Stora svenska börsföretag berättar nu mer om eurons och EMU:s effekter än för ett år sedan. Men informationen lämnar fortfarande en hel del att önska. Det skriver Martin Hellman och Pontus Andersson efter en genomgång av årsredovisningar från 1999.

I Balans nr. 11/99 diskuterades den information som företag lämnat i 1998 års årsredovisningar om effekter och åtgärder på grund av införandet av EMU och euron. Då var resultatet bristfälligt på många håll. I den här artikeln görs en motsvarande undersökning av hur det stod till med 1999 års årsredovisningar hos de företag som 1999 befann sig på Stockholmsbörsens A-lista för mest omsatta bolag. Det allmänna intrycket är att många har uppmärksammat frågan, men beskrivningen av konkreta åtgärder och handlingsplaner lämnar fortfarande en hel del att önska.

Bakgrund

Den ekonomiska och monetära unionen, EMU, och införandet av en ny europeisk valuta, euron, kommer att få stora konsekvenser för företag, vare sig de befinner sig i eller utanför eurozonen. Effekterna kommer att bli både operativa och strategiska. Bildandet av ett nytt stort valutaområde utan växelkursrisker innebär nya affärsmöjligheter för företag genom förändrade konkurrensvillkor, nya marknadsstrukturer, leveranskedjor etc., samtidigt som nya handelsmönster etableras i takt med näthandelns framväxt. Pristransparensen kommer att öka tack vare möjlighet till prissättning i samma valuta, vilket leder till prisutjämning då prisdifferenserna i Europa är mycket stora för likartade produkter och tjänster. Om priserna skulle falla så att intäkterna blev 1 % lägre, riskerar Sveriges största företag att förlora i genomsnitt 7 % av sitt rörelseresultat, om man inte direkt kan kompensera sig på kostnadssidan.

Hur mycket ett företag kommer att påverkas av den nya valutan beror på dess storlek, typ av verksamhet, storlek på utländsk affärsverksamhet och grad av anpassningsarbete till dessa nya förutsättningar.

EMU och euron är en av vår tids största förändringar för näringslivet i Europa. För att ge externa intressenter en uppfattning om hur dessa förändringar beaktas av företagsledningen, krävs en någorlunda detaljerad redogörelse i årsredovisningen över företagsledningens bedömning av effekter på företagets verksamhet och de åtgärder som planeras.

Syftet med denna artikel är att beskriva hur stora Sverigebaserade företag informerar om effekter och åtgärder med hänsyn till de förändringar som EMU och euron innebär. Vi har därför undersökt 1999 års årsredovisningar för de svenska företag som då låg på Stockholmsbörsens A-lista för mest omsatta bolag. Utvärderingskriterierna bygger till viss del på den rekommendation om information om eurons effekter som framtagits i USA av SEC (Securities and Exchange Commission), i ”Staff Legal Bulletin No. 6”.

Ny möjlighet att redovisa i euro

Enligt en lag antagen i februari 2000 är det fr.o.m. 2001 möjligt för aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl. att redovisa i euro istället för kronor. Den möjligheten tar bort det legala hindret att gå över till euro oavsett när och om Sverige går in i EMU:s tredje steg, dvs. byter valuta. När nu de legala hindren mot att gå över till euron är borta, finns det endast affärsmässiga skäl för eller emot ett förberdelsearbete mot euron.

Lagen innebär ändringar i bl.a. bokföringslagen, årsredovisningslagen och aktiebolagslagen. Den löpande bokföringen skall ske i en och samma valuta, kronor eller euro. Samma valuta skall sedan användas i årsredovisningen. Ytterligare en följd blir att det nominella aktiekapitalet också skall lyda i euro om årsredovisningen gör så. Valutan som används av moderbolaget i en koncern skall också användas vid koncernredovisningen.

Att byta redovisningsvaluta till euro kräver en ändring i bolagsordningen och det är något som måste beslutas av bolagsstämman för att sedan registreras av Patent- och Registreringsverket PRV. Bytet av valuta sker sedan i och med ingången av det räkenskapsår, som följer närmast på beslutet.Inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms skall tills vidare deklareras i kronor efter vissa omräkningsregler.

