Aktuell Information

FARs ställningstagande

Banklagskommittén har tidigare avgett tre betänkanden varav ett med titeln ”Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella företag” (SOU 1995:106). FAR tillstyrkte förslagen i detta betänkande förutsatt att vissa i remissvarets angivna förslag till förändringar genomfördes.

Det nu aktuella delbetänkandet ”Vårdslös kreditgivning samt sekretess i banker m.m.” behandlar frågeställningar samt eventuella behov av förändringar i huvudsak kring det kriminaliserade området, principer bakom banksekretess samt skadeståndsfrågor. Banklagskommitténs diskussion och slutsatser utmynnar i förslag till begränsade förändringar samt vissa förtydliganden. Vad gäller revisorns roll i dessa sammanhang föreslås inga förändringar i sak utan endast i språkligt hänseende.

FAR delar utredningens slutsats att det redan finns ett tillfredsställande kontrollsystem och begränsar sitt yttrande till det avsnitt som avser sekretess.

FAR tillstyrker betänkandets förslag avseende sekretess.

Yttrandet har avgivits av FARs regelkommitté

Bakgrund

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som i allt väsentligt är hämtad ur framställningen till nämnden.

Enlight Interactive AB (Enlight) bildades år 1994 och bedriver verksamhet inom interaktiv utbildning och underhållning förmedlad via digitala medier. Bolaget har ca 130 anställda i fem länder.

Inom ett av Enlights affärsområden, Web Learning Systems, utvecklas och marknadsförs ett system som består av internetbaserade datasystem, produkter och tjänster som stöder lärande och utbildning i organisationer, företag, universitet samt andra utbildningsanstalter. Försäljning av produkterna sker idag i Sverige, Norge, Danmark, Holland och Tyskland. Enlights ambition är att vidga sin marknad till att även omfatta andra länder, företrädesvis i Europa.

Enlight är sedan oktober 1999 noterat på OM Stockholmsbörsens O-lista. Styrelsen består för närvarande av fem ledamöter.

Inför ordinarie bolagsstämma den 11 november 1999 har styrelsen föreslagit att stämman skall besluta om ett teckningsoptionsprogram riktat till högst 35 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Enlight-koncernen. Antalet teckningsoptioner i programmet skall uppgå till maximalt 3.000 optioner. Varje option skall ge rätt att teckna 25 B-aktier (nominellt belopp 1 krona) i Enlight.

Teckning av aktier med stöd av option skall kunna ske under perioden 2002-11-01–2003-10-30. Kursen vid teckning skall motsvara 130 procent av genomsnittlig betalkurs för B-aktien fr.o.m. 1999-11-15 t.o.m. 1999-12-03. Avsikten är att erbjudandet skall upprepas år 2000, 2001 och 2002.

De personer som omfattas av optionsprogrammet skall vardera erhålla maximalt 200 teckningsoptioner. Priset på en option (optionspremien) skall preliminärt uppgå till 425 kronor. Den slutgiltiga premien kommer att fastställas efter anmälningstidens utgång och baseras på den slutgiltiga teckningskursen med tillämpning av Black & Scholes formel för options-värdering.

Vid fullt utnyttjande kommer teckning med stöd av optionerna att medföra en utspädning med ca 1,2 procent av aktiekapitalet och ca 0,2 procent av röstetalet.

Som skäl för förslaget till optionsprogram har styrelsen bl.a. anfört att Enlight-koncernen, för att kunna realisera uppsatta mål, på ett kostnadseffektivt sätt och på marknadsmässiga villkor måste knyta till sig personal med särskild kompetens eller av annan särskild betydelse för bolaget.

Styrelsen för Enlight har föreslagit stämman att till ny styrelseledamot i bolaget välja professor Johan Roos, som anses ha unika kunskaper och erfarenheter inom pedagogikens område och vara väl känd vid flera universitet i Europa. Roos förväntas genom konkreta insatser sprida information om Enlights produkter och därigenom bidra till att öka Enlights försäljning.

Styrelsen har föreslagit att Johan Roos, om han väljs in i styrelsen, skall vara berättigad att under en period om tre år teckna totalt 400 optioner i det aktuella optionsprogrammet. Teckning föreslås kunna ske av 136 optioner år 1999, 132 optioner år 2000 och 132 optioner år 2001.

Det är inte aktuellt att låta någon av de övriga styrelseledamöterna omfattas av optionsprogrammet.

I framställningen har Enlight hemställt att Aktiemarknadsnämnden (senast den 12 november) uttalar sig om huruvida Johan Roos medverkan i det aktuella optionsprogrammet skulle vara förenlig med god sed på aktiemarknaden.

