Den avslutande programpunkten på årets Finforum behandlade internationell harmonisering på olika nivåer under rubriken Redovisningsrådet, IASC och EU-kommissionen – vad händer?
Lars Ohlsson-Leijon, ordförande i RR och auktor revisor Göran Tidström från Öhrlings PricewaterhouseCoopers (och vice-president i FEE, den europeiska revisorsorganisationen) presenterade läget.
– Nu har saker och ting gått IASC:s väg, konstaterade Ohlsson-Leijon. Och det är roligt för oss i Rådet som tidigt slog in på den linjen.
Han pekade främst på tre saker:
Att IASC tagit fram en ny organisation.
Att IOSCO (tillsynsmyndigheternas internationella organisation) godkänt crossborder IAS (utom fyra stycken, och dock inte heller förbehållslöst).
Att EU beslutat sig för ”the way forward”, arbetet med en gemensam kapitalmarknad har accelererat. Från 2005 gäller IAS i koncernredovisningen, inte US GAAP.
Han berättade om Rådets utgivningstakt: till och med i år 27 stycken IAS-baserade rekommendationer.
– Nu får vi en i det närmaste fullständig uppsättning redovisningsrekommendationer, sa Ohlsson-Leijon. Detta har vi inte tidigare haft i Sverige.
Det här medför att den tid är förbi då Sverige kan skriva egna rekommendationer. Men det betyder också att Sverige nu kan göra anpassningen inför 2005 i mycket god tid.
Han påpekade dock att det krävs flera beslut på europeisk nivå innan projektet är i hamn.
Året då proppen gick
Göran Tidström instämde i lägesbeskrivningen – 2000 var året då proppen gick och det började hända saker.
– Europa agerar nu på bred front och stöder globala standards som dessutom ska vara IAS.
En annan viktig sak är att redovisningsfrågorna nu har nått upp på den politiska nivån. Göran Persson och den franske premiärministern Lionel Jospin diskuterar även sådana frågor i samband med stafettväxlingen mellan ordförandeländerna.
Och det har funnits en del frågor att diskutera när det gäller den framtida redovisningen:
Ska IAS vara en plikt eller en möjlighet?
Hur hantera US GAAP?
Hur ska man göra med EU-direktiven?
Måste det vara ett europeiskt godkännande?
Hur påverka IASC?
Tidström pekade på flera saker som måste till i fortsättningen: Europa måste ge praktiska bidrag till IASC med samlad röst; det måste tas initiativ för att ändra EU-direktiv (kan vara kontroversiellt): alla IAS måste värderas tekniskt; det måste finnas en guide för implementeringen.
– Det här är nödvändigt, sa Tidström. Det finns ingen ”IAS light”!
Han talade avslutningsvis också om de kommande politiska processerna och om de goda möjligheterna att systemet skulle komma att fungera som en övervakad självreglering. Där skulle ändå rekommendationerna vara under den privata sektorns kontroll och de nationella rollerna också komma att ändras radikalt.
Texter: Bengt Holmquist och Åsa Johansson.