Euroinformation hos A-listans mest omsatta bolag 1999

Vi har gått igenom den euroinformation de 33 bolagen (AGA är dock borttaget p.g.a. övertaget från Linde AG), som fanns på Stockholmsbörsens A-lista för mest omsatta under första halvåret 1999, redovisar i sina årsredovisningar för 1999. Resultatet redovisas i figuren ovan.[Bild, se sid. 22 i Balans nr 11 2000. [red.anm.]] Utvärderingskriterierna bygger till viss del på SEC:s informationskrav för bolag noterade på amerikanska börser.

A.

Särskilt avsnitt kring EMU och euron.

Man har gett EMU-/eurofrågan särskild tyngd genom att belysa den i särskilt rubricerat avsnitt antingen i förvaltningsberättelsen eller i den allmänna verksamhetsöversikten.

B.

Resultateffekt p.g.a. marknadsförändringar.

Beskrivning kring utveckling eller osäkerhet som kan ha stor betydelse för resultatet t.ex. ökad konkurrens p.g.a. ökad pristransparens på EU-marknaden.

C.

Projekt och IT-konvertering.

En beskrivning kring de projekt man initierat för att kunna hantera en övergång till euron. T.ex. en grupp som koordinerar koncernens euroförberedelser (bl.a. måste man tillse att de dotterbolag man eventuellt har i euroområdet klarar att arbeta i euro fr.o.m 1 januari 2002) och att man arbetar med en handlingsplan för hur affärssystemen skall kunna hantera euro (en uppgift som kan vara mycket omfattande och komplicerad).

D.

Kostnader.

Uppgifter om hur mycket kostnader en euroövergång medför.

E.

Valutakurseffekter och liknande exponering.

Företag som har investerat eller lånat pengar i en valuta som inte är deras egen affärsvaluta skall diskutera riskexponering, om påverkan av möjliga växelkursförändringar skulle vara betydande.

F.

Juridisk påverkan.

T.ex. kontraktskontinuitet och skattepåverkan.

Exempel på information under respektive punkt

Särskilt avsnitt kring EMU och euron:

Hälften, 16 stycken, av de undersökta företagen berör EMU under en särskild rubrik. Innehållet är dock mycket varierande. Swedish Match tar endast upp sina lånearrangemang i euro, medan Volvo har en fyllig beskrivning av konsekvenserna under sin EMU-rubrik. Detta kan hänga ihop med att man även är noterad på amerikanska Nasdaq, som lyder under SEC:s hårda redovisningskrav.

Resultateffekt p.g.a. marknadsförändringar:

13 stycken berör den viktiga frågan om de marknadsförändringar som euron kan komma att ge upphov till. AssiDomän har gett eurons marknadspåverkan ett eget avsnitt: ”Införandet av euro som ny valuta är en av många externa faktorer som påverkar marknadsförutsättningarna för de allra flesta företag i Europa. Det är därför nödvändigt att utvärdera den påverkan euron som isolerad företeelse kan ha på konkurrenssituation och priser. Detta sker kontinuerligt inom AssiDomän inom ramen för det affärsansvar varje dotterbolags- och affärsenhetsledning har. Under året kommer denna specifika europåverkan att avrapporteras i affärsenheternas löpande möten med verkställande ledningen.” Electrolux skriver att europåverkan beaktas både vid inköp och försäljning, när nya produkter utvecklas.

Projekt och IT-konverterting:

15 av de undersökta företagen berör i någon form statusen eller planerna kring det praktiska euroarbetet. Pharmacia (svensk översättning av amerikansk årsredovisning) förväntar att ha sina IT-system helt anpassade under 2000. SKF beskriver vilka anpassningar som gjorts i och med eurostarten 1 januari 1999. Fram till att koncernen skall var helt konverterad 1 januari 2002 koordinerar en samordningsgrupp arbetet. Electrolux skriver att man gjort en kartläggning av samtliga produkters pris och varumärke i Europa.

