Seminariet ”normgivning redovisning” leddes av Bo Engström, FARs reprsentant i Bokföringsnämnden (BFN). Huvudaktör var Anna-Carin Holmqvist-Larsson, BFN. Erik Emilsson, Revideco, representerade den praktiska tillämpningen.
Holmqvist-Larsson presenterade BFNs normgivning, främst serien ”Bokföringsnämndens allmänna råd”, BFNAR, tidigare kallade rekommendationer och uttalanden. BFN ger också ut ”Bokföringsnämndens vägledningar”.
Huvudmålgrupp är icke-noterade företag. Dessa företag indelas i tre kategorier: små (10/24-företag), medelstora (ej 10/24-företag och ej de som enligt lag ska upprätta kassaflödesanalys) och stora (företag som enligt lag ska upprätta kassaflödesanalys).
Enligt bokföringslagen (8 kap. 1 §) har BFN ansvaret för att utveckla god redovisningssed. Huvudansvaret för den kompletterande normgivningen får BFN till väsentlig del utöva genom kontroll av att annan normgivning fungerar.
Det åligger BFN att göra uttalanden om och i vilken utsträckning Redovisningsrådets (RR) rekommendationer utgör god redovisningssed även för mindre företag. Det sker genom allmänna råd och vägledningar. Vägledningarna har även kommentarer till normerna genom information om hur redovisningen skall gå till i praktiken.
RR:s rekommendationer och uttalanden gäller i första hand noterade företag. Övriga företag får dock också tillämpa RR:s normer. De som inte gör det skall tillämpa BFNs allmänna råd. Icke-noterade företag har således valfrihet att tillämpa antingen dessa eller RR:s rekommendationer. Den rekommendation eller det råd som väljs skall sedan tillämpas i sin helhet inte i bara valda delar.
En av de frågor som kom från auditoriet var om valfriheten kommer att föranleda taktiska beslut. Man kommer att hoppa mellan BFN och RR, dvs. välja det enklaste och mest fördelaktiga ur skattesynpunkt, trodde en deltagare. Han fick medhåll av Bo Engström som ansåg det önskvärt att man använder antingen BFN eller RR rakt över. Det är inte bra om ett företag kryssar mellan båda i sin årsredovisning.
Erik Emilsson bedömde BFNs vägledningar som bra och anpassade och förutsåg en enhetlig användning, men kritiserade språket. Bo Engström försvarade BFN. Texterna från RR har införts utan bearbetningar. Det skulle vara riskabelt med textjusteringar; tillämparna kunde tro att det handlar om olika rekommendationer. Han medgav dock att det finns olika uppfattningar inom BFN. Flera anser att texterna är krångliga och borde förenklas.
Holmqvist-Larsson lämnade tips till dem som är vana att arbeta med RR:s rekommendationer: Börja med att läsa BFNs vägledningar bakifrån! Då får man veta om det finns avvikelser från rekommendationerna.
Utgivningstakten har varit hög hos RR, 12 nya rekommendationer och en ändrad skall tillämpas från 1 januari 2001. BFN avser att ge ut allmänna råd och vägledningar till samtliga RR:s rekommendationer. Innan BFN anpassat dessa och Akutgruppens uttalanden får vägledning hämtas från RR:s normer.
Referat: Bengt Holmquist, Åsa Johansson, Lars-Gunnar Larsson, Stefan Melin