Aktiemarknadsnämden
Aktiemarknadsnämndens uttalande 1999:5
Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 17 mars 1999 en framställning från Investor AB (Investor).
Bakgrund
Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som är hämtad ur Investors framställning till nämnden.
Styrelsen för Investor har beslutat att ledande befattningshavares fasta lön skall bestå av två komponenter, dels ett fast belopp, dels personaloptioner. Personaloptionerna ger den anställde rätt att i framtiden från Investor eller den Investor anvisar köpa aktier i Investor till ett visst på förhand bestämt pris. Eventuellt kan avtalas att Investor eller den anställde kan påkalla att kontant avräkning kan ske som alternativ till leverans av aktier.
Fördelningen mellan kontantlön och värde i form av personaloptioner kan variera, men det normala torde bli att personaloptionens värde uppgår till mellan 20 och 50 % av den kontanta ersättningen. Sedan storleken av den del av den fasta lönen som skall utgå i form av personaloptioner har överenskommits blir antalet personaloptioner beroende av det lösenpris som har fastställts.
Genom den nya skattelagstiftning beträffande personaloptioner som trädde i kraft den 1 juli 1998 (SFS 1998:337) har enligt Investor goda förutsättningar skapats för personaloptionsprogram. Till skillnad från vad fallet är beträffande marknadsoptioner och traditionella syntetiska optioner inträder enligt den nya lagstiftningen beskattning först om och när personaloptionerna utnyttjas. Den nu införda möjligheten att utforma personaloptioner kan sägas vara en anpassning till internationell, främst amerikansk, standard.
I Investors personaloptionsprogram kan innehavaren utnyttja personaloptioner först efter en kvalifikationsperiod om tre år från det att personaloptionerna tilldelas den anställde. I princip gäller också att den anställde måste kvarstå i anställning under hela denna period för att få utnyttja optionerna. Efter treårsperiodens utgång kan personaloptionen utnyttjas under fyra år.
Utfärdade personaloptioner innebär ett åtagande för Investor att leverera eller anvisa annan som levererar Investoraktien till den anställde mot att den anställde erlägger lösenpriset, alternativt att Investor till den anställde erlägger ett kontant avräkningsbelopp värdet utöver lösenpriset.
Kostnaden för detta åtagande är inte möjlig att kvantifiera, eftersom den är beroende av kursutvecklingen för Investoraktien. Det finns därför starka skäl att söka begränsa (”hedga”) denna exponering i likhet med vad som är fallet vid utgivande av syntetiska optioner. Investor har utrett olika alternativ för detta och funnit att det f.n. bästa och billigaste sättet att hedga exponeringen vid en kursuppgång är att med en bank ingå ett aktieswap-avtal.
Med swap avses ett avtal mellan två parter där parterna har kommit överens om att byta avkastning på två tillgångar. Principen för aktie-swap-avtalen skulle vara att banken vid utgången av vald swaplöptid till Investor eller av Investor anvisad part betalar ett belopp motsvarande värdestegringen på Investors aktier över en angiven nivå, t.ex. lösenpriset på personaloptionerna, alternativt att banken till av Investor anvisad part, t.ex. den anställde, överlåter aktier mot erläggande av lösenpris. Därjämte skall banken till Investor erlägga den utdelning som eventuellt lämnats på det aktuella antalet Investoraktier under swappens löptid.
Investors huvudåtagande enligt swap-avtalet är att till banken under swappens löptid erlägga belopp motsvarande avkastningen beräknad enligt t.ex. ett obligationsindex på ett belopp motsvarande värdet av de underliggande aktierna. Vid en kursnedgång under swappens löptid skall Investor ersätta banken.
Aktieswapparna kommer antagligen att göras som en serie swappar enligt ett standardiserat avtal enligt International Swap Dealers Association’s (ISDA) regelverk med möjlighet till förtidsinlösen.
Banken har möjlighet att i sin tur skydda sin exponering genom att köpa aktier i Investor eller genom att köpa andra aktier eller instrument relaterade till Investoraktiens utveckling. Eventuella transaktioner från bankens sida görs dock helt utan Investors inblandning eller risk.
Investor avser att i årsredovisningar offentliggöra att styrelsen beslutat att utge visst antal personaloptioner med visst lösenpris och viss löptid som del av den fasta lönen till ledande befattningshavare och att Investor kommer att skydda den exponering som härigenom uppkommer, inkl. den kostnad som tillkommer på grund av sociala avgifter genom att ingå aktieswap-avtal.
Investor har hemställt att Aktiemarknadsnämnden tar ställning till frågan huruvida det strider mot god sed på aktiemarknaden om Investor ingår aktieswap-avtal på i huvudsak de angivna villkoren för att skydda sig mot den exponering som uppkommer med anledning av utfärdade personaloptioner och i samband därmed förfar på det beskrivna sättet.
Överväganden
I två ej offentliggjorda uttalanden under senare tid har Aktiemarknadsnämnden behandlat framställningar som rörde aktieswapavtal i nu angiven betydelse. Aktiemarknadsnämnden konstaterade då att vissa i dessa framställningar skisserade förfaranden till syfte och ekonomiska konsekvenser för berörda aktiemarknadsbolag påminde om den möjlighet till förvärv av egna aktier som har föreslagits av Aktiebolagskommittén i betänkandet (SOU 1997:22) Aktiebolagets kapital och som nu är föremål för beredning inom regeringskansliet. Inom Näringslivets Börskommitté (NBK) pågår ett arbete som syftar till att skapa riktlinjer i frågor med anknytning till aktiemarknadsbolags förvärv av egna aktier. Aktiemarknadsnämnden erinrade också om att Aktiebolagskommittén har föreslagit att Finansinspektionen skall få rätt att meddela närmare föreskrifter angående de regler som en börs eller auktoriserad marknadsplats skall ha avseende aktiebolags handel i egna aktier.
Vidare konstaterade Aktiemarknadsnämnden att vissa i de tidigare framställningarna aktualiserade förfaranden väckte olika frågor med anknytning till intresset av att motverka spekulation från ett aktiemarknadsbolags sida i kursutvecklingen för den egna aktien liksom spörsmål rörande förhållanden till bl.a. aktiebolags- och insiderlagstiftningen samt att dessa frågor var svåra att överblicka med hänsyn till det pågående arbete som nyss har berörts. Detta gäller fortfarande.
Den nu aktuella framställningen gäller swapavtal i syfte att helt eller delvis eliminera ett bolags riskexponering på grund av personaloptioner, utformade i anslutning till den lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1998 (SFS 1998:337). Att genom swap-avtal eliminera eller minska en sådan riskexponering måste enligt nämndens mening betraktas som en fullt legitim åtgärd. Trots den svårighet som föreligger att överblicka utvecklingen innan ett regelverk tillkommit när det gäller aktiemarknadsbolags förvärv av egna aktier anser nämnden att ett sådant förfarande som det nu aktuella inte kan möta problem från synpunkten av god sed på aktiemarknaden.
– – –
I behandlingen av detta ärende har deltagit: Johan Munck (ordförande), Leif Thorsson (vice ordförande), Elisabet Annell, Birgitta Johansson-Hedberg, Anders Lannebo och Ulf Magnusson.