Överväganden

Aktiemarknadsnämnden har i principuttalandet 1998:3 i plenum behandlat bl.a. frågan om styrelseledamöters deltagande i riktade emissioner. Av uttalandet framgår att nämnden anser god sed på aktiemarknaden tala för att sådana styrelseledamöter som inte dessutom är anställda i bolaget normalt inte bör deltaga i en riktad personal-emission.

Till grund för denna inställning ligger, som framgår av uttalandet, i huvudsak två skäl. Det ena är att när en sådan emission skall bedömas av bolagsstämman, så är styrelsen normalt i egenskap av förslagsställare garant för att villkoren är rimliga och att eventuella subventioner redovisas öppet. Det andra är de jävsfrågor som kan uppkomma i sammanhanget.

I det fall nämnden nu har att bedöma skall en till styrelsen nyvald ledamot ges möjlighet att deltaga i ett options-program för anställda. Johan Roos var inte ledamot av styrelsen vid den tidpunkt då programmet utarbetades och föreslogs bolagsstämman. Han har inte heller tidigare varit ledamot av styrelsen. Redan på grund av detta kan det enligt nämndens mening inte anses strida mot god sed på aktiemarknaden att Johan Roos ges möjlighet att deltaga i det aktuella optionsprogrammet.

– – –

I behandling av detta ärende har deltagit ledamöterna Johan Munck (ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande), Anders Lannebo, Anders Sahlén och Carl Wilhelm Ros samt experterna Adine Grate-Axén, Sören Lindström och Göran Nyström.

Bakgrund

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som i allt väsentligt är hämtad ur framställningen till nämnden.

ICB Shipping AB (ICB) och Frontline Ltd (tillsammans med sitt svenska dotterbolag Frontline AB fortsättningsvis benämnt Frontline) meddelade i ett pressmeddelande den 23 september 1999 att en överenskommelse nåtts mellan dem innebärande bl.a. att Frontline förvärvar aktier i ICB från familjen Angelicoussis och det s.k. A-aktieägarkonsortiet till ett pris om 72,58 kr per B-aktie och 112,58 kr per A-aktie.

Frontline innehade före denna överenskommelse aktier representerande ca 44 procent av rösterna och ca 68 procent av kapitalet i ICB. Dessa aktier hade förvärvats före den 1 juli 1999 då Näringslivets börskommittés (NBK) reviderade rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv, innehållande bl.a. regler om budplikt, trädde i kraft. Efter förvärvet uppgår Frontlines aktieinnehav i ICB till närmare 90 procent av det totala antalet aktier och 93 procent av det totala röstetalet i bolaget.

Enligt ovan nämnda pressmeddelande avser Frontline att inom sex månader lämna ett uppköpserbjudande till återstående aktieägare i ICB. I omnämnda avtal har Frontline åtagit sig att erbjuda minoritetsaktieägarna samma pris för deras A- respektive B-aktier, som parterna i avtalet överenskommit, dvs. 72,58 kr per B-aktie och 112,58 kr per A-aktie.

Efter ett omedelbart förestående mindre förvärv, som kommer att öka Frontlines andel av antalet aktier till mer än 90 procent, överväger Frontline nu att påkalla tvångsinlösen av minoritetens aktier i ICB. I samband härmed avser Frontline att lämna ett ovillkorat erbjudande till de aktieägare som inte vill avvakta skiljedom i tvångsinlösenförfarandet att underhand överlåta sina aktier till i pressmeddelandet angivet pris, dvs. 72,58 kr per B-aktie och 112,58 kr per A-aktie. Detta erbjudande avser Frontline att lämna i skriftlig form, samtidigt som minoritetsaktieägarna enligt 14 kap. 32 § aktiebolagslagen (1975:1385) av ICB skriftligen underrättas om att tvångsinlösen påkallats. Erbjudandet kommer att tillsändas samtliga ICB:s aktieägare, vars adress är känd för bolaget.

Frontline har hemställt att Aktiemarknadsnämnden uttalar sig om huruvida NBK:s rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv är tillämplig på ett ovillkorat erbjudande till minoritetsaktieägarna i ett målbolag som är svenskt aktiemarknadsbolag att till ett bestämt pris överlåta sina aktier till moderbolaget sedan det senare påkallat tvångsinlösen av minoritetens aktier i målbolaget.

Överväganden

Ett moderbolag som självt eller tillsammans med dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har enligt 14 kap. 31 § aktiebolagslagen rätt att av de övriga aktieägarna i sistnämnda bolag lösa in återstående aktier, s.k. tvångsinlösen.

