Ett litet företag som drabbas av skattetillägg till följd av fel i deklarationen kan hamna i ekonomiska svårigheter och i värsta fall gå omkull, med ibland katastrofala effekter för företagaren själv och dennes familj, och negativa följder för anställda och i förlängningen också för samhället. Mot den bakgrunden har de nuvarande reglerna om skattetillägg ifrågasatts, och detta även av höga befattningshavare inom skatteförvaltningen, bl.a. Bo Norrman, framtidsutredare på Riksskatteverket.
I en artikel i SAF-Tidningen Näringsliv (nr 2, 28 januari 2000) framhåller Bo Norrman också att bestämmelserna om skattetillägg ”ställer tjänstemännen vid skattemyndigheterna inför svåra val:
– De kan följa reglerna, strunta i konsekvenserna och knäcka företag eller så handlar de på ett sätt som är rimligt, men bryter mot lagen.
Lyckligtvis klarar många skattetjänstemän av denna balansgång på slak lina, annars skulle situationen vara ännu värre. Tyvärr finns det dock en del som är oflexibla och i Bo Norrmans språkbruk är ’för fiskala’, sådana som lever kvar i en svunnen tid.”
Det är befriande att höra en myndighetsperson uttala sig på detta sätt. Det ger uttryck för en insikt om att lagstiftningen inte är ett precisionsinstrument, som i sig innehåller svar på alla frågor i alla situationer, utan att lagen för att ge den för lagstiftaren och samhället bästa effekten måste kombineras med sunt förnuft vid tillämpningen, vari också ingår förmåga att sätta sig in i dens ställe som ”drabbas” av lagens ordalydelse. Det indikerar också att yrkesetiken för en skattetjänsteman innefattar något mer än att bara följa lagens bokstav. Och det är givetvis särskilt intressant att uttalandet kommer från RSV:s framtidsutredare. Det lovar gott för framtiden.
Jag fann uttalandet intressant också av den anledningen att det ger associationer till revisorns vardag. Även revisorn ställs inför svåra val och måste ofta gå balansgång på slak lina. Och lyckligtvis klarar de flesta revisorer av detta. Revisorns situation är nog också besvärligare än tjänstemannens, bl.a. därför att det ligger i revisionsuppdragets natur att revisorn kan ha en flerårig, nära yrkesrelation till företagarenklienten. Detta bör de som i olika sammanhang har anledning att bedöma revisorers arbete vara medvetna om. I annat fall riskerar man att inte göra revisorn full rättvisa och att ställa krav på revisorns yrkesutövning som inte är rimliga.
Anders Strömqvist Föreningsjurist på FAR