Från och med det här numret har balans fått ett nytt utseende. Det var fyra år sedan vi bytte kostym senast, och det är i regel med tre–fyra års mellanrum som det har skett genom våra 25 år. Förändringen är dock inte bara kosmetisk.
Balans redaktionskommitté har beslutat sig för att också förändra strukturerna i tidningen; modernisera om man så vill. Så försvinner nu remissvar och långa uttalanden från ”Aktuelltsidorna” längst bak i tidningen. Som framgår av presentationen här intill tar FARs nya hemsida på internet över funktionen att förmedla den typen av dokument. Det är ingen ovanlig eller oväntad utveckling, uppmärksamma läsare har redan kunnat notera att Balans och andra tryckta media i ökande utsträckning hänvisar läsaren till internet.
Det ska också bli färre riktigt långa artiklar i tidningen. Det betyder inte att det inte blir några sådana, men tanken är ändå att det rymmas fler inslag i varje utgåva. Därmed inte sagt att vi ska sänka nivån på artiklarna – det är inte frågan om att skapa en populärtidskrift, utan om att redigera tidningen så att innehållet blir tillgängligare för en kräsen publik som har ont om lästid.
Det blir nya vinjetter och avdelningar. Fram i tidningen, under ”Noterat” ligger korta nyhetsartiklar och notiser av mer allmän (någon gång också lättsam) karaktär. På ”Aktuelltsidorna” återfinns alltså branschnyheter av tyngre typ, från FAR och andra svenska och internationella organ. Jag hoppas att indelningen blir klar och begriplig.
Internationellt, språkspalt och debattsidor blir naturligtvis kvar, andra moment kommer undan för undan att tillföras. Breddningen av ämnesområden fortsätter – i varsam takt.
Layout och stilar har blivit ljusare. Vi hoppas att det ska locka till läsning.
Den nya textstilen är ganska vanlig i både facklitteratur och romaner. Den heter Bembo och skapades bara några decennier efter Gutenberg, då den venetianske boktryckaren Aldus Manutius skulle ge ut en bok av epokens store kulturdebattör och smakdomare Pietro Bembo (som också blev kardinal så småningom). Aldus kallade på stilskäraren Francesco Griffo från Bologna och denne skapade bokstäver som i dag – efter både modernisering och digitalisering – ser ut så här.
Till sist: kom gärna med synpunkter. Det behöver vi.
Av Bengt Holmquist