Tvångsinlösen är mycket vanlig på den svenska aktiemarknaden. Offentliga uppköpserbjudanden villkoras regelmässigt av att köparen genom erbjudandet uppnår mer än nio tiondelar av aktierna och röstetalet i målbolaget och följs, om köparen når en sådan ägarandel, så gott som undantagslöst av att köparen löser in övriga ägares aktier. Detsamma är fallet vid förvärv som inte sker genom ett offentligt bud, men leder till motsvarande ägarförhållanden.

Tvångsinlösen är ofta en tidsmässigt utdragen process. Inte sällan tar det mer än ett år innan kvarvarande aktieägare får betalt för sina aktier. I de fall då tvångsinlösenprocessen har föregåtts av ett offentligt erbjudande visar det sig för det mesta att många ägare, som i och för sig skulle ha velat acceptera budet, har försummat att göra anmälan om detta i tid. Mot denna bakgrund förekommer det ofta att moderbolaget även sedan tvångsinlösen har påkallats tillmötesgår önskemål från enskilda aktieägare att förvärva deras aktier. Det förekommer ibland också att moderbolaget, i samband med att det hos målbolagets styrelse påkallar inlösen, erbjuder de ägare som så önskar att till ett angivet pris sälja aktierna direkt till moderbolaget och att erbjudandet bifogas det brev som enligt 14 kap. 32 § aktiebolagslagen sänds till aktieägarna. Den första fråga som aktualiseras i Frontlines framställan till nämnden är om ett sådant erbjudande omfattas av NBK:s rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv.

NBK:s rekommendation skall tillämpas då en svensk eller utländsk, juridisk eller fysisk person (köparen) offentligt erbjuder aktieägare i ett svenskt bolag som utgivit aktier vilka är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats (målbolaget) att på generellt angivna villkor överlåta sina aktier till köparen (punkt I.1). I rekommendationen behandlas inte särskilt erbjudanden som görs i samband med att köparen påkallar tvångsinlösen. Även sådana erbjudanden skulle därför, vid en bokstavlig tolkning av rekommendationen, kunna anses falla in under dess tillämpningsområde.

Samtidigt står det klart att en normal budsituation i väsentliga hänseenden skiljer sig från den situation som uppkommer sedan tvångsinlösen påkallats. I det förra fallet erbjuder köparen målbolagets aktieägare att frivilligt överlåta sina aktier till köparen. I det senare fallet är köparen, genom tvångsinlöseninstitutet, garanterad rätten att förvärva resterande aktier i målbolaget. Att köparen i samband därmed erbjuder sig att direkt förvärva aktier från de aktieägare som inte önskar avvakta utgången av tvångsinlösenprocessen kan närmast beskrivas som ett erbjudande om förlikning.

Det får enligt nämndens mening anses klart att NBK inte åsyftat att rekommendationen med dess krav på bl.a. upprättande av prospekt (punkt II.1), skall tillämpas på sådana erbjudanden. I själva verket skulle ett krav på sådan tillämpning riskera att leda till att köparen inte lade fram något förlikningserbjudande och därmed försämra aktieägarnas möjligheter att snabbt avyttra sina aktier. En annan sak är att, om tvångsinlösenförfarandet föregåtts av ett offentligt erbjudande, köparen inte inom den i punkt II.9 angivna tiden om nio månader från redovisning av vederlaget får förvärva aktier i målbolaget enligt villkor som är förmånligare för överlåtaren utan att utge kompenserande vederlag till dem som accepterat erbjudandet.

Enligt nämndens mening bör NBK:s rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv därför tolkas så, att någon skyldighet att tillämpa rekommendationen inte föreligger vid erbjudanden som görs i samband med att köparen påkallar tvångsinlösen. Att saken kan förhålla sig annorlunda om tvångsinlösen inte påkallats framgår av nämndens uttalande 1998:7.

Frontlines framställning till nämnden reser också frågan om Frontline genom det nämnda pressmeddelandet gjort en sådan utfästelse till aktiemarknaden att god sed kräver att ett offentligt uppköpserbjudande läggs fram. Enligt nämndens mening kan detta, trots språkbruket i pressmeddelandet, inte anses vara fallet. Från synpunkten av god sed på aktiemarknaden får det av Frontline nu planerade förfarandet anses vara tillfyllest.

– – –

I behandlingen av detta ärende har deltagit Johan Munck (ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande), Jan Mikael Bexhed och Ulf Magnusson.