FEE (Fédération des Experts Comptables Européens) har uppdaterat sin tidigare studie avseende europeiska företags förberedelsenivå inför euron. Studien inkluderar över 1 000 företag och genomfördes under årsskiftet 1998/99. Som förberedelser exemplifieras bl.a. genomgång av IT-system, rådgivning från bank eller revisor, startat information och utbildning av personal, övervägt genomförandet av projekt och analys. Ett resultat av studien är att 75% av företagen anser att den viktigaste frågan berör omställningen av företagets redovisningssystem.

Studien visar också, ej oväntat, att företag inom eurozonen är mer förberedda än företag utanför eurozonen (81% mot 69%). I Sverige har endast 55% av företagen börjat vidta åtgärder. Det lägre talet kan verka logiskt då Sverige inte är med i EMU. Detta kan dock jämföras med Storbritannien där hela 71% av företagen har vidtagit åtgärder, trots att inte heller de är med i EMU.

En orsak till den stora skillnaden kan vara att den engelska regeringen aktivt förespråkat ett deltagande i EMU. De har bl.a. nyligen lagt fram en övergångsplan. Planen innehåller inga konkreta datum för när Storbritannien ska ansluta sig, men den visar ändå i vilken riktning de är på väg. Detta motiverar säkerligen företagen att börja vidta åtgärder för en framtida övergång till euro.

Småföretagen ligger efter

Bland företag med 10 eller färre anställda är det endast 40% inom eurozonen som har börjat med förberedelserna, vilket är oroväckande. De företag som medger att de ligger efter i sitt förberedelsearbete hävdar att det inte finns tillräckligt starka marknadskrafter, åtminstone inte på kort sikt, för att rättfärdiga en insats. Denna attityd måste ändras. Huvudskälet till att företagen inte har vidtagit några åtgärder uppges vara att de inte har någon marknad utanför sitt hemland. Vissa anser att det är för tidigt och andra har inte tid. De två sista argumenten kan innebära risker för företaget. Att inte förbereda i tid innebär en ökad arbetsbelastning i ett senare skede. Erfarenheter från storföretag och banker hittills visar att exempelvis genomgången av IT-system är väsentligt mer tids-och resurskrävande än vad som förutsetts. Företaget kan hamna i tidsnöd och inte hinna bli klart innan 31 december 2001, vilket kan innebära att företaget kanske inte kan fortsätta sin verksamhet då det inte längre kan anses vara going concern.

En stor skillnad från studien 1997/98, är att endast 9% av företagen har svarat att de inte fått tillräckligt med information, jämfört med 58% förra gången. I Sverige är denna siffra 10%. Detta måste ses som mycket positivt då det innebär att den euroinformation som producerats har nått ut till en stor del av företagen. Flera länder har också informerat om euron via TV och radio, samt arrangerat konferenser m.m.

Svenska företags euroförberedelser

Den viktigaste källan för information anses i Sverige vara bankerna (82%), därefter kommer revisorn med 42%, vilket är något lägre än europagenomsnittet på 56%. 62% av de svenska företagen har talat med sin revisor om euron, jämfört med 70% inom EU. Det relativt låga antalet företag som varit i kontakt med sin revisor för att få information och material om euron kan bero på att de inte känner till att revisorn kan hjälpa till i denna fråga. Det är därför viktigt att revisorn tar upp eurofrågan vid sina besök hos klienter. Detta kan kännas som ett avlägset ämne för ett litet inhemskt företag, men det är viktigt att komma ihåg att alla företag kommer att beröras av euron oavsett om Sverige går med i EMU. Om dessutom svenska folket säger ”ja” i en folkomröstning till EMU kan euron mycket snabbt införas som ny valuta. För att kunna ta del av de organisatoriska och strategiska fördelarna för företaget gäller det att börja planera i tid.

Positiv attityd

Svenska företag uppvisar en mycket positiv attityd till EMU. 73% av de svenska företagen hade föredragit att Sverige varit med i EMU från starten den 1 januari 1999. 97% vill att Sverige går med i EMU i framtiden och 78% tror att vi kommer att gå med år 2002.

Trots att Sverige står utanför EMU från början tror svenska företag att det kommer att bli ett ökat tryck från deras kunder (65%) och leverantörer (54%) på att kunna utföra transaktioner i euro. Detta ligger i linje med genomsnittet i Europa. Det är däremot inte många av företagens kunder (26%) eller leverantörer (29%) som meddelat när de tänker gå över till euron och när de vill ha fakturor samt prisinformation i euro.

22% av de svenska företagen planerar att utvidga sin produktmarknad till eurozonländerna. Endast 3% har dock angett att de tänker flytta sin produktion till ett eurozonland.

24% av de svenska och 60% av de europeiska företagen har angett att de planerar att investera i nya datorer för redovisningssystemet. År 2000-problematiken väger naturligtvis också tungt i detta beslut. Den låga andelen i Sverige kan bero på att företagen ännu inte sett över sitt behov av ny datautrustning. Detta kan leda till allvarliga förseningar då det idag är brist på kompetenta personer inom databranschen. Alternativet att hyra in datakonsulter innebär stora kostnader, framför allt för små och medelstora företag.

Revisorn är viktig

En slutsats som kan dras av denna studie är att revisorn kan spela en viktig roll i företagens euroförberedelser. Att veta att revisorn finns till hands med råd och dessutom kan förse företagen med den nödvändiga informationen kan underlätta företagens förberedelsearbete. Revisorn kan dock inte garantera att ett företag är redo för euron, utan detta ansvar ligger på företaget. Däremot kan revisorn påpeka i revisionsberättelsen att ett företag inte anses klara en övergång till euro.

Siffrorna i denna studie, speciellt för svenska företag, kan i vissa fall anses vara mycket låga. Det är dock viktigt att tänka på att de företag som svarat på denna studie är de som har ett visst intresse av euron och som börjat att fundera på vad som kommer att hända. De verkliga siffrorna, inklusive de företag som inte har svarat och som inte börjat att fundera på euron, är antagligen mycket lägre.

En sammanfattning finns på FEE:s Eurowebsida: www.euro.fee.be.

Ewa Sallander