Du ansvarar för att genomföra PC divisionens marknadsföring i Sverige. ... Vi söker dig som kan driva försäljningen av hem-PC projekt mot våra stora kunder. ... Du bör vara ’morgon människa’ med erfarenhet av ... .” I dagstidningarnas platsannonser möter oss en flora av sammansättningar, ibland hopskrivna, med eller utan bindestreck, och allt oftare särskrivna. Inte sällan praktiseras olika skrivsätt i samma mening.
Särskrivning av svenska sammansättningar har blivit vanligt i reklam, på förpackningar och anslag. När särskrivningen smyger sig in i vanlig löptext, blir den inte sällan till ett störningsmoment i kommunikationen. Läsningen hakar upp sig och hjärnan tvekar en stund om underbemanning skrivs som under bemanning.
Den tilltagande särskrivningen har förstås väckt debatt bland språkvetarna. Det ligger nära till hands att tro att den beror på engelskans växande inflytande. Och visst finns det tecken på att det är vanligare med sådana här brott mot svenska skrivregler i branscher där engelskan har ett stort inflytande, t.ex. i databranschen.
Men det är mer komplicerat än så. Mats Mobärg, universitetslektor i engelska, har vidgat diskussionen genom att mynta ordet ”gestalttext” för sådan text som man vill ge en särskild visuell gestalt eller design, t.ex. logotyper, slagord, titlar och överskrifter. Så länge det bara är i sådan, ren gestalttext vi tillåter oss att avvika från normala skrivregler, är kanske allt gott och väl.
Sammansatta svenska ord får s.k. sammansättningsaccent när vi uttalar dem. Om vi läser texten högt, hör vi tydligare vad som bör vara hopskrivet. Men numera har vi kanske så bråttom att vi sällan ”lyssnar av” vad vi har skrivit.
Mats Mobärg har också pekat på något som bidrar till förvirringen, nämligen att det finns tre olika sätt att skriva en engelsk sammansättning: särskrivning, bindestreck och hopskrivning. I engelskan är huvudprincipen att ju mer vedertagen en sammansättning är som fast begrepp, desto mer sannolikt är det att den hopskrivs. Denna princip gäller inte i svenskan, där regeln är att vi skriver ihop även helt nykonstruerade sammansättningar. Ibland kan man se en historisk process i engelskan, så att en sammansättning som från början skrevs som två separata ord, t.ex. tea cup så småningom blir teacup efter att ha passerat formen tea-cup.
En möjlighet att studera olika språks skrivkonventioner är att slå upp facktermer i Europeiska kommissionens termdatabas, Eurodicautom. Den kan nås på två webbadresser:
http://www2.echo.lu/edic eller
http://eurodic.echo.lu/cgi-bin/edicbin/EuroDicWWW.pl
Eurodicautom finns även som länk under länkmenyn på FAR CD [red.anm.].
Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor åt FAR. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner, t.ex. via e-post till jlj.gardell@swipnet.se.