Kostnader:

Endast fyra företag berör det som kanske är viktigast för aktieägarna, när det gäller EMU-övergången, på kort sikt – kostnaderna för övergången. Volvo beräknar att kostnaderna kommer att uppgå till högst 0,1 % av omsättningen. Beräknat på koncernens nettoomsättning innebär detta 125 MSEK. Koncernen omfattar mycket mer än EMU-området, men ger ändå en fingervisning av storleksordningen. Stora Enso och Pharmacia menar att kostnaderna inte är betydande. AstraZeneca redovisar kostnaderna för 2000-övergången och EMU i klump 55 MUSD.

Valutakurseffekter:

Det ligger i sakens natur att valutakursexponering och – effekter är det område som de flesta bolagen beskriver i någon form. Antingen översiktligt om flöden i euro eller mer ingående om lånearrangemang t.ex. i form av euro cash pools.

Juridik:

Inget av de undersökta företagen berättar om eventuell juridisk påverkan inför EMU-övergången.

Sammanfattning av svenska företags euroinformation

Huvudintrycket jämfört med undersökningen i Balans nr 11/99, som dock inte är helt identisk med ovanstående, är att euron och EMU uppmärksammats mer i årsredovisningarna 1999 jämfört med EMU. Dock är det överlag förvånansvärt lite man verkligen får reda på om statusen på EMU-projekten. Allmänna beskrivningar om valutan som sådan fyller ingen funktion i årsredovisningen.

Graden av eurorapportering i de svenska företagens årsredovisning varierar dessutom betydligt. Vissa företag ger en bakgrundshistorik till EMU och euron, dess effekter på företaget och åtgärder som vidtagits eller planerats.

Andra företag har knappt nämnt införandet av euron. Tre av de undersökta företagen beskriver inga av de ovanstående aspekterna kring euron. På vilket sätt man uppfyllt kriterierna varierar också från att ha nämnt frågeställningen till en mer fyllig beskrivning av företagets situation.

Tilläggas bör att tre av de undersökta bolagen, Merita Nordbanken, Nokia och StoraEnso, är finska bolag och därmed redan redovisar i euro. 14 bolag finns representerade på amerikanska börser.

Avslutande kommentarer

EMU och euron påverkar på två plan. För det första på tekniska och administrativa system och rutiner. Det berör direkt alla koncerner med dotterbolag i EMU-zonen. Moderbolaget måste kunna försäkra sig själv och ägarna att verksamheten kan drivas vidare som going concern, även efter 1 januari 2002, då nationella valutor blir olagliga som betalningsmedel. Om en stor del av verksamheten bedrivs i euro, aktualiseras också om basvalutan i koncernen skall vara euro istället för kronor, vilket nu är möjligt för svenskregistrerade aktiebolag. Vidare måste möjligheten att Sverige, med kort varsel, inom två–tre år går med i EMU tas med i koncernledningens riskbedömning.

För det andra är EMU en stark drivare i internationaliseringen av handel, arbetskraft, kapital m.m., något som ytterst leder till ändrad och ofta hårdare konkurrensbild. Affärsstrategisk påverkan varierar naturligtvis stort mellan branscher och företag, men detta är en så viktig extern faktor för företagets ställning och resultat, att den svårligen låter sig underskattas.

Vi vill uppmärksamma revisorer på vikten av att granska och bedöma det som företaget presenterar i EMU-hänseende. Är innehållet så pass omfattande och konkret att aktieägarna kan dra rätt slutsatser av företagets förmåga att klara omställningen i tid och vilka resurser som kommer att krävas? Exempel på värdefull information kan vara:

  • Om arbetet drivs centralt eller enskilt i dotterbolagen.

  • Enligt vilket tidsschema olika delar av övergången är planerade att inträffa.

  • Vilka verksamheter som berörs av EMU-arbetet.

  • Utveckling jämfört med föregående år.

Det blir spännande att följa utvecklingen i årsredovisningarna för 2000, när mindre än ett år återstår innan konverteringen skall vara klar i Euroland.

Martin Hellman och Pontus Andersson är civilekonomer och verksamma vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Stockholm.