XBRL används för exempelvis årsredovisningar.

Ett exempel på XBRLs användbarhet, men också dess begränsningar, är när en ny kund kontaktar ett företag. Har kunden lagt ut sin årsredovisning på Internet i XBRL-format kan leverantören, med hjälp av olika browsers, ladda ned relevant information och snabbt utvärdera kunden. En begränsning är dock att alla företag inte är lika intresserade av hög transparens i informationsgivningen on-line. Utvecklingen medför hur som helst ett ökat tryck på transparens i och tillgänglighet till relevant information. De som inte anpassar sig kommer förmodligen att få det svårare att vinna affärskontrakt och skaffa riskkapital. Ett annat exempel på betydande effektivitetsvinster kan vara en integrering mellan ekonomisystemet och hemsidan, dvs. att ekonomisystemet via ett fördefinierat format i XBRL länkar finansiell data till hemsidan.

Två väsentliga problem kan, oavsett praktiska anpassningsfrågor, hanteras genom XML och XBRL. För det första måste finansiella data kunna presenteras i många olika former, ett krav som XBRL-kodade dokument klarar eftersom data bara behöver lagras en gång. Data i XBRL-kodade dokument kan efter lagringen formas till olika dokument, t.ex. HTML-dokument, exportfiler eller en årsredovisning. För det andra måste finansiella data kunna laddas ned snabbt, ett krav som XBRL-kodade dokument också klarar då XBRL-koden i sig innebär en standardiserad formatering av belopp och löptext vilket gör det lätt för browsers och analysprogram att identifiera och bearbeta unik information.

Vilka påverkas av XBRL?

Med stor säkerhet kommer de första att anpassa sig till XBRL vara de företag och organisationer som måste sammanställa stora mängder information för såväl interna som externa användare. Särskilt lämpade för en tidig anpassning till XBRL borde de företag och organisationer vara som idag utför ett omfattande och tidskrävande arbete med att utforma finansiell rapportering för enskilda dotterbolag under olika lokala redovisningsregler. Andra aktörer som kommer att påverkas är analytiker, investerare, myndigheter, företag som handlar med information, mjukvaruleverantörer med flera samt företagens och organisationernas revisorer.

Den förväntade anpassningen till XBRL kommer på sikt att medföra väsentligt ändrade förutsättningar för revisorskåren, både vad avser regelverket för redovisning och revision. I det följande diskuteras utvecklingen endast ur redovisningsperspektivet.

Möjliga effekter på det svenska regelverket för redovisning

XBRL kan redan idag hantera olika lokala redovisningsregler, inom vissa ramar. Här framträder dock en viktig begränsande förutsättning: det förekommer fortfarande väsentliga skillnader mellan olika lokala regelverk, skillnader som avser annat än rena presentationsfrågor.

För att en användare enkelt skall kunna omforma en årsredovisning upprättad enligt svenska principer till us gaap, eller International Accounting Standards (IAS), krävs ett väsentligt ökat djup i lagrade data jämfört med idag. Ur ett svenskt perspektiv krävs att data inte bara tas fram och lagras enligt svenska principer, utan även att skillnader mellan svenska och amerikanska principer samt IAS skall lagras. Utan dylik ”dubblering” av data blir det inte möjligt att omforma en svensk årsredovisning enligt ett annat regelverk. I förlängningen skymtar ett arbete att standardisera på lokal nivå, dvs. att anpassa XBRL-koden till olika lokala regelverk, vilket inte är särskilt kostnadseffektivt.

En annan och långt mer fundamental utvecklingslinje kan vara att lokala regelverk konvergerar ytterligare, så att kvarvarande väsentliga skillnader suddas ut, något som bör leda till en mer enhetlig och transparent information. Innebörden torde vara att svenska redovisningsprinciper mycket snabbt kommer att anpassas till IAS. Det främsta skälet som talar för en sådan utveckling är att allt fler bolag låter sig noteras vid utländska börser samt anskaffar lånat kapital och riskkapital utomlands. En följd av detta är att kostnaderna för att ta fram den information som krävs stiger i och med att ett och samma bokslut med tilläggsupplysningar måste arbetas fram enligt två eller flera lokala regelverk.

Därtill har EU-kommissionen den 13 juni 2000 meddelat1 att Kommissionen före slutet av 2000 skall lägga ett förslag innebärande att alla noterade EU-bolag skall upprätta sina koncernbokslut enligt IAS, med tillämpning senast från 2005. Medlemsstaterna kommer att tillåtas att införa tillämpningen av IAS även för icke noterade koncerner och juridiska personer. Kommissionen skall även före utgången av 2001 lägga ett förslag till modernisering av redovisningsdirektiven så att de även fortsättningsvis kan utgöra grunden för finansiell rapportering för alla aktiebolag.

Betraktas den skissade utvecklingen i ljuset av The International Organization of Securities Commissions (IOSCO) beslut från 17 maj 2000, att rekommendera sina medlemmar att tillåta multinationella noterade bolag att tillämpa IASC:s standards, framstår denna utveckling som tämligen säker.2

För ytterligare information, se:

www.xfrml.org, www.xbrl.org,

www.xml.org, www.xml.com,

www.aicpa.org

Auktor revisor Bo Lagerström är verksam vid Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers i Stockholm. Han medverkade senast i Balans nr 